NHL.com/sv möter: Rasmus Sandin

Varje vecka tar NHL.com/sv rygg på en svensk spelare eller personlighet i ligan. I veckans inlägg har vi talat med Toronto Maple Leafs rookie Rasmus Sandin.

Det går fort i hockey. Det har Toronto Maple Leafs svenske rookie Rasmus Sandin fått uppleva den här säsongen.Efter en bra insats under
JVM i Tjeckien, där Sverige vann brons och Sandin blev framröstad till turneringens bästa back efter att ha stått för tio poäng (3+7) på sju spelade matcher, är han nu uppe i NHL där han tidigare i veckan fick göra sitt första mål. Den 19-årige upplänningen fick gott om lovord från såväl media som gamla spelare, och även Torontos ledning tog not om hans framfart.
Ett par skador på backsidan hos Maple Leafs gav ledningen möjligheten att ge Sandin en chans i NHL igen. Det var ju där han inledde säsongen med handfull matcher innan han skickades ner till AHL och Toronto Marlies. Sandin har gjort det mesta av sin andra stint i NHL, och har stått för fyra poäng (1+3) på fem spelade matcher.

• Han tar inte sig själv på för stort allvar, sa Leafs tränare Sheldon Keefe till the Star. Han vet om att han är talangfull och är självsäker. Men jag tror att han har blivit så populär bland sina lagkamrater har att göra med att han inte går händelserna i förväg.
  - Han är tacksam över chansen att få spela i NHL och vara med grabbarna. Och han drar sitt strå till stacken.
  Många scouter och experter har pratat om Sandins hållning som en av hans största egenskaper. Han är bekväm med pucken, vågar göra saker och ser aldrig ut att bli stressad i någon situation trots sin ringa ålder.
  Sandin tog en lite annorlunda väg till NHL då han valde att lämna Sverige som 17-åring. Efter att ha gjort en par matcher för Rögle i SHL blev det spel i Sault Ste. Marie Greyhounds i den kanadensiska juniorligan.
  I Sault Ste. Marie fick Sandin en stor roll och avslutade säsongen med 45 poäng (12+33) på 51 spelade matcher, följt av 13 poäng (1+12) på 24 matcher i slutspelet. Greyhounds förlorade finalserien mot Hamilton Bulldogs, men på det hela var första året i Nordamerika lyckat för Sandin.
  I draften 2018 gick han som nummer 29 i första rundan till Toronto. Förra säsongen spenderades i AHL med Marlies, där svensken blev tvåa i den interna poängligan för backar (28 poäng på 44 matcher) bakom landsmannen Calle Rosén.
  Vi fick chansen att tala med Sandin om första målet i NHL, känslan efter JVM, samt mycket mer.

Här är NHL.com/sv möter med Rasmus Sandin:
Går det att beskriva känslan när du fick ditt första mål i NHL?
Det är svårt. Jag hade lite bra snurr och gick in på mål. Pucken poppade ut och jag försökte bara trycka in den. Målet var lite ur position och stod och vickade lite grann, så jag stod och kollade på domaren, men sen när det blev dömt mål så fick man en oerhörd energi i kroppen och skrek en del. Jag blev oerhört glad.
Det kändes som att du kom tillbaka från JVM med gott självförtroende, stämmer det?
Ja absolut, det tycker jag. Det var en grym turnering, både lagmässigt och för en själv. Jag tycker att vi hade ett bra lag som hade väldigt kul på utsidan. Vi tog med oss det på isen, och det var väldigt kul att spela, och varje match och varje byte var man väldigt taggad och förberedd för att spela. Sedan att det gick bra för oss också gav mig en boost i självförtroendet.
Du valde att flytta över till den kanadensiska juniorligan och Sault Ste. Marie. Hur kom det sig att du valde den vägen?
Jag kände att jag ville ha en stor roll det året, och att komma till ett lag där jag hade lite koll på hur de spelar, och de spelar ganska europeiskt. Annars var det ju att stanna kvar i Sverige och kanske hoppa upp och ner A-lag och J20 och få lite mindre istid i A-laget. Men jag kände att jag ville spela mycket, vilket jag verkligen fick, samtidigt som jag fick möta spela i min egen ålder som är på den högsta nivån. Så jag tycker att det kan vara en bra väg att gå, speciellt om man kanske inte är i den situationen där man är bofast i A-laget. Det är väldigt professionellt här borta, det är typ ett mini-NHL.

Hur har omställningen gått att flytta till Toronto som är Kanadas största stad?
Den har varit lite annorlunda. Jag spelade ju som sagt i Sault Ste. Marie innan jag kom hit. Där är det lite kallare på vintern och mycket snö, men i stort sett bara hockey. Det är väl liknande i Toronto, kanske inte lika illa med vädret, men det handlar bara om hockey med på en hundra gånger större skala. Så på det sättet har det varit en omställning, sedan att få chansen att gå ut och spela i världens bästa hockeyliga, det är något man är väldig stolt över.
Ni är ju en hel drös med svenskar i Toronto, både i Maple Leafs och Marlies. Har det varit skönt att ha andra svenskar runt omkring sig?
Absolut. Redan från första början innan man ens hade börjat säsongen så hade i stort sett alla svenskar hört av sig till en och gratulerat och börjat prata med mig. De flest mötte man upp under sommaren där också innan jag hade kommit över. Det var skönt att känna trygghet på den sidan, sedan kände jag William (Nylander) lite sedan innan draften. Sedan fick jag mycket hjälp när jag kom över när det kom till saker som att fixa lägenhet och telefon och sådär.
Ni är med i ett rejält race om en slutspelsplats i Eastern. Hur ser du på era chanser här under avslutningen av grundserien?
Det är lite tajt med lagen som skall dit. Men vi har ett bra lag, sedan har det varit lite upp och ner ibland. Men om du kollar på matcher som den mot Nashville så fick vi med oss resultatet trots att vi kanske inte spelade bra i 60 minuter. Vi försöker bygga någonting, och ta med oss det vi gör bra i varje match.