NHL-målvakter kör in ny utrustning snabbare än någonsin

Mycket har förändrats i målvaktsvärlden sedan NHL senast deltog i vinter-OS i Sotji 2014. Och den kanske mest uppenbara skillnaden är hur snabbt målvakterna nu för tiden kommer in i nya utrustningar. Det jämfört med för tolv år sedan.

De senaste veckorna har målvakter runt om i NHL förberett sig – bokstavligen – inför starten av Vinter-OS i Milano Cortina 2026. De har tränat i ny utrustning, dekorerade med sina respektive hemländers färger.

Vissa målvakter tog fram sin utrustning för första gången den här veckan, och de flesta kommer bara att behöva ett par sessioner i de nya skydden med olympiskt tema, samt handskarna och maskerna, innan det känns bekvämt att bära dem när allvaret börjar på onsdag.

– Jag bar skydden bara en gång och kunde redan spela med dem, säger Columbus Blue Jackets målvakt Elvis Merzlikins om sin nya vinröda Team Lettland-utrustning.

– Jag älskar att (skydden) är styva och nya. Med handskarna tar det kanske tre eller fyra träningar innan man är redo att köra.

Ungefär så tänker de flesta NHL-målvakterna.

Winnipeg Jets målvaktstränare Wade Flaherty minns att han behövde mellan 10-14 dagar för att träna in ny utrustning. Det under en 19 år lång proffskarriär med 120 NHL-matcher under tolv år, innan han gick i pension 2008. Nu förundras Flaherty över hur snabbt Jets och USA:s förstemålvakt Connor Hellebuyck kan känna sig bekväm i den nya utrustningen.

– För det mesta krävs det tre träningar, menar Flaherty. Men 'Helly' kan ha på sig ny utrustning på morgonen före en match, och om den känns bra kommer han att ha den på sig samma kväll.

Den korta inkörningsstiden är svår att föreställa sig för många av målvakterna som spelade i OS i Sotji 2014, eller något OS före det.

– I de två OS jag spelade bytte jag ingenting. Jag bar min (Buffalo) Sabres-utrustning varje gång, säger Ryan Miller, som efter att ha hjälpt USA att ta silver utsågs till olympisk MVP och bästa målvakt vid OS i Vancouver 2010.

Han spelade en match i Sotji 2014.

– Då täckte jag bara över (Sabres) färger med de där klistermärkena man fick.

Hockey Hall of Fame-målvakten Henrik Lundqvist har en liknande historia om stöten (blocker) han bar när han ledde Sverige till guldet i OS i Turin 2006.

– Jag minns att jag bar samma stöt hela 2006. Den bytte bara färg tre gånger, säger Lundqvist, som spelade 15 NHL-säsonger för New York Rangers och gjorde tre OS för Sverige.

Lundqvist tvingades gå i pension 2020 på grund av en hjärtsjukdom som krävde operation.

– Jag började med ett blått och rött set för Rangers, sedan kom OS och 'Cass' (Acacio Marques, Rangers materialare) bytte bara färg på handsken: han satte gult och blått på den. Efteråt bytte jag min Rangers-utrustning till vit och röd, och då fixade han så att stöten blev vit. Av någon anledning hade jag svårt att byta stöt. Jag gillade att den satt riktigt tajt på handen och hur den kändes efter ett par månader, men med tiden blev jag bättre på att byta, säger Lundqvist.

Vid slutet av sin NHL-karriär hade Henrik Lundqvist inga problem med att med kort varsel ta fram ny utrustning med specialdesignad grafik för speciella evenemang, som till exempel NHL:s utomhusmatcher.

Och till och med Ryan Miller, känd för att vara extremt noggrann med sin utrustning, sade att han var bekväm med att byta till olika färgade set för att matcha Anaheim Ducks specialtröjor under de sista fyra åren av den 18 säsonger långa NHL-karriären.

Så vad var det som förändrades för att målvakter snabbare skulle kunna komma in i ny utrustning? Jo, en kombination av förändrade tankesätt och nya sätt att tillverka utrustningen.

