Han skrev boken om hockeyns svåra frågor

Erik Granqvist är en upptagen man i dessa dagar. Den förre elitmålvaktens bok Inkilad: om dolda övergrepp i idrottens skugga (Norstedts förlag), skriven tillsammans med DN:s sportkrönikör Johan Esk, har väckt stor uppmärksamhet.

I boken fortsätter Granqvist att aktualisera den berättelse han chockade hockey-Sverige med för ett drygt år sedan: om inkilningar som var rena sexuella övergrepp och om den tystnadskultur som finns inom sporten.
Idag ser Erik Granqvist en klar förbättring i attityden till det som hänt och händer bakom de stängda dörrarna till omklädningsrummen:
- Det har blivit bättre och det kommer att bli ännu bättre, säger Granqvist till NHL.com/sv. På elit- och seniornivå i Sverige, i SHL och Hockeyallsvenskan, där existerar inte de här problemen längre. Nu handlar inkilningar om att sjunga karaoke eller att uppträda på något vis. Jag jobbade i Färjestad i åtta år och i Rögle i fem, och där förekom inget så'nt.
Det var välkomna besked för Erik Granqvist som öppenhjärtigt hade berättat vad han själv varit med om - händelser som idag närmast skulle fallit under straffskalan för sexuella övergrepp eller våldtäkt. Men det öppnade också en flod av berättelser från andra.
- Jag fick tusentals berättelser om att det förekommer på ungdomsnivå på vissa håll, med ungdomar mellan tio och 19 år. Och det alla har gemensamt är ett bristande ledarskap och bristen på tydliga ramar och regler.
- Man måste vara väldigt tydlig redan från början och införa nolltolerans. Beteenden med verbalt- eller fysiskt våld i omklädningsrum måste ge konsekvenser i form av att man inte får vara med på isen. Det i kombination med att man pratar om dessa saker. Då lär de sig snabbt eftersom alla vill vara med och lira, menar Erik Granqvist.
- När jag växte upp i Boden fanns det några pennalister i klubben. Sedan kom jag till Norrbottens TV-pucklag (1987) och pojklandslaget, och där var Mikael Renberg en ledargestalt; där förekom det inget så'nt. Så det handlar mycket om vem som står högst i hierarkin, och Mikael var en sådan ledare som aldrig tolererade några övergrepp mot lagkamrater. Det var att tävla på isen och vara schysst utanför den.
Trakasserier och övergrepp är en machokultur som inte bara Erik Granqvist kritiserar och vill ha bort. Verkligheten där den existerar är inte isolerad till Sverige. Den finns i hela hockeyvärlden; NHL-kommissionären Gary Bettman har flera gånger tagit upp problematiken och krävt hårdhandskarna på mot den.

• Jag önskar att man kunde klona spelare som Gabriel Landeskog, Mika Zibanejad, Mikael Backlund, Maria Rooth och Linus Ullmark och skicka ut dem som förebilder i ungdomshockeyn. De är enorma ambassadörer för hockeyn. De visar verkligen att det inte finns någon motsättning mellan att vara tuff, modig och hård på isen, men en, varm, schysst och omtänksam människa och lagkamrat utanför den.
  Att det finns förebilder som inte accepterar trakasserier och övergrepp inom hockeyns omklädningsrum är inget nytt. Erik Granqvist konstaterar att Landeskog, Zibanejad och det gänget haft sina egna förebilder i Nicklas Lidström, Mats Sundin, Peter Forsberg, Henrik Lundqvist och andra.
  - Och Börje Salming… det är den kombinationen som Börje Salming stod för: en enorm tävlingsinstinkt och offervilja på isen, stark och modig, och samtidigt en medkännande människa utanför den. Börje stod också upp för minoriteter i bland annat HBTQ-frågor och sponsrade tidigt damhockeyn.
  Gabriel Landeskog är verksam i organisationen Friends som jobbar mot mobbning. Mikael Backlund är ambassadör för Locker Room Talk som jobbar med att förändra jargongen i omklädningsrummen och få bort sexistiskt, homofobiskt och rasistiskt snack.
  - Linus Ullmark, som jag känner väl, är också en människa som ställer upp på det; han tävlar hårt men är enormt empatisk som människa och arbetar med Ajabaja Cancer för att hjälpa familjer som drabbats av barncancer. Det är människor och spelare som dem vi ska lyfta fram som förebilder för våra unga spelare.

Erik Granqvist, nyss fyllda 51, har ett långt förflutet inom hockeyn. Han har Boden som moderklubb men fick sin huvudsakliga hockeyfostran i Luleås organisation. Efter att han lagt ner den aktiva karriären 2002 har Erik Granqvist varit verksam som målvaktstränare i Rögle i fyra säsonger, i Färjestad i åtta år och de två senaste åren i schweiziska toppklubben Zug. Nu är han mest känd som en aktiv och entusiastiskt instruerande expert i TV-sändningar av matcher från bland annat National Hockey League.
- Det finns folk som missförstår mig; "han snackar skit om hockeyn…". Men nej, nej, nej, inte alls. Jag älskar hockey mest av allt förutom familjen och vill att alla tjejer och killar ska börja spela hockey. Vad jag kritiserar är det som händer i omklädningsrummen på ungdomsnivå när inte ledarskapet är tydligt, medvetet och närvarande, säger Erik Granqvist.

De övergrepp Erik Granqvist själv utsattes för under "inkilningen" i Luleå, lämnade outplånliga spår i honom. Han hamnade i alkoholmissbruk på 1990-talet och han har haft svårt att komma tillrätta med den ångest som följde på det han upplevt. I boken tar Granqvist också upp psykisk ohälsa och alkoholproblem bland människor inom hockeyn - en problematik som bland andra NHL-målvaktskollegorna Robin Lehner, Corey Hirsch och Carey Price givit ett ansikte. Erik är nykter sedan flera år. Han har fått hjälp att bearbeta tidigare upplevelser av den mentala coachen Andy Swärd och använder nu sina erfarenheter för att bidra till mer inkluderande, säkra och trygga idrottsmiljöer.
NHL har ett omfattande program för att komma tillrätta med den problematiken och ta hand om de drabbade.
- Enormt viktigt. Vi måste få bort det där gamla att "ensam är stark" och att "det är bara att bita ihop och klara sig själv även utanför isen"… så får det absolut inte vara. Här gäller det verkligen att våga lyssna, prata och att be om professionell hjälp när den finns där. När Kyle Beach (som utsattes för sexuella övergrepp av en tränare) berättade vad han varit med om, då triggade det mig att berätta vad jag varit med om för att förhoppningsvis hjälpa någon annan utsatt idag att våga be om hjälp, säger Granqvist.
- Problemet är att när unga spelare tillåts präglas in i "100 nyanser av våld i omklädningsrummen", då sker den typen av grova övergrepp som egentligen är rent kriminella handlingar. Och de måste vi få stopp på.