Mario Lemieux en av de allra största i NHL

Det väckte viss uppmärksamhet när New York Islanders rookie Josh Ho-Sang skrinnade ut till sin första match med nummer 66 på ryggen. För precis som det bara finns en nummer 99 i National Hockey League, så hävdar många att det också bara finns en nummer 66.

Mario Lemieux.

Super-Mario.

En av de största i hockeyhistorien. Många hävdar till och med att han är den största, och den debatten lär fortsätta så länge det spelas hockey.

På isen var Mario Lemieux en jätte som kunde använda sina 194 centimeter och 105 kilo både framåt och bakåt och i alla situationer. Vid sidan av isen en varmhjärtad personlighet - han tyckte det bara var kul att Ho-Sang spelade i nummer 66 - som än idag kan dela med sig av sina erfarenheter av sjukdomar och svårigheter men också av stora framgångar.

För Mario Lemieux's historia är en lika mycket om ishockey som om skador och sjukdomar. En historia som lärt Lemieux mycket, erfarenheter han gärna delar med sig. För bara några veckor sedan fick Lemieux reda på att en liten 6-årig tjej, Darran, drabbats av cancer. Han ville trösta och skrev ett brev:

"Jag hörde att du inte mår bra och att du är på barnsjukhuset där doktorerna ska få dig att må bättre. Du är i goda händer. När jag var sjuk och låg på sjukhus så fick jag alltid tröst och stöd från min familj och det hjälpte mig mycket. Jag hoppas av hela mitt hjärta att din behandling går bra. Jag vet att det är tufft, men fortsätta kämpa och var stark. Du kommer att klara det", skrev Lemieux.
Han bifogade en signerad puck med orden "hoppas den här får dig att le".
Darrans pappa Colin berättade om Lemieux's brev på twitter:

"Det här kom hem till oss idag. Till 100 procent utan att någon uppmanat honom att göra det. Talar vi om klass? Mario Lemieux är toppklass".

Lemieux själv har flera gånger talat om sina erfarenheter och om vad de lärt honom:

- Om människor behöver hjälp, och någon vill att jag ska besöka en sjuk unge eller en sjuk familjemedlem, då är det något jag vill göra, något jag känner ett ansvar att göra. Jag tänker så här: efter det jag gått igenom är jag ett bra exempel för människor som behöver uppmuntran. Jag kunde komma tillbaka och leva ett normalt liv.

När den jury som valde ut de 100 största NHL-spelarna i historien, hade skrivit ner Wayne Gretzkys namn, så skrev de ner Mario Lemieux. Den nu 51-årige kanadensaren vann visserligen "bara" Stanley Cup två gånger, men när han gjorde det var han monumentalt dominerande. Lemieux's anhängare pekar gärna på det faktum att Lemieux inte hade några "poliser" som skyddade honom, utan att han gjorde hela jobbet själv.

Det här kan man konstatera utan att överdriva eller ta ställning i debatten om vem som var störst: när Montrealsonen Lemieux kom till Pittsburgh Penguins från Laval Voisins i juniorligan QMJHL i Quebec till säsongen 1984, var Penguins ett lag på fallrepet och i många år var Lemieux den enda stora stjärnan i laget till skillnad mot sin store konkurrent som hade fullt av stjärnglans omkring sig i Edmonton Oilers.

På nyårsafton 1988 blev Mario Lemieux den förste spelaren, och hittills ende, som gjort mål i samtliga spelformer i en match när Pittsburgh mötte New Jersey Devils i en målrik nyårsfest: Penguins vann med 8-6 och Mario Lemieux gjorde åtta poäng, därav fem mål. Han gjorde mål i fem mot fem, i power play och i numerärt underläge fyra mot fem. Han satte en straff och avslutade med att slå in sitt femte mål och åttonde poäng i tomt mål. En kul detalj från den historiska matchen: två Devilsspelare gjorde två poäng, ett mål och en målgivande passning vardera: Tommy Albelin och Anders "Masken" Carlsson.

