Rinne, Bergeron väljs in i Hockey Hall of Fame 2026

Patrice Bergeron, Carey Price, Pekka Rinne, Keith Tkachuk, Cindy Curly och Brian Burke väljs in i Hockey Hall of Fame 2026.

Bergeron, Price, Rinne, Tkachuk och Curly väljs in i spelarkategorin medan Burke väljs in i kategorin byggare.

Bergeron spelade center för Boston Bruins under sin 20 år långa NHL-karriär och väljs in under sitt första år som ”tillgänglig”. Han gjorde 1040 poäng (427+613) på 1294 matcher och var Bruins kapten mellan 2021 och 2023, då han lade av.

Bergeron vann Stanley Cup 2011 och spelade final 2013 och 2019. Han stod för 128 poäng (50+78) på 170 slutspelsmatcher. Han vann Selke Trophy sex gånger som NHL:s bäste defensiva forward och tog också hem  Mark Messier Leadership Award 2020-21 och King Clancy Award 2012-13 samt NHL Foundation Player Award 2013-14. Internationellt representerade Bergeron Kanada i Vinter-OS 2010 och 2014 och vann guld båda gångerna. Han vann VM 2004, JVM 2005, Spengler Cup 2012 och World Cup 2016.

Förra veckan gick Bruins ut med att de kommer hissa hans nummer 37 någon gång under kommande säsong.

– Det här är toppen på min karriär och representerar alla coacher och spelare som jag kämpat tillsammans med. Det är en overklig ära och jag är tacksam för att hockeyn har gett mig och min familj så mycket, säger Bergeron.

Läs också: Bruins pensionerar Bergerons tröja nummer 37

Curly spelade för Providence College och hjälpte dem till NCAA-mästerskapet 1983-84 och 1984-85. Under det första världsmästerskapet for kvinnor 1990 var hon en del av det amerikanska laget som vann silver och fortsatte sedan som lagkapten till 1996. Under hennes tid med det amerikanska landslaget vann Curley ytterligare två silvermedaljer (1992, 1994).

– Jag är chockad och tacksam över det här, speciellt med tanke på hur många stora spelare som har spelat. Så det är många som är ansvariga för tillväxten för damhockeyn, och jag är ödmjuk att få det här från deras insatser, säger Curly.

Price spelade alla sina 15 NHL-säsonger för Montréal Canadiens (2007-22) och är den målvakt som vunnit flest matcher för klubben (361 på 712). Han är en av fem målvakter i NHL:s historia att vinna Vezina och Hart Trophy under samma säsong (2014-15). Han snittade 2,51 insläppta mål per match, hade en räddningsprocent på 91,7 och höll 49 nollor under sin karriär. 2021 hjälpte han Canadiens till Stanley Cup-final.

Han vann OS-guld med Kanada 2014, World Cup och JVM 2007.

– Hockey har lärt mig många saker i livet, speciellt att var uthållig och aldrig ge upp. Sporten har gett mig möjlighet att jobba med dedikerade och talangfulla människor, och jag är särskilt tacksam att fått ha leva en dröm med att spela hela min karriär i Montreal, säger Price.

Rinne spelade alla sina 15 säsonger i NHL för Nashville Predators (2008-21) och är den klubbens bäste målvakt i alla stora statistiska kategorier: 396 vinster, 2,43 i GAA, 91,7 i räddningsprocent och 60 nollor på 683 matcher.

Han är delad sjua i GAA och delad femma i räddningsprocent bland de målvakter som spelat minst 500 matcher. Hann vann Vezina Trophy 2017-18 och King Clancy Memorial Trophy 2020-21.

Internationellt spelade Rinne fyra VM-turneringar för Finland och blev MVP 2014.

– Äran representerar mig och alla i Nashville Predators organisation. Det är surrealistiskt att tänka att jag kommer göra min lagkamrat Shea Weber sällskap i Hockey Hall of Fame.

Rinnes nummer 35 pensionerades av Predators den 24 februari 2022.

Tkachuk spelade för Winnipeg Jets (1991-96), Phoenix Coyotes (1996-2001), St. Louis Blues (2001-07, 2007-10) och Atlanta Thrashers (2007). Hans 548 mål är näst flest av alla spelare som ännu inte valts i i Hall of Fame efter Patrick Marleau. Forwarden gjorde 1065 poäng på 1201 matcher och vann World Cup med USA 1996.

Han är pappa till Brady och Matthew Tkachuk i Florida Panthers som hjälte USA till OS-guld 2026.

– Jag var välsignad med att fått ha spelat i den bästa idrottsligan i världen. Genom bra och dåliga tider, det var alltid en upplevelse som inte gick att föreställa sig, säger Tkachuk.

Burke inledde sin karriär inom lagledning 1987 som vice president för hockeyverksamheten i Vancouver Canucks. 1992 flyttade han till Hartford Whalers som general manager innan han anslöt till NHL som SVP och chef för hockeyverksamheten 1993. 1998 tog Canucks in honom som president och GM. 2005 blev han vice president i Anaheim Mighty Ducks och ledde dem till Stanley Cup 2007.

Han fortsatte sedan som president för Toronto Maple Leafs, Calgary Flames och Pittsburgh Penguins.

– Jag är tacksam till alla som hjälpte mig genom karriären. Speciellt de tre stora – Lou Lamoriello, Pat Quinn och Gary Bettman, säger Burke.

Den officiella ceremonin för Hall of Fame sker den 9 november.