Skip to main content

Sämsta säsongsstarten för Canadiens på 76 år

Sju raka förluster och tre poäng på åtta matcher är Montreals värsta inledning sedan 1941

av Janne Bengtsson / NHL.com/sv Senior Writer

Varje måndag under hela säsongen gräver NHL.com/sv djupare i de hetaste ämnena från ligan med vår serie NHL-pulsen. Vi snappar upp allt som skapat rubriker under veckan och ser till att ni inte missar något.

Den här veckan tittar vi närmare på mesta mästarna Montreal Canadiens.

24 Stanley Cup-triumfer.

Men 25 år sedan senast.

Inför matchen mot Florida Panthers på onsdagsmorgonen svensk tid har Montreal Canadiens förlorat sju av de åtta matcher laget spelat under inledningen av säsongen 2017-18. Utdelningen hittills: tre poäng. Lagets sämsta resultat sedan 1938-39 då Habs tog en poäng efter åtta matcher, och 1941-42 då det blev tre poäng på åtta matcher.

Canadiens inledde säsongen med en seger, 3-2 över Buffalo Sabres. Men efter det har det blivit sju raka förluster, med 3-4-förlusten mot Toronto Maple Leafs på övertid som den enda poänggivande matchen. Sämsta sviten sedan 1939-40.

Video: MTL-TOR: Matthews sätter Nylanders framspelning

Vad har hänt med Montreal Canadiens? Och vad händer just nu?

Canadiens har brutit kontraktet med 39-årige backen Mark Streit som kom till klubben som fri agent i somras. Och till matchen mot Florida har Habs kallat upp anfallarna Michael McCarron och Nikita Scherbak från farmarklubben Rocket de Laval. Scherbak har gjort nio poäng (1+8) på de första sex matcherna med Laval den här säsongen, och McCarron har fyra poäng (2+2).

McCarron och Scherbak är båda förstarundesval: 25:e spelare totalt i draften 2013 respektive 26:e spelare i draften 2014.

Vad är det då som har gått snett i Montreal? Här listar NHL.com/sv fem anledningar till att en lysande framtid för Montreal Canadiens av allt att döma ligger långt borta.

Problemen i draften. Från sin position någonstans i mitten eller strax under i sluttabellen har Habs redan när draften inletts ställts långt utanför kampen om toppspelarna. Sådana som Auston Matthews, Nico Hischier och Connor McDavid. Canadiens toppval de 24 säsongerna efter den senaste Stanley Cup-triumfen 1993 har hämtats sent i första rundan, de flesta valen har hamnat mellan 12:e och 27:e plats i första rundan.

Bara fem spelare har valts bland de tio första under de åren. Och fyra av de spelarna har betalat sig för Canadiens: Mike Komisarek (sjunde valet i draften 2001) gjorde sex säsonger i Habs, Andrei Kostitsyn (8/2003) var också godkänd under fem hela säsonger. Målvakten Carey Price (5/2005) behöver inte någon närmare presentation och det gör inte Alex Galchenyuk (3/2012) heller. Michail Sergachev, draftad av Canadiens som nionde spelare 2016, tradades dock snabbt iväg till Tampa. Där han gör succé…

De misslyckade traderna. Sergachev här ovan är den senaste i raden av mindre goda trader som Canadiens gjort. Det finns massor av exempel. Här är några: backen Ryan McDonagh valdes som 12:e spelare totalt i draften 2007 men fick inte chansen i en enda match för Montreal innan han skeppades iväg till New York Rangers i utbyte mot en Scott Gomez på nedgång. Nu är McDonagh en av ligans bästa backar.

Trejden när publikfavoriten och framtidsmannen P.K. Subban skickades bort i utbyte mot Shea Weber förra säsongen svider ännu i Habs-fansens hjärtan. I våras ledde Subban Nashville Predators till Stanley Cup-finalen.

Patrick Roy var Habs trogen i elva säsonger och var lagets bäste playoffspelare Stanley Cup-året 1993. Efter ett bråk med okänslige tränaren Mario Tremblay 1995-96 begärde Roy att få bli tradad. Han gick vidare i karriären och vann ytterligare två cuper med Colorado Avalanche.

Tränarna. Det finns en anledning till att Bleu, Blanc, Rouge inte lyckats på tränarfronten. Nämligen den att urvalet är begränsat: en tränare i Montreal ska kunna franska. Canadiens tar en enormt stor plats i samhället och kulturen i den fransktalande kanadensiska provinsen Quebec.

Efter att Jacques Demers ledde Habs till cupsegern 1993, har det gått sämre. Under de 23 åren efter triumfen, har Mario Tremblay, Alain Vigneault, Claude Julien, Guy Carbonneau, Jacques Martin, Michel Therrien och nu återigen Claude Julien lett Canadiens till åtta missade slutspel, åtta uttåg redan i första slutspelsrundan, fem förluster i andra rundan i slutspelet och två gånger ut i tredje omgången. Inte precis ett lysande facit.

Canadiens general managers. Också här är franska ett krav och sedan Serge Savard basade för det Stanley Cup-vinnande laget 1993 har Rejean Houle, Andre Savard, Bob Gainey, Pierre Gauthier och dagens Marc Bergevin inte precis gjort sig kända för sin fingertoppskänsla för bra värvningar. Eller draftval: undantaget är draften 2007 när Bob Gainey plockade in Ryan McDonagh (som han sedan sålde vidare utan en enda match…) och Max Pacioretty (båda i första rundan) och sedan P.K. Subban i den andra.

Habs många fans hoppas nu att värvningen av Jonathan Drouin, född i Quebec och därmed fransktalande, ska bli lyckosam. Hittills har Drouin svarat upp mot förväntningarna med sina fem poäng (2+3) på åtta matcher.

Pressen och miljön. Inte någon annanstans i den nordamerikanska hockeyn är pressen på spelare och ledare så stor som i Montreal - och inte någon annanstans är skatten på spelarlönerna så hög. Allt spelarna gör bevakas in i detalj och misstag och tillkortakommanden redovisas obönhörligen noggrant.

Det är inte lätt att vara hockeyspelare i Montreal. Eller för den delen supporter.

Se mer