"Jag är inte dum, jag förstår att det är en fin chans för mig och en kul sådan", säger Zibanejad. "Jag menar, vem vill inte vara i en sådan situation? Även om det blir tufft och det kommer att bli mer press på mig utifrån så handlar det om att hålla mig till mitt spel. De har sett mig göra saker de tror på. De har aldrig bett mig ändra mitt spel. Så jag ska se till att vara en bättre version av mig själv och växa allteftersom säsongen går. Jag kommer att gå igenom sådant jag måste lära mig av, oavsett om det är bra eller dåligt. Jag hoppas på mer bra än dåligt såklart, men för mig handlar det om att hålla mig lugn och tro på mig själv och spela som jag kan och ska."
Det är precis det Rangers vill ha från Zibanejad.
De såg tillräckligt för att tro på honom förra säsongen, då han hade 37 poäng (14 mål, 23 assist) på 56 matcher, däribland 15 poäng på de första 19 matcherna han spelade innan han bröt benet den 20:e november.
Rangers såg också hur han spelade i slutspelet, med en beslutsam insats mot Montreal Canadiens i den tredje matchen i första rundan efter att ha varit blek i de första två matcherna.
Där hade Zibanejad antagligen sin bästa match i Rangers, då han bidrog med en assist, sex skott på mål och tio skottförsök i en match de vann med 4-1.
Det var efter den matchen som Vigneault sa så här:
"Vi kommer sitta här om några år och säga att han var en riktigt bra spelare, eller också sitter vi här och säger att han aldrig riktigt fick ihop det. Det handlar om att han måste jobba med sitt spel, det mentala spelet, att han jobbar med vår mentala tränare för att få allt att stämma."
Nästan fem månader efter den matchen säger Vigneault så här:
"Vi tror han har kapaciteten att få ihop det. Jag har sagt det om en del spelare, ofta unga spelare, att de måste få ihop det. Vi tror att han med den erfarenhet han skaffat sig och den skicklighet han har, att han har fått ihop det nu och att han ska vara en av våra nyckelspelare."
Då gäller det att inte bara prata.