Målvakter brukade föredra skydd som var mjukare och mer flexibla, som rörde sig med benen och var fastspända hårdare än de flesta skulle acceptera idag. Nyare skydd bärs vanligtvis lösare, delvis för att de är styvare och utformade för att producera en aktiv retur som studsar av snabbare så att anfallande spelare nära mållinjen har mindre tid att reagera och måste färdas längre för att komma i läge. Det ger i sin tur målvakten mer tid att komma i rätt position i målet.

– Våra teorier om returkontroll är mycket mer annorlunda nu, säger Miller, som nu arbetar för San Jose Sharks som målvaktsscout och utvecklingstränare.

– Skydden är numera gjorda för att målvakten ska kunna sparka ut returer hårt och långt bort; saker och ting gjordes annorlunda på den tiden. Man ville att de skulle ha den känsla man var van vid, att de skulle kännas mer inkörda. Nu är allt byggt för målvaktens sätt att tänka, så det gynnar målvakten att bära en nyare utrustning, säger Miller.

Henrik Lundqvist var en stor del av den förändringen. Han arbetade bakom kulisserna med (utrustningsföretaget) Bauer, för att skapa en ny stil av skydd. Han debuterade i dem 2013 och bar dem under OS 2014.

– Skydden blev tunnare men också styvare; de var lätta, som skydd för streethockey, säger Lundqvist. Det var en stor förändring som på sätt och vis startade processen mot det skydden är idag.

Med den trend mot styvare skydd som så många målvakter i NHL har anammat, ligger den ideala känslan nu närmare ny utrustning jämfört med för 14 år sedan, när målvakter ville börja köra in och mjuka upp sina skydd. Tillverkningsprocessen och de olika alternativen att anpassa skydden har också förbättrats. Det gör att målvakten kan få sin önskade känsla för skydden redan från när han packar upp dem.

– De är så specifika med alla små detaljer som man kan anpassa så bra, att man gillar känslan av ett helt nytt skydd, säger Lundqvist.

Han lägger till att användningen av engångsutrustning för speciella evenemang som OS och utomhusmatcher i NHL, hjälpte honom att snabbare vänja sig vid känslan av att bära ny utrustning.

– Det brukade krävas kanske ett par veckors träning och inkörning. Men nu, direkt ur förpackningen, är känslan, balansen och kontrollen fantastisk. Alla är lite olika, kanske de behöver några träningar, men jag tror inte att någon i ligan längre behöver ett par veckors inkörning, som det var förr.

Men, som Merzlikins och Miller noterade, kan inkörningen av handskarna ändå ta längre tid.

Men även där är de flesta bekväma mycket snabbare än förr i tiden. Även det beror på förbättringar i tillverkningsprocessen, inte bara i själva monteringsprocessen av en ny handske, utan även i de invändiga delarna. Men det har också skett en förändring i tankesättet i takt med att NHL-målvakterna vant sig vid att få fler nya handskar.

– Jag vande mig vid mina slitna handskar eftersom jag inte erbjöds något alternativ, säger Miller. På college och tidigt som proffs skulle man ha bara kanske två par handskar om året, så man vänjer sig vid att spela med riktigt slitna handskar och de blir själva grunden i utrustningen. Man fick inte nya handske när man ville ha dem, så det är nästan som att jag var van vid den slitna varianten, inte den nya... Lite senare i min karriär blev det mer 'Men, du håller ju på att köra hål i handskarna, vi måste lägga in en ny beställning…’, och det var ju inget att säga om det.

Kombinerar man alla dessa faktorer med alla de målvakter som nu är på väg till Milano, så är det lätt att förstå att de inte behöver så mycket tid för att vänja sig vid sin nya utrustning.

– De flesta killarna spelar med en ganska styv utrustning nuförtiden och de älskar känslan av ett nytt set. Så för min del är ny utrustning inte längre något problem, säger Vancouver Canucks målvakt Kevin Lankinen som ska spela OS för Finland. För mig krävs det bara några träningspass för att jag ska känna mig bekväm. Och jag har kunnat köra in det olympiska setet under den senaste veckan, så det känns bra för mig.