Trots Senators slutspelsuttåg – skön revansch för Ullmark

Linus Ullmark gjorde ett starkt slutspel - men det räckte ändå inte. Det blev respass direkt för hans Ottawa Senators, 0-4 i matcher mot Carolina Hurricanes.

När Senators spelare rensade ur skåpen och bröt upp för sommaren på måndagen, sammanfattade Ullmark sina känslor.

– Det var skönt att få starta om. Många matcher, ett hektiskt schema. Att få känna glädjen i att spela slutspelshockey var… ja, trevligt, sade Ullmark.
Under hela sin karriär har Linus Ullmark varit öppen om att hockey på högsta nivå inte alltid är en dans på rosor; att den kräver mycket av den som utövar sporten. Och att han själv påverkas av det. Ofta väldigt mycket. I slutet av december valde Ullmark att tillfälligt pausa sin säsong. Han mådde inte bra, och fick hjälp av spelarfacket NHLPA:s stödprogram. I slutet av januari var han tillbaka i spel. Men han har flera gånger berättat om återkommande problem och panikattacker.

Det psykiska måendet är något han kommer att jobba med under sommaren:

– Jag ska utvärdera de mentala förberedelserna och se vad jag kan förbättra. Jag ska gräva djupt; jag såg resultaten av det jag gjorde inför den här säsongen, och med alla de erfarenheter av det som hänt under karriären och som jag samlat på mig, så kommer det att hjälpa mig i förberedelserna för nästa säsong.

Ullmark berättade om det sorgliga i att avsluta en säsong, och de konsekvenser det för med sig för de enskilda spelarna i ett lag som kämpat tillsammans i sju månaders intensiv hockeyverklighet.

– Det är många negativa känslor… det var saker vi strävade efter tillsammans, saker man drömde om som liten. Sedan är man där och har chansen och tycker det är det bästa som hänt någonsin… och så tar det slut i fyra matcher. Drömmarna är krossade och du vet att här finns killar du aldrig kommer att träffa igen, killar som kanske lägger av eller har andra planer. När man lägger ihop allt det, då växer känslorna och helt plötsligt är man inte ledsen bara för att vi förlorade några hockeymatcher, utan på grund av andra skäl.

– För min egen del, med allt jag själv gick igenom, är det kanske lättare: jag gjorde allt jag kunde, men [Carolina] var ett bättre lag. De vann rättvist. Men jag kan se mig själv i spegeln och vara nöjd med mig själv: jag gjorde allt jag kunde.

Men Ullmark strök också under att han inte gjorde det själv. Han prisade lagets backup-målvakt James Reimer, som varit ett stöd under hela säsongen, både i det som hände på isen och det som skedde utanför den. Han konstaterade att alla kring laget nu efter säsongen vet bättre vad som fungerar och vad som inte gör det.

Förutom mot Reimer riktade Ullmark också sin tacksamhet mot Maciej Szwoch, den polsk-svenske målvaktstränaren som i säsongens slutskede anslöt till Senators för att stötta Ullmark.

– Det var väldigt bra. Vi hade många samtal och han hjälpte mig mycket; han har fått mig att återupptäcka varför jag spelar hockey, vem jag vill vara på och utanför isen, hur jag bygger ny motivation och hittar min identitet på isen… jag hoppas han stannar i organisationen, men det är ju inte mitt beslut, sade Ullmark.

Trots att Ottawa Senators föll i fyra raka matcher mot Hurricanes, genomförde 32-åringen från Lugnvik utanför Kramfors ett formidabelt slutspel: ett GAA på 2,03 och en räddningsprocent på 93,2 säger det mesta.

I ett lag som omges av trejdrykten kring tongivande spelare, sitter Linus Ullmark säkert:

– När jag värvade Linus Ullmark var det för att vi tror på att han är en av de bästa målvakterna i ligan, det har han bevisat tidigare. Och i sådana här tider, när vi går till slutspel och vet att vi behöver en fantastisk målvakt, då bidrog han med det. Med allt han har gått igenom i år och med det mod han visat och för att han spelade som han gjorde, så är vi alla väldigt stolta över honom, berömde Senators general manager Steve Staios.

När Linus Ullmark själv summerade säsongen, konstaterade han att slutspelet kändes som något av en förlösning:

– Det kändes bra. För första gången under säsongen kände jag mig som mig själv. Det kändes inte som något jag måste göra, eller som ett tvång. Jag kunde göra det jag gillar; det kändes både motiverande och inspirerande. Det kändes också konstigt på ett sätt; jag kämpade hela säsongen för att hitta mitt spel och nu spelade jag på topp, men vi förlorade ändå. Det var en märklig känsla… men slutspel är tufft; man behöver all tur man kan få.

Ullmark menade att Ottawa som lag har gått stärkt ur säsongen, och att slutspelet, även om det blev kort, var en viktig erfarenhet.

– Det är tufft att nå slutspel, det är ingen automatik i det bara för att det hände förra året. När vi kopplade armkrok och började tro på oss själva och det vi gjorde, då hände det något: alla gjorde något extra, blockade skott och allt annat och gjorde det varje kväll. I januari hade vi väl nio procent chans att nå slutspelet, men se på oss nu: vi tog oss till dit och det borde ge alla i det här laget känslan av att ’se, vi gjorde det igen och att vi har alla verktyg för att nå slutspelet varje år’.

– Nästa steg är inte att bara nå slutspelet varje år, utan också att hitta sätt att bli bättre, särskilt i slutspelet så att vi kan vinna hockeymatcher, hela tiden, mot alla lag, när det verkligen gäller något, sade Ullmark.

Nu tar Linus Ullmark en lång semester. För att komma tillbaka till Ottawa under sensommaren, utvilad och i god form. Både fysiskt och psykiskt.