MONTREAL -- Esa Lindell kommer från Finland men har spelat hockey i Nordamerika i ett årtionde. När backen för första gången klev in i det finska omklädningsrummet för 4 Nations Face-Off och hörde all finska som pratades var det minst sagt ovant. Åtminstone till att börja med.
– Det kändes lite konstigt, erkände Lindell. Man är så van vid att det pratas engelska hela tiden.
Just språket är en intressant del av den pågående turneringen där Kanada, Finland, Sverige och USA alla kämpar för att få sista ordet.
Turneringen inleddes i Montreal; en stad där det talas franska och engelska – och en stad där just språket väger tungt i den kulturella och nationella identiteten.
Spelare från Sverige och Finland föll dock snabbt in i att prata sina respektive modersmål i omklädningsrummet. Det blev dessutom en god portion snack på svenska och finska i intervjuer, då fler reportrar än vanligt från de två länderna finns på plats för turneringen.
Det var dock inte helt lätt att ställa om, menade vissa.
– Jag blev lite rubbad där när det kom fem frågor på engelska och sen helt plötsligt dök det upp en fråga på finska, sade Finlands lagkapten Aleksander Barkov till ett samlat mediauppbåd.
– Man måste tänka till och ställa om så man inte svarar på engelska.
Möjligheten att prata svenska och finska ger dock svenskarna och finländarna en möjlighet att knyta an till varandra på ett sätt som gör att deras personligheter och nationella stolthet framgår tydligare. Det är också en bra påminnelse om vad de nordamerikanska spelarna tar för givet i NHL varje dag.