En ikonisk bild som säger mer än 1000 ord

En bild säger mer än 1000 ord, och kan också vara värd mer än 1000 ord. Det gäller överallt, också i idrottsvärlden. Den tredje lördagen i varje månad gräver NHL.com/sv i arkivet och plockar för er fram de mest ikoniska bilderna från en lång hockeyhistoria. Med runt 1000 ord ger vi er bakgrund, förklaring och sammanhang till de bilder ni sett så många gånger. Idag: Montreals Bob Gainey lyfter cupen 1979.

En man och hans pokal: Bob Gainey lyfter bucklan sedan hans Montreal Canadiens vunnit Stanley Cup 1979. Gainey, då 26 år gammal, lyfter pokalen själv.
Men på ett sätt ändå inte.
Få de senaste nyheterna från NHL på Twitter via [@NHLsv]
Den individuella gärningen att lyfta en segerbuckla i ishockey, är ju också en bekräftelse på den enorma kollektiva insats som hela laget gjort, hela det lag som förtjänat och spelat ihop till den triumf pokalen representerar.
Så visserligen visar bilden, en av hockeyhistoriens mest ikoniska och därför med i den här artikelserien på NHL.com/sv, hur Gainey lyfter Stanley Cup. Men den visar också hur laget lyfter Gainey.
Bob Gainey var stöttepelaren i den Montreal-dynasti som vann Stanley Cup fyra gånger på raken i slutet på 70-talet, innan New York Islanders tog över. Senare blev han kapten för laget och det var han som ledde det femte gången han erövrade cupen, 1986. Offensivt var Gainey begränsad, hans 501 poäng (239+262) på 1.160 matcher, räcker inte till någon framskjuten placering på alla tiders poänglista i NHL.
Men Gainey var hård. Han var välbyggd, 86 kilo muskler på 188 centimeter, en god kroppsbyggnad på den tiden. Gainey var smart och spelintelligent. Han var suverän i spelet i numerära underlägen. Och hans sätt att forechecka bildade skola för de unga spelarna i ligan.
Stanley Cup-triumfen 1979 var inte Bob Gaineys första. Eller för den delen hans sista. Det var hans fjärde i en svit som inletts 1976. Robert Michael "Bob" "Le Capitaine" Gainey, från Peterborough i den kanadensiska provinsen Ontario, vann Stanley Cup fem gånger, den sista 1986, och alla med Montreal Canadiens.
Gainey vann många andra priser. Frank J Selke Trophy som ligans bäste defensiva forward fyra gånger och Conn Smythe Trophy som slutspelets mest värdefulle spelare Stanley Cup-året 1979. Under en karriär som på toppnivå spände över 16 säsonger och totalt i grundserien och slutspelet 1.342 matcher och 574 poäng (264+310), hann Gainey vara med på massor av bilder, actionbilder, studiobilder och lagbilder.
Men ingen så berömd som den som togs av Bruce Bennett, "hockeyfotografernas Wayne Gretzky", den 21 maj 1979. Bennett, född och uppvuxen i New York, hade börjat sin karriär på läktaren i den gamla Madison Square Garden. Då var han 18 år. 1979 hade han etablerat sig, fått presskort och kunde resa till bortamatcher. Nu fanns han på plats i Montreal.
Canadiens hade besegrat New York Rangers med 4-1 i matcher och med samma resultat i den femte matchen i klassiska arenan Montreal Forum.

Bob Gainey lyfte Stanley Cup mot taket.
Bilden av den händelsen har gått till historien.
Men den var inte helt lätt att ta.
Bruce Bennett hade två gånger försökt ta sig in på isen, men stoppats av ihärdiga och vaksamma vakter. Till slut gav han upp försöken att komma nära de firande spelarna i Canadiens, och klättrade upp på en stol vid sargen. Den vinglade och Bennett fick hjälp av några ur publiken som höll stolen stilla så han kunde få kameralinsen över det låga plexit i arenan.
På sitt sätt är allt kring bilden på Gainey dubbelt symboliskt. Bruce Bennett hölls uppe av några Montreal-fans för att kunna ta bilden på Bob Gainey, som i sin tur hölls uppe av sina lagkamrater.
- Bilden visar hur stort det är att vinna Stanley Cup, men också genom alla de där händerna som håller Gainey uppe, att det är en laginsats, förklarade Bennett i en prisbelönt bok med hans bästa hockeyfoton.
- Den blev en symbol för den starka lagsport som hockeyn är, sade Bennett om bilden där också Larry Robinsons distinkta profil skymtar fram i mängden av spelare som lyfter sin lagkamrat.
Gainey och Robinson var två av spelarna i ett lag som vimlade av legendarer. Laguppställningen är en resa genom Hockey Hall of Fame med spelare som Gainey och Robinson samt Yvon Cournoyer, Guy Lafleur, Ken Dryden, Jacques Lemaire, Guy Lapointe, Serge Savard och Steve Shutt. Alla flerfaldiga Stanley Cup-vinnare och i samband med ligans 100-årsjubileum 2017 också med på listan över de 100 bästa spelarna i National Hockey League genom alla tider.
Men Bob Gainey står ut.

