Skip to main content

Nylander i gott sällskap

Ingen Calder Trophy trots succén - men historiskt stark säsong

av Peter Sibner @petersibner / Korrespondent, nhl.com/sv

William Nylander har visat att han har allt som krävs för att bli en stjärna i NHL. Med 22 mål, 39 assist och 61 poäng på 81 matcher under sin första hela säsong i Toronto Maple Leafs har han visat både Mike Babcock och publiken i Toronto att det finns gott om skäl för framtidstro. Under en genomsnittlig säsong hade hans prestation sannolikt räckt för att vinna priset som årets rookie i NHL.

Men vad gäller rookies var 2016-17 knappast en normal säsong. Med spelare som Auston Matthews, Patrik Laine och Zach Werenskis entré i ligan under samma år räckte Nylanders fina säsong inte ens till att nomineras för Calder Trophy.

Som jämförelse kan vi titta på Gabriel Landeskogs debutsäsong, eftersom han är den senaste svensken att vinna priset som årets rookie i NHL. 2011-2012 gjorde han 52 poäng för Colorado, och det räckte för att ta hem priset i konkurrens med Adam Henrique och Ryan Nugent-Hopkins. Och Daniel Alfredsson sköt precis som Nylander 61 poäng under sin debutsäsong för Ottawa 1995-96, och det räckte för att ta hem utmärkelsen den säsongen.

Året innan hade Peter Forsberg banat väg för svenskarnas inteckning på den här trofén. Under den avkortade lockoutsäsongen 1994-95 gjorde han 50 poäng på 47 matcher för Quebec Nordiques och blev förste svensk i historien att vinna priset. Fortfarande 20 år senare kvarstår kanske Peter Forsbergs debutsäsong som den mest imponerande av en svensk NHL-spelare genom alla tider.

Men det är svårt att jämföra poängnoteringar och hur de stått sig i konkurrensen genom åren. Låt oss istället konstatera att William Nylander har gjort en makalöst fin rookiesäsong, som nog bör klassas som åtminstone en av de tio bästa av en svensk genom tiderna. 

Så låt oss istället blicka tillbaka på fem andra svenska rookies som stått för fantastiska prestationer - men precis som Nylander haft oturen att göra det under fel säsong och snuvats på Calder Trophy av hetare konkurrenter. 

Nicklas Lidström, Detroit, 1991-92

21-årige Lidström kom från Västerås i svenska Elitserien och gick rakt in i Detroits förstauppställning under sin debutsäsong i NHL. Och med den äran, bör tilläggas. Lidström fick massor av förtroende av coachen Bryan Murray. Tidigt gjorde Lidström sig känd för sitt fina spelsinne och sitt vassa, pricksäkra styrskott från blålinjen. Med fina 11 mål och 49 assist blev det 60 poäng totalt och med det var han solklart bäst bland backarna i Detroit.

Men till Calder Trophy räckte det inte. Samma säsong klev ryssen Pavel Bure in i ligan och sköt 34 mål för Vancouver på bara 65 matcher. Det räckte för att med knapp marginal ta hem utmärkelsen före Lidström.

Mikael Renberg, Philadelphia, 1993-94

Renberg var en stor och stark powerforward av nordamerikanskt snitt och satte omedelbart fruktan i backarna i ligan när han debuterade i NHL hösten 1993. Tillsammans med Eric Lindros och John LeClair bildade han en mycket fruktad kedja som snabbt kom att döpas till "Legion Of Doom", eftersom alla tre spelarna vägde över 100 kilo och knappast backade undan i sarghörnen. Renberg smällde in 38 mål och hela 82 poäng, en notering han inte skulle lyckas överträffa vid något senare tillfälle under karriären. 

Men samma år debuterade en 21-årig målvakt för New Jersey Devils. Martin Brodeur imponerade stort och tog sånär Devils till Stanley Cup-final, och hans fenomenala målvaktsspel räckte för att sno Calder Trophy från Renberg det året.

Henrik Lundqvist, New York, 2005-06

Det dröjde inte många matcher innan Henrik Lundqvist hade tagit New York och Madison Square Garden med storm. I ett Rangers som underpresterat i åratal gav han hopp om en ljus framtid med sitt inspirerade och atletiska målvaktsspel. Bara någon månad in i säsongen gavs han smeknamnet "King Henrik of Sweden" av New York Posts krönikör Larry Brooks, och det kan man förstå. Lundqvist spelade 53 matcher, kom femma i den totala målvaktsligan och tog Rangers till slutspel på första gången på åtta år. "Hank" imponerade så mycket att han kom trea i omröstningen till Vezina Trophy det året.

Men Calder Trophy? Tyvärr. Den här säsongen debuterade även två spelare vid namn Sidney Crosby och Alexander Ovechkin i ligan, och ryssens 52 mål räckte för att bli årets nykomling.

Kjell Dahlin, Montreal, 1985-86

22-årige måltjuven Kjell Dahlin kom till Montreal Canadiens från Färjestad och imponerade direkt i hockeytokiga Montreal. Tillsammans med landsmannen Mats Näslund firade han stora triumfer och det var nog ingen som hade räknat med att svensken skulle skjuta 32 mål och 71 poäng under sin första säsong i Nordamerika. Dahlin och Näslund sköt så småningom Montreal till Stanley Cup-seger, men det blev bara tre säsonger i NHL för Dahlin. 

Trots den fina debutsäsongen blev det ingen Calder Trophy för Dahlin. Calgarys Gary Suter stormade in i ligan och sköt 18 mål och 68 poäng från sin backplats och tog hem priset. 

Nicklas Bäckström, Washington, 2007-08

Spelgeniet Bäckström var ett av ligans allra mest emotsedda stjärnskott när han klev in i handlingarna hösten 2007, och tämligen omgående stod det klart att han var den perfekta lekkamraten till Alexander Ovechkin. Med Bäckström vid sin sida dundrade ryssen in 65 mål och en av ligans allra hetaste duos var därmed ett faktum. I ett lag som kryllade av offensiv talang gjorde "Bäckis" 14 mål och 55 assist för 69 poäng. 

Men i Chicago fanns en som var ännu hetare. Patrick Kane sköt 21 mål och 72 poäng och tog hem omröstningen om Calder Trophy med snäv marginal före Bäckström

Se mer