Framtiden såg ljus ut för Joseph Roger Mario Lemieux. Men verkligheten hade andra planer. I januari 1993 fick Lemieux veta att han drabbats av lymfcancer. Han gick igenom en tuff behandling med bland annat strålning för den livshotande sjukdomen. Direkt efter sista behandlingen, efter att ha varit borta i två månader, spelade Lemieux igen. Han fick fart på Penguins som med sin ledare och kapten tillbaka i laget vann 17 raka matcher och slutade etta i grundserietabellen.

Den första matchen efter cancerbehandlingen spelades borta mot Pittsburghs argaste lokalrival Philadelphia Flyers. När Flyersfansens hatobjekt nummer 1, Mario Lemieux, äntrade isen hälsades han med - en lång stående applåd från läktarna.

Men problemen bara fortsatte. Efter säsongen tvingades Lemieux operera ryggen och han missade de tio första matcherna 1993-94 och klarade bara att spela 22 matcher den säsongen. Ryggproblemen var så allvarliga att Lemieux inte ens klarade att knyta sina egna skridskor. Han tog ett år ledigt och var tillbaka till säsongen 1995-96.

- Jag vet ju att alla människor går igenom svårigheter i livet, sade Lemieux i en intervju i Sports Illustrated. Men jag hade ingen aning om att det skulle bli så här tufft.

Det blev två hela säsonger till innan han avslutade karriären. Och bara några månder efter säsongsavslutningen 1997 valdes han in i Hockey Hall of Fame trots att statuterna säger att en spelare måste ha varit inaktiv i tre år för att kunna väljas in i HHoF.

Lemieux var borta från den aktiva hockeyn i tre säsonger. Men han hade samtidigt börjat gå in i ledningen för Pittsburgh Penguins där han idag är majoritetsägare. Och till säsongen 2000-2001 var han tillbaka på isen för att hjälpa den både ekonomiskt och hockeymässigt kämpande klubben. Lemieux gjorde mål direkt, i första bytet i combacken, men de sex säsongerna som följde förstördes av skador, sjukdomar och av lockouten 2004-05. Totalt spelade Lemieux bara 170 av 410 möjliga matcher.

2006, vid 40 års ålder, drog sig Mario Lemieux tillbaka från den aktiva hockeyn.

Cancerbehandlingen och andra skador begränsade kraftigt Lemieux's karriär: teoretiskt sett hade han under åren i Penguins, 1984 till 2006, kunnat spela 1.428 matcher i grundserien, men det blev bara 915. Till det lade Lemieux 107 matcher i slutspelet på väg mot två Stanley Cup-titlar, fyra Lester B Pearson Award, Hart Trophy tre gånger, Art Ross Trophy sex gånger och Conn Smythe Trophy två gånger. Han spelade ligans All Star-match tolv gånger. Lemieux vann också Canada Cup 1987 och World Cup 2004, samt OS-guld i Salt Lake City 2002.

Mario Lemieux gjorde 1.723 poäng (690 mål och 1.033 assister) på de 915 matcherna i grundserien och följde upp med 172 poäng (76/96) på 107 slutspelsmatcher.

Lemieux och Gretzky möttes flera gånger. Den första matchen dem emellan spelades den 6 november 1984. Samma dag som amerikanerna valde Ronald Reagan till ytterligare en presidentperiod stod två av hockeyns största kanadensare på isen mot varandra för första gången. The Igloo i Pittsburgh var utsåld för första gången på mer än två år och de båda superstjärnorna stod för varsin målgivande passning i matchen som slutade 3-3.

Senaste gången de träffades var i samband med att NHL för två månader sedan presenterade sin lista över de 100 bästa spelarna i ligan genom alla tider. De pratade bland annat om vem som verkligen är den bäste spelaren. Mario Lemieux, Wayne Gretzky och Bostons Stanley Cup-hjälte Bobby Orr, som också deltog i samtalet, var helt överens:

- Gordie Howe.