Farsta är klubben som tar damhockeyn på allvar

I den svenska idrotten är Sandra Gill något så pass ovanligt som en kvinnlig ordförande i en ishockeyklubb.

FoC Farsta är dessutom en relativt stor klubb. Säsongen 2023-24 arrangerade föreningen en omfattande hockeyverksamhet: ett representationslag i division 3, J20 och J18-lag på herrsidan samt tio pojklag. Här finns också ett damlag, Farsta Cobras, och två flicklag, F12 och F16. I F16-gruppen har Farsta gått ihop med Tyresö/Hanviken Hockey och Älta IF för att kunna ställa ett lag på benen. Dessutom hockeyskola i två ålderskategorier för både killar och tjejer. Plus ett Islekis för de allra minsta.

16-åriga backen Vilda Nordh spelar med killar i Farsta, och var med i det svenska U16-lag som vann guld i ungdoms-OS i Sydkorea nyligen. Vilda Nordh är också med i den trupp som ska spela en fyrnationsturnering i Ulricehamn den 19-21 april.

I Team Söderort är ledarstaben kvinnlig: Ida Westerman är tränare och Johanna Barvelid assisterande tränare. Sandra Gill är lagledare:

– Hockeymamma från början. Min son började och nu har jag även två döttrar som spelar, förklarar Sandra Gill, mamma till Victor, Rebecca och Felicia, de omständigheter som lett till att hon nu leder hela klubben.

I en om damhockeyns utveckling i Sverige, kunde NHL.com/sv berätta att antalet flick- och damspelare i svensk hockey på tre år har ökat med 43 procent, från drygt 7 000 till milstolpen 10 000.

– Det är resultatet av ett imponerande jobb ute i distrikten och bland föreningarna; de har i många fall gjort förändringar i sin verksamhet för att få fler flickor att börja spela ishockey, konstaterade Sara Ridderlund, verksamhetsutvecklare och projektledare inom flick- och damsatsningen på Svenska ishockeyförbundet.

En av de klubbar som jobbar med rekryteringen är FoC Farsta. Här tar man dam- och tjejhockeyn på allvar. Klubbens damer har två fasta träningstider i veckan och det yngre flicklaget har också haft två fasta tider under säsongen.

– Vi lät damerna träna först på lördagarna, och när de klev av så klev de unga tjejerna på och kunde själva se att det fanns fler kvinnliga spelare än de.

Förbundets damansvarige Sara Ridderlund konstaterade att klubbarna måste göra omtag när det gäller hockeyskolorna:

– En allmän hockeyskola drar kanske fyra tjejer och 26 killar. Det blir en pojknorm över den skolan. Sedan bildas ett ungdomslag där tjejerna är med, men inte på sina villkor. Men startar man en hockeyskola enbart för tjejer… då exploderar det, sade Sara Ridderlund.

FoC Farsta har anammat den sanningen.

– Vi har en separat hockeyskola för tjejer, och de får träna på halvplan samtidigt som vårt yngre flicklag tränar på den andra halvan.

– För flickorna är det viktigt med ett socialt sammanhang. Killarna sätter på sig utrustningen och sedan kör de. Tjejerna har ett annat sätt att vara: de vill göra övningarna rätt, de vill få svar på de frågor de ställer. När man har tjejer som leder tjejer då ökar intresset; de känner sig trygga på ett annat sätt, menar Sandra Gill.

FoC Farsta - klubben vann SM-guld på damsidan 1995 och 1997 - har så att säga i modern tid aldrig varit negativt inställd till kvinnliga spelare, men det stannade liksom där.

– Vi bestämde att vi skulle bjuda in och satsa på tjejerna, berättar Sandra Gill. Vi bestämde att vi skulle ha in en kvinnlig tränare och fasta tider för tjejerna. Och att vi skulle fortsätta att köra även om det fanns bara en tjej på isen. Sakta men säkert så kom det tjejer som prövade på… och stannade kvar.

Det som ännu brister är rekryteringen av tjejer ur invandrargrupperna. Ett problem som går igen i hela landet. I Farsta, en Stockholmsförort med 62 000 invånare uppgår antalet invandrare eller barn födda i Sverige men med två invandrade föräldrar från utanför EU-området, till cirka 13 500 personer - totalt ungefär 22 procent av invånarantalet i Farsta.

Antalet spelare med invandrarbakgrund i Farsta Hockey är inte ens i närheten av 22 procent. Särskilt inte på tjejsidan:

– Vi har inte alls många invandrartjejer, konstaterar Sandra Gill. Vi lånar ut utrustning, så tröskeln till att kunna spela ishockey är låg. Jag ser väl att… ja, vi tycker att det är naturligt att både killar och tjejer kör hockey, men alla tycker inte att hockey är en sport för tjejer.

– Vi försöker rekrytera till hockeyskolan; vi går ut på sociala medier och vi sätter upp anslag runt om i områdena. Vi har pratat om att vi ska kontakta skolorna i Farsta för att se om det kan hjälpa. 

Att vara tjej eller kvinna i en ledande position i en hockeyklubb är problematiskt ibland. Det är ingen hemlighet. Hockeyn uppfattas ofta som en macho-sport och fördomarna om kvinnor i hockeyn finns där.

– Ja, lite fördomar finns det kvar. Men man märker att det inte tas emot bra när folk säger sådana saker. Det finns en vilja att det ska vara på lika villkor. Men jag har varit på träffar med förbundet där jag hör hur det är i andra föreningar… damerna kanske får en istid att träna om det blir en timme över, och flickorna får betydligt mindre tid än pojkarna i samma ålder. Så är det inte hos oss, säger Sandra Gill.

– Och det där med att ”hockey är till för killar”… idag är det oftast bara äldre män som har den uppfattningen.