• Jag kommer inte på någon som betyder mer för vårt lag än Gainey, sade Serge Savard i en intervju under dynastitiden i slutet av 70-talet. Några andra spelare som Larry Robinson, Guy Lafleur och Guy Lapointe betyder mycket. Men de är inte lika viktiga som Bob Gainey.
  Montreal hade gått fram som en ångvält i kvartsfinalen säsongen 1978-79. Laget hade vunnit grundseriens Norris Division hela 30 poäng före Pittsburgh Penguins. Ligan vardå indelad i fyra divisioner, Norris, Adams (i Prince of Wales Conference) samt Patrick och Smythe (i Clarence Campbell Conference). I första slutspelsomgången besegrades arvfienden Toronto Maple Leafs med 4-0 i matcher. I semifinalen fick Boston Bruins stryk med 4-3 sedan Yvon Lambert avgjort med sitt mål till 5-4, 9.33 in på övertiden i den sjunde och avgörande matchen.
  Resan mot Stanley Cup blev betydligt enklare. New York Rangers vann visserligen den första matchen med 4-1, men efter det var det Montreal Canadiens för hela entrépengen: 6-2, 4-1, 4-3 efter ett övertidsmål av Serge Savard och så 4-1 i den cupvinnande matchen. Montreals mål gjordes av Jacques Lemaire, två mål, Rick Chartraw och Bob Gainey.
  Bob Gainey fortsatte spela och vann ytterligare två Stanley Cup-titlar - som spelare och lagkapten 1986 tillammans med bland andra Mats Näslund och Kjell Dahlin i laget, och sedan också 1999 som general manager för Dallas Stars.
  Direkt efter den sista matchen i NHL, säsongen 1988-89, överraskade Gainey alla med att varva ner med en flytt till - Frankrike. Han var spelande tränare i 18 matcher och gjorde 26 poäng (14+12) för Epinal Écureuils (Ekorrarna från Epinal) i den franska andradivisionen. Åter hemma i Nordamerika har Gainey jobbat som huvudcoach i Minnesota North Stars och som general manager i Dallas och Montreal. Idag är han nyss fyllda 65 år (han fyllde på Luciadagen den 13 december) och rådgivare för Peterborough Petes i OHL, Ontario Hockey League. Just i den klubb där karriären inleddes och tog fart i början av 1970-talet.
  Bob Gainey draftades av Montreal 1973 bland annat för sin enorma tuffhet. Han var hård och kompromisslös på isen och han tålde smällar som få andra. 1984 spelade Gainey en hel slutspelsserie mot New York Islanders med en bruten axel - och den andra ur led… Hur många stygn han sydde har ingen ens funderat på att räkna ut.

Bob Gainey växte upp i ett arbetarhem i Peterborough. Han visste vad hårt arbete betydde och när hans självuppoffrande spelstil kom på tal, hänvisade han alltid till pappan George Gainey, en veteran från andra världskriget och i 41 år anställd på en livsmedelsindustri i staden.
- Han visade mig vad arbetsmoral betyder, sade Bob Gainey.
Montreal Gazettes legendariske hockeyreporter Red Fisher, som avled i början av det här året 88 år gammal, hade sett dem alla. Han beundrade Bob Gainey:
- Jag har skrivit om många spelare, men ingen av dem har jobbat så hårt, och tålt så mycket smärta som Bob Gainey, skrev Fisher i tidningen. Och ingen spelare jag sett har varit bättre på att leda sina lagkamrater genom sitt eget exempel.
Bob Gainey var en ledartyp på isen. Och just därför är han för all framtid förevigad på en av hockeyhistoriens mest ikoniska bilder.