En hel del har det visat sig.
Påhlssons väg till NHL-framgång var till en början snårig. Han draftades ursprungligen av Colorado Avalanche (Runda 7, 176 totalt 1996), men inledde sin NHL-karriär i Boston Bruins 2000-01. Då var han 23 år gammal och hade fram tills dess inte fått någon riktig chans i Nordamerika. Det blev bara 17 matcher hos Boston innan han trejdades vidare till Anaheim. Där skulle genombrottet komma och han blev klubben trogen i drygt åtta år
Påhlsson var inte spelaren som öste in poäng eller bjöd på flashiga finter. Det hintar hans personliga poängrekord på 26 under en och samma säsong om. Istället var han en gedigen tvåvägscenter som under sina år i Ducks fick slita mot de andra lagens bästa kedjor. Han hjälpte klubben till Stanley Cup-final 2003, en final Ducks förlorade i sju matcher mot New Jersey Devils.
Ducks och Påhlsson skulle dock få sin revansch fyra år senare - närmare bestämt säsongen 2006-07. Då vann klubben sin hittills enda Stanley Cup. Samuel Påhlsson hade en minst sagt stor roll i det laget.
Även om Påhlsson varit bra redan innan, hade han sin peak i Ducks under den Stanley Cup-vinnande säsongen. Det var då han satte sin bästa poängnotering och efter säsongen nominerades han också till Selke Trophy som ligans bäste defensiva forward. På den tiden beskrevs Påhlsson ofta som "smart", "en lagspelare" eller "hårt jobbande".
*** ***Läs också: [Ekman-Larsson historisk blågul kapten i Coyotes]
- Han är stark och smart. Ge honom en uppgift och han tar sig an den med stor passion och ställer ner en spelare i den kedjan, sa Rob Niedermayer, kedjekamrat från tiden i Ducks, till NHL.com redan 2007.
I slutspelet 2007 gjorde Påhlsson elva poäng på 21 matcher. Han såg till att stoppa Minnesota Wilds Marian Gaborik och Pavol Demitra, tvillingarna Daniel och Henrik Sedin i Vancouver Canucks, Henrik Zetterberg och Pavel Datsiuk i Detroit Red Wings och i finalen mot Ottawa Senators den livsfarliga kedjan med Jason Spezza, Daniel Alfredsson och Dany Heatley.
- Det här slutspelet var hans genombrott. Vi har länge vetat hur värdefull han är, men nu vet resten av NHL det också, sa Ducks dåvarande general manager Brian Burke till thehockeynews.com efter finalserien 2007.
Samuel Påhlsson lämnade Anaheim under säsongen 2008-09 då han trejdades vidare till Chicago Blackhawks. Då hade han spelat 527 matcher, gjort 51 mål, 90 assist och totalt 141 poäng och varit en av Ducks viktigaste spelare i åtta år. Hans antal matcher är flest av en svensk och tionde flest totalt i Ducks historia. Och kanske är Samuel Påhlsson en av de mest underskattade svenskarna i NHL:s historia.
Samuel Påhlsson var inte först i Ducks. Redan innan han kom till klubben hade flera svenskar representerat klubben. Patrik Carnbäck, Fredrik Olausson, Jörgen Jönsson och Niclas Hävelid var några av de som innan Påhlsson satt blågul prägel på Ducks. Olausson förtjänar att nämnas lite extra. Han gjorde 244 matcher för klubben och noterade på dem 127 poäng, vilket ger ett poängsnitt på 0,52 per match. De bidrar till hans totalt 581 poäng under karriären, fjärde svensk av en svensk back genom tiderna.
I dag är Ducks på väg att bli ett svensklag. Backsidan består av tre blågula; Jacob Larsson, Christian Djoos och Hampus Lindholm. På forwardsidan spelar Jakob Silfverberg och Rickard Rakell stora roller och unge centern Isac Lundeström är på väg att slå sig in i laget på allvar.
Följ oss på [Facebook och Twitter för ytterligare exklusivt material och NHL-nyheter!]
I en intervju med NHL.com/sv tidigare i sommar sa Hampus Lindholm så här om att ha så många svenska lagkamrater.
- Verkligen roligt, säger skåningen som gjort 503 matcher för Ducks.
- Man måste ändå ge alla svenskar att de tränar på bra och vill spela en bra hockey. Det är väldigt kul, det är bara att kolla på VM. Det var riktigt roligt att vara med och spela då (2018). Det är riktigt kul att spela för landslaget. Man känner av det, även när man tränar med Rögle under somrarna.
Totalt har 27 spelare dragit på sig Ducks-tröjan genom tiderna:
Samuel Påhlsson (527 matcher), Jakob Silfverberg (510), Hampus Lindholm (503), Rickard Rakell (447), Niclas Hävelid (310), Fredrik Olausson (244), Patric Carnbäck (148), Patric Kjellberg (135), Tomas Sandström (135), Jacob Larsson (113), Jonathan Hedström (83), Johan Davidsson (69), Andreas Lilja (52), Marcus Pettersson (49), Carl Hagelin (43), Jonas Rönnkvist (38), Pontus Åberg (37), Isac Lundeström (30), Viktor Fasth (30), Dennis Rasmussen (27), Michael Holmqvist (21), William Karlsson (18), Jörgen Jönsson (13), Christian Djoos (9), Max Friberg (6), Tony Mårtensson (6), Björn Melin (3).
