Skip to main content

Pettersson blev 89:e svensken i NHL i år

Tangerade fjolårets rekordnotering med en fjärdedel kvar av säsongen

av Peter Sibner @petersibner / Redaktör, nhl.com/sv

Nästan fyra år efter att han draftats av Anaheim Ducks i den andra rundan 2014 blev det NHL-debut till sist för 21-årige Skellefteå-produkten och forne JVM-backen Marcus Pettersson. Tidigare i veckan blev han uppkallad från San Diego Gulls i AHL och fick debutera för Ducks i bortamatchen mot Chicago på torsdagen.

Debuten tycks ha varit en positiv upplevelse för både laget och Pettersson. Backen spelade 13.28 i backpar med Josh Manson och var +2 i sin NHL-debut.

- Det var lite av en blackout. Man blir tyst en stund och försöker ta in vad som händer. Det är spännande att bara vara här uppe. Man får se alla de här bra spelarna på nära håll. Jag får rysningar varje minut, sa Pettersson till OC Register under morgonvärmningen inför NHL-debuten på torsdagen.

Petterssons debut innebär att han blev den 81:a svenske utespelaren att spela NHL-hockey den här säsongen. Därtill har åtta målvakter gjort inhopp, och med 89 svenskar registrerade för matcher tangerades därmed fjolårets rekord för antal svenskar i ligan, och ser man bara till utespelare så är rekordet redan slaget.

Trenden för antalet svenskar i ligan fortsätter alltså att peka spikrakt uppåt. Med trading deadline på gång och en slutspurt om 25-talet matcher kvar för de flesta lag är det god chans att fjolårets rekordnotering om 89 spelare kan slås.

Säsongen 2012-13 spelade totalt 63 svenskar i NHL. Det innebär att uppgången av antalet svenskar i ligan sedan dess är nära på 50 procent.

 

[Relaterat material: Svedberg leder Iowa mot sitt första slutspel]

 

När träningslägren inleddes i september fanns totalt 137 svenskar med på isen. En väldigt hög andel av dem har alltså redan NHL-debuterat, och bland de som ännu inte satt sin fot på isen i ligen den här säsongen har de flesta valt att spela i AHL. Bara en handfull svenskar har valt att återvända till Europa efter att ha missat att ta en plats i sina NHL-lag.

Och där kan nog mycket av förklaringen till de senaste årens återväxt finnas.

På samma sätt som antalet NHL-svenskar har ökat har det också blivit fler och fler som väljer AHL-hockey. I dagens NHL är AHL-spel en tydligare del av inskolningsprocessen än vad som var fallet förr om åren. Om AHL förr om åren hade ett ganska dåligt rykte så är det helt klart något som förändrats. Idag väljer allt fler svenska spelare att fortsätta sin utveckling i AHL, för att finnas nära NHL-klubbens ledning och coacher och säkerställa att de inte hamnar allt för långt borta från klubbledningens ögon under pågående säsong.

Ett bra exempel på en spelare som tagit vägen från AHL till NHL är Philadelphias back Robert Hägg. Efter tre hela säsonger med Phantoms i AHL fick han NHL-debutera i slutet av förra säsongen och i år har han varit bofast på Flyers blålinje.

Han menar att AHL varit utmärkt för hans utveckling, och ångrar inte beslutet att lämna Modo till förmån för Phantoms inför sin sista säsong som junior.

- Jag kände att det var ett bättre alternativ för min utveckling än att spela de tio-tolv minuter jag fick per match i SHL då. Att komma hit och spela 18-22 minuter var bättre för mig. Det är speltid man måste få, säger Robert Hägg till hockeysverige.se.

Den rådande devisen har tidigare varit att svenska spelare utvecklas bäst på hemmaplan. Men i takt med att antalet svenska NHL-spelare nu tycks stiga för varje säsong som går, kan man åtminstone konstatera att den devisen utmanas rejält av det siffrorna ger vid handen.

- Det finns egentligen inget rätt eller fel i det här som en del verkar tro, utan det gäller att känna efter vad magkänslan säger och vad du själv tror på. Och tror du inte på det, då kan du lägga ned. Det gäller att ställa in sig på att det kanske tar tid. Är du 18 år, spelar hemma i Sverige och tror att du ska gå in och ta en plats i ett NHL-lag direkt, då är du nog lite fel ute. Sedan finns det absolut vissa som klarar av det, men det kanske är fem procent av alla hockeyspelare i ligan, fortsätter Hägg.

Video: PHI-DET: Hägg hittar rätt bakom Howard

Samtidigt som antalet svenskar i AHL ökat de senaste åren, så har vi också sett allt fler spelare som tar vägen via nordamerikanska junior- och collegeligor. Gabriel Landeskog och André Burakovsky är två exempel på svenska juniorer som gått direkt från OHL till NHL under de senaste åren. Via collegeligan NCAA har spelare som Gustaf Nyqvist och Carl Hagelin hittat vägen till NHL-tröjor.

Men hur de svenska spelarna väljer att förbereda sig för NHL efter draften och fram till debuten är naturligtvis bara en del av förklaringen till det kraftigt ökande antalet NHL-svenskar. Den här imponerande utvecklingen hade givetvis inte varit möjlig utan ett utvecklingsprogram av världsklass på hemmaplan.

Sedan Svenska Ishockeyförbundet inrättade sin nya utvecklingsplan under Tommy Boustedts ledning i mitten av 2000-talet har Sverige tillhört världens ledande ishockeynationer. Sedan 2006 har Sverige vunnit OS-guld, tre VM-guld, ett JVM-guld och ytterligare ett dussintal medaljer. På juniornivå är Sverige numera så gott som alltid en medaljkandidat i junior-VM och har till exempel vunnit sanslösa 44 raka grundseriematcher i JVM-turneringarna.

Det arbetet grundläggs tidigt, väldigt tidigt.

- Vi får in fler spelare i de yngsta åldersgrupperna 6-7 år nu än någonsin tidigare. Nästa utmaning är att ta hand om alla de här spelarna och försöka behålla dem i sporten, säger Tommy Boustedt till NHL.com.

Boustedt menar också att det framgångsrika svenska programmet också sneglade på internationella konkurrenter för att utvecklas.

- En av de viktigaste sakerna för framgång med att utveckla spelare är att titta på vad andra länder gör, så jag skulle ljuga om jag sa att vi inte tittade på vad Kanada och USA gjorde.

 

[Relaterat material: Utvecklingskurvan stiger för Samuelsson]

 

En annan som hyllar det svenska utvecklingssystemet är Detroit Red Wings general manager Ken Holland. Han menar att NHL-klubbarnas utvecklingssystem i AHL och NHL har sina meriter, men att den svenska invasionen av NHL-spelare ändå i grunden beror på en gedigen grundutbildning.

- Vi kan göra dig starkare, men många av instinkterna som hockeyspelare har du i 12-14-årsåldern eller så har du dem inte alls. Om du inte har hockeyinstinkt när du är 14 kommer du inte ha det när du är 18. Det är något som gör att de (svenska) spelarna har väldigt bra hoceky-IQ, säger Ken Holland till Boston Globe.

Avslutande fråga - vilken svensk blir nummer 90 i NHL den här säsongen?

Se mer

NHL använder sig av så kallade "cookies" - textbaserade datafiler hämtade från din dator. Genom att använda NHL's olika hemsidor och andra onlinetjänster samtycker du till användandet av dessa, vidare specificerat i vår Integritetspolicy, vårt Användaravtal och vår Policy för Cookies.