Det är en månad kvar till Vinter-OS 2026 i Milano Cortina. Invigningen äger rum den 6 februari och fem dagar senare drar hockeyturneringen för herrar igång.
Det är första gången sedan spelen i Sotji som NHL-spelare deltar i ett olympiskt vinterspel. Tolv nationer deltar och är indelade i tre grupper. Det innebär tre gruppspelsmatcher per lag. De tre gruppvinnarna samt den bästa tvåan går direkt till kvartsfinal medan de resterande åtta lagen spelar utslagsmatcher om att ta de sista fyra platserna till kvarten. Den 22 februari avgörs turneringen.
Sverige spelar i grupp B och öppnar turneringen mot Italien den 11 februari och möter sedan Finland den 13 februari och Slovakien den 14 februari. Den svenska truppen togs ut den 2 januari – men nu tar NHL.com/sv ett större grepp om den.
I den här artikeln agerar NHL.com/sv senior fristående korrespondent Peter Ekholm förbundskapten och tar ut sina kedjor, backpar och startande målvakt.
Forwards
Jesper Bratt – Leo Carlsson – Lucas Raymond
Adrian Kempe – Joel Eriksson Ek – William Nylander
Filip Forsberg – Elias Pettersson – Mika Zibanejad
Gabriel Landeskog – Alexander Wennberg – Elias Lindholm
Extra: Rickard Rakell, Pontus Holmberg
Hur ska man tänka i sammansättningen av formationerna egentligen? Sverige har många spelare som kan spela på många positioner och fylla flera olika roller. Det är en styrka. Men i en kort turnering gäller det att också få igång den offensiva produktionen. Och det snabbt. Därför blir det tre kedjor med mer offensivt tänk: Bratt, Carlsson och Raymond blir en uppenbar förstakedja. Den innehåller egentligen allt som behövs för att kunna producera framåt; en center med kraft, finess och bra blick i Carlsson, en skarpskytt i Raymond och en finurlig Bratt som har förmågan att leverera både passningar och mål. Andra kedjan med Kempe, Eriksson Ek och Nylander är lite mer kraftig och tempostark. Eriksson Eks tyngd och defensiva ansvarstagande borde ge Nylander och Kempe fria tyglar att ösa på framåt – och då vet vi att det kan rassla i motståndarmålet. Tredjekedjan är intressant – den kan nämligen både försvara och anfalla beroende på motstånd. Pettersson har varit defensivt bra hela hösten i en lite ny roll för honom, men har en offensiv uppsida. Samma gäller för Zibanejad, som här får rollen på en kant precis som han haft i Rangers senaste året. Forsbergs målsinne borde kunna lira bra in här och ge Sverige ännu ett alternativ till frekvent målskytte. Fjärdekedjan blir den med mest karaktär. Den som kan sätta stopp för motståndarnas toppkedjor eller driva på med hårt jobb och att etablera spel i anfallszon. Wennberg är uttagen för att ha en roll, och det borde kunna passa honom att spela här med tanke på hans speluppfattning och intelligens. Landeskog och Lindholm är pålitliga slitvargar som är bra på att få fast pucken i anfallszon.
