"Inget är värre än att känna sig utanför laget"

Inför den kommande säsongen har NHL.com/sv träffat ett antal spelare i NHL för att få en inblick i livet som professionell ishockeyspelare i Nordamerika i stort och smått. I dagens djupdykning tar vi oss an skador som en del av vardagen.

När vi nyligen gav en inblick i spelarnas tankar kring
livet efter ishockeyn
dök ämnet "skador" upp. Att råka ut för en riktigt otäck skada är en risk - både för kropp och ekonomi - som dessa spelare tar varje gång de kliver ut på isen. Då det vi strävar efter i just denna artikelserie är att ge en inblick i livet som NHL-spelare, bestämde vi oss därför för att gräva lite djupare i detta sidospår.
Få de senaste nyheterna från NHL på Twitter via [@NHLsv]
Hur är det egentligen att hela tiden vara en felriktad tackling bort från att tvingas lämna isen i smärtor? Vad gör du med tiden när lagkamraterna tränar och spelar match medan du själv tvingas sitta vid sidan av?
- Dagarna blir långa kan jag säga, svarar Torontos stjärncenter Auston Matthews som missat totalt 20 matcher i sin två säsonger långa NHL-karriär.
- Du vill inte hamna i den situationen men samtidigt är det en del av sporten och sådant som händer. Det enda du kan göra är att jobba så hårt du kan för att bli hundra procent igen och kunna ta dig ut på isen. Det jobbigaste enligt mig är nog att vara runt laget utan att för den sakens skull riktigt vara en del av laget.
Skador är på alla sätt och vis en del av ishockeyn, något som NHL-klubbarna i allra högsta grad är medvetna om. Ansenliga resurser fördelas varje säsong till stora team av mediciniska experter - allt från kostrådgivare och dietister till högutbildade läkare, massörer och sjukgymnaster.
- Vi har verkligen ett förstklassigt team i Toronto, fortsätter Matthews. En fantastisk grupp experter som gör allt de kan för att få dig redo att återvända till isen.

För Matthews del har skadorna inträffat mitt under brinnande säsong, men många spelare - likt Los Angeles Kings Tyler Toffoli som tvingades till en knäoperation under sommaren 2017 - tvingas ta sig an rehabiliteringsprocessen på egen hand under sommaren, långt bort från lagkamraternas stöd:
- Rehabiliteringen tar sin tid. Först ska du göra den ordentligt, sedan ska du iväg och träna resten av kroppen som du alltid gör under sommaren. Jag har tur som inte behövt uppleva det mer än vid det tillfälle. Förhoppningsvis behöver jag inte gå igenom det igen.
San Jose Sharks Tomas Hertl har drabbats av flera olika skador och tvingats till vila. Han menar på att det inte alltid är lätt att göra kroppen redo för att kliva ut på isen efter att ha varit borta längre perioder:
Relaterat material: [Tekningar mer än bara nedsläpp med två spelare]
- Det är svårt. Jag har haft min beskärda del av långtidsskador och inget är värre än att känna sig utanför laget. Dessutom, när du genomgår rehabilitering måste du jobba mycket hårdare än vid vanlig träning. Det är helt otroligt hur snabbt muskler kan förtvina eller försvagas - på en fem dagar utan träning känns det som de är helt borta.
Vad som än värre är - att vara en toppatlet gör dig inte immun för skador som kan uppkomma utanför isen. Vad hjälper flera timmars stenhård träning om dagen om du drabbas av sjukdomar eller, som New York Rangers Chris Kreider, en blodpropp i lungorna?
- Jag lärde mig mycket under den tiden, berättar Kreider som missade 26 matcher i samband med blodproppen.

• För egen del, jag hade tur som fick hjälp snabbt då läkarna tydligt kunde se att något var fel med min arm. Stödet jag fick från vänner inom och utanför hockey, samt samhället i stort, betydde mycket för mig. Tiden jag var borta från isen fick mig att uppskatta den positionen jag är i mycket mer. Jag fick ett annat perspektiv och började sätta större värde på saker och ting. Det blev kanske lite konstigt förra säsongen då vi som lag hade det tufft och jag gick runt med ett leende på läpparna, men det var så jag kände. Alla vill vinna men samtidigt måste man kunna se vilken otrolig gåva det är att leva sin dröm och spela i NHL.
  Att skador är en del av ishockeyn går inte att förneka. Det är dessutom svårt att argumentera emot att det i slutändan är spelarna själva som tar beslutet att fortsätta spela i ligan, trots risk för skador och permanenta men på kroppen. Men vad som är viktigt att komma ihåg är att spelarna inte är robotliknande maskiner där något som går sönder enkelt ersätts med en reservdel.
  Nej, spelarna är människor av kött och blod, med smärtor och krämpor som ofta sitter kvar långt efter karriären. Se bara på Henrik Zetterberg. Detroit Red Wings kapten tvingades inför säsongen ge vika för de ryggproblem som hemsökt honom i flera år - det fanns helt enkelt inte längre mediciner, operationer, övningar eller mirakelkurer som hjälpte. Ett högt pris att betala kan tyckas, men frågar du Zetterberg skulle han sannolikt ge samma svar som Matthews, Toffoli, Hertl och Kreider: det är värt det för att få uppfylla sin dröm om att spela i NHL.