NHL når de sociala målen

BOSTON -- World Cup i september 2016 var ett bra tillfälle för NHL och NHL's spelarfack (NHLPA) prova på att samarbeta för att på ett effektivt sätt kanalisera sina ansvarstaganden gentemot fans och företag vid ett stort evenemang.
Den individuella påverkan kunde ses i en video som visades halvvägs in i en presentation av Jessica Berman, som är NHL's ansvarige för speciella projekt och sociala åtaganden. Det kunde ses på de 103 ansikten som svors in som kanadensiska medborgare under World Cup, inklusive Ottawa Senators tidigare lagkapten Daniel Alfredsson, som kom till klubben och NHL 1995 från Göteborg.

Berman sa att videon fortfarande ger henne gåshud.
"NHL ser sina sociala åtaganden på två sätt: Först och främst, pratar vi om sociala ansvarstaganden som en bas för att göra goda gärningar." sa Berman under en presentation vid MIT Sloan Sports Analytics Conference under fredagen. "När man hör Kommissionär [Gary] Bettman prata om sociala ansvarstaganden och vår påverkan på samhället, vet man att han säger att vi gör det här för att vi vill göra bra saker och att vi gör det för att det är det rätta att göra."
"I andra hand handlar det om att det är ett bra sätt att göra goda gärningar och ett sätt att göra bra affärer."
Tanken har varit att integrera dessa initiativ med ligans affärsstrategier, att sammanfoga goda gärningar med vad som är bra för ligan, för att på så vis kunna göra än mer gott.
"Historiskt sett har det nog varit så att om vi pratar om detta som en affärsstrategi har det underminerat trovärdigheten i att vi vill göra bra saker av rätt anledning - den sociala." sa Berman. "Jag tror verkligen att vi måste ta oss över det hindret under 2017. Det är vårt jobb att se till att vi når båda dessa mål. Att vi gör goda gärningar av rätt anledning och att vi samtidigt gör bra affärer och ser till att få bra värde i våra affärer. Vi måste nå båda målen."
När det gäller 2016 års World Cup of Hockey trodde NHL och NHLPA att man kunde locka till sig nya kanadensare till sporten, att man kunde höja antalet utövare och även mångfalden inom sporten. På så sätt trodde man att man kunde få många nya kanadensare att känna ett starkare band till sin omgivning. Av den anledningen var turneringen en viktig fältstudie.
"Vi tittade på vilken inverkan turneringen vill göra, från ett affärsmässigt perspektiv." sa Berman. "VI vill höja sportens nivå internationellt. Vi vill synas och höras. Vi vill visa hur global vår sport är. Hur kan vi höja sportens mångfald när det gäller ursprungsland bland dess utövare?"

Med den utgångspunkten riktade ligan blickarna mot Toronto, som stod värd för World Cup of Hockey 2016. Det är en stad där 50% av invånarna är födda utanför Kanada. Tanken var att använda ishockeyn som ett sätt att nå ut till alla dessa nya kanadensare, att hjälpa dom integreras i den kanadensiska kulturen och att se till att de kände tillhörighet.
"Vi tror att sporten ishockey, eftersom det är Kanadas nationalsport, har en stor möjlighet att få folk att känna tillhörighet." sa Berman. "Finns det något bättre sätt än att ge dessa människor tillgång till en sport de annars inte hade haft tillgång till?"
Själva projektet var inte slutmålet. NHL försöker att kvantifiera påverkan genom att gå igenom data från de senaste fyra åren för att se hur kraftig påverkan projektet hade, vilka kopplingar det skapade och hur det påverkade de nya kanadensiska medborgarna.
Det var en statistikdriven approach som Berman ville utforska vid MIT Sloan-konferensen. Hur de två aspekterna av sporten flyter samman på ett sätt som annars kanske inte är jämförbart.
"Vi kan ha filantropiska välgörenhetsmål och samtidigt försöka nå våra affärsmål." sa Berman. "När vi väl tar oss över det hindret kan vi börja använda de mätverktyg som andra affärsområden använder."