Bobby Orr flög rakt in i hockeyhistorien

När pucken släpptes den 1 januari 2017 för utomhusmatchen Scotiabank NHL Centennial Classic, så inledde också National Hockey League sitt 100-årsjubileum. Från 1917 har NHL en historia lika rik och spännande som de ikoniska spelare som format och bevarat den.
Varje lördag under jubileumsåret kommer NHL.com/sv att bjuda er på berättelser som ur olika vinklar täcker ligans 100-åriga historia.
I den här delen av serien presenterar vi några nyckelpersoner i ligans historia. Från grundarna, de första spelarna och framåt låter vi läsarna bekanta sig med dem som lämnat avtryck i vår fina sport. Idag: Bobby Orr.

För dagens NHL-följare är Bobby Orr sannolikt mest känd för en av hockeyn allra mest ikoniska bilder: den där Bobby Orr flyger genom luften efter att ha avgjort Stanley Cup-finalen för sitt Boston Bruins mot St. Louis Blues den 10 maj 1970.
Det är lite drygt 47 år sedan, men i hockeyhistoriens fotoarkiv finns för alltid bilden på den flygande Bobby Orr som den allra mest berömda, omtalade och kopierade.
Målet kom 40 sekunder in på övertiden, och betydde 4-3 till Bruins plus 4-0 i matcher. Bobby Orr själv har berättat om den klassiska bilden tusentals gånger:

• Vi kom två mot en och jag hade lite tur. Derek (Sanderson) gav mig en fantastisk passning och jag var på väg åt sidan, framför mål. När jag åkte åt sidan var Glenn (Hall, St. Louis Blues målvakt) tvungen att att följa med och måste lämna en lucka mellan benskydden. Jag försökte få pucken på mål och det lyckades. När jag åkte förbi öppnade sig luckan mellan Glenns ben. När jag tittade tillbaka såg jag att pucken gick in. Då hoppade jag, berättade Bobby Orr i boken "The Goal: Bobby Orr and the Most Famous Shot in Stanley Cup History" av Andrew Podnieks.
  Precis efter målskottet blev Orr trippad av Blues back Noel Picard. Men det hindrade inte Orr att lägga upp ett stort leende och höja armarna i luften - en scen som nu finns förevigad i brons utanför Boston Bruins nuvarande hemmaarena TD Garden.
  Lite historia i historien är att det var mycket nummer 4 i bilden, tagen av pressfotografen Ray Lussier (1932-91) som jobbade för numera nedlagda Boston Record-American: det var Bostons fjärde mål i den fjärde matchens fjärde period, Bobby Orr bar nummer fyra på tröjan - liksom Noel Picard, spelaren som orsakade den vådliga luftfärden.
  Glenn Hall brukar skämta med Bobby Orr om luftfärden:
  - Jag hade hunnit duscha och torka mig innan du landade…
  Men Bobby Orr var naturligtvis så mycket mer än bara spelaren som gjorde det klassiska målet och den klassiska luftfärden: han belönades med Norris Trophy som ligans bäste försvarsspelare åtta gånger på raken, 1968-75 - det har ingen annan lyckats med. Bobby Orr vann Stanley Cup 1970 och 1972 och gjorde de matchavgörande målen vid båda tillfällena. Han var med och vann Canada Cup 1976 då han också utsågs till turneringens mest värdefulle spelare. Två gånger, 1970 och 1975, vann han Art Ross Trophy som ligans bäste poänggörare - den ende backen som erövrat den bucklan - och tre gånger, 1970-72, fick han Hart Trophy som ligans MVP. 1975 fick han Ted Lindsay Award, framröstad av övriga spelare som ligans MVP.

Och så vidare. Listan över Bobby Orrs framgångar är lång och han fanns givetvis med på listan över ligans 100 största spelare genom alla tider.
Ändå spelade han bara tolv säsonger i NHL, tio för Boston Bruins och två för Chicago Black Hawks. De tre sista säsongerna avkortade till totalt bara 36 matcher på grund av svåra problem med vänster knä, en skada som 1978 avslutade hans karriär i förtid. Orr var bara 30 år gammal när han tvingades hänga upp skridskorna.
Darryl Sittler var lagkamrat med Orr i det lag som vann Canada Cup 1976. Han beskrev en gång Orr och hans trasiga knä så här:
- Bobby Orr var bättre på ett ben än vad alla andra var på två.
Orrs facit för de sammanlagt 657 matcherna i grundserien är överväldigande: 915 poäng (270/645) plus ytterligare 92 poäng (26/66) på 72 matcher i playoff om Stanley Cup.
Och kom ihåg: Bobby Orr var back.
Bobby Orr föddes i Parry Sound i kanadensiska Ontario den 20 mars 1948. Han började spela hockey som femåring, först som anfallare men senare som en mycket offensiv back. 14 år gammal tog han en plats bland mycket äldre spelare i Boston Bruins-anknutna juniorlaget Oshawa Generals och 18 år gammal fick han chansen i NHL. Han tog den. Med sin blixtsnabba skridskoåkning, sin kvalitet både i det offensiva och det defensiva spelet och sin tuffa spelstil, var han en dominant i 70-talets NHL-hockey.
Mellan 1969 och 1975, under sex raka säsonger, gjorde Orr mer än 100 poäng med höjdpunkterna 139 poäng (37/102) på 78 matcher 1970-71 och 135 poäng (46/89) på 80 matcher 1974-75 i det som skulle bli Orrs sista riktiga NHL-säsong.
Bobby Orr gjorde sitt sista mål den 28 oktober 1978, mot Detroit Red Wings. Knappt två veckor senare meddelade han på en tårfylld presskonferens att hans karriär var slut. Hans vänstra knä var helt trasigt, ben stötte mot ben och lösa benbitar skar in i den lilla vävnad som fanns kvar.
Bobby Orr kunde inte längre åka skridskor.
- Jag var förkrossad, berättade han senare. Hockeyn hade varit mitt liv och jag var bara 30 år gammal, en ålder där många försvarsspelare är som bäst. Alla som har ägnat hela sitt liv åt något och sedan får det taget från sig vet att det inte är så lätt som att bara säga hejdå till det.
Orr förfinade inte bara hockeyn utan också hockeyförhandlingens konst: när han kom till Boston blev han redan som rookie en av ligans högst betalda spelare och hans andra kontrakt var det första miljonkontraktet i ligans historia.
Långt efter avskedet från den aktiva hockeyn - han jobbar numera som agent och representerar flera spelare i NHL - berättade Orr för Sportsnet om de fyra höjdpunkterna i karriären:
- De unga grabbar som växer upp i Kanada drömmer om att få spela i NHL och vinna Stanley Cup. Så 1970 och 1972 är naturligtvis höjdpunkter liksom Canada Cup 1976. Och att få vara med om invigningsceremonierna i OS i Vancouver (2010), det är ett oförglömligt minne.
De som såg Bobby Orr när han var som bäst, glömmer inte heller.