sid_mario

Varje vecka gräver NHL.com/sv djupare i statistiken i vår artikelserie "Bakom Siffrorna". Vi kommer att kika på trender, historik och analysera det som händer i ligan. Den 9 februari spelade Sidney Crosby sin 916:e match i Pittsburgh-tröjan och passerade därmed sin läromästare Mario Lemieux för flest matcher spelade i Pens. Den här veckan gräver vi ner oss i deras siffror.

Mario Lemieux och Sidney Crosbys karriärer korsades för en kort stund i hockeyhistorien, då Crosby också bodde hemma hos Lemieux och de spelade tillsammans i Penguins. Tillsammans har de trollbundit Pittsburgh och resten av Nordamerika sedan 1984, då "Super Mario" debuterade i NHL, och där tar vår historia sin början. Förstavalet i draften 1984 inledde sin NHL-karriär med att göra 100 poäng på 73 matcher. På de 17 säsonger Lemieux spelade i NHL nådde, eller passerade, han 100 poäng tio gånger. Än mer imponerande blir det när man tar med i ekvationen att Lemieux hade ett tre år långt uppehåll mellan 1997-2000 och sedan deltog under fem säsonger till. På de fem avslutande säsongerna nådde han aldrig 100-poängsgränsen, som mest blev det 91 (28-63--91) under 2002-03. Det gör att Mario Lemieux nådde 100 poäng på tio av de tolv första säsongerna i sin karriär.

Mario2001

Förstavalet i draften 21 år senare, Sidney Crosby, har gjort detta fem gånger på 14 säsonger.
Då båda är storstjärnor har de under åren spelat en hel del powerplay, vilket naturligtvis har gjort sitt för poängskörden. 2005-06 gjorde Mario Lemieux 68,18 procent av sina poäng i powerplay men med tanke på att han bara spelade 26 matcher, på vilka han gjorde 22 poäng (7-15--22) är det kanske inte rättvist att ta den punkten. Istället siktar vi in oss på den definitiva storhetstiden, hans första tolv säsonger mellan 1984-1997. På dessa år gjorde Lemieux totalt 1494 poäng, varav 591 kom i powerplay: 39,56 procent. Crosby, som får ses vara i sin storhet fortfarande, har i skrivande stund gjort 1181 poäng, varav 427 i powerplay: 36,15 procent. Hans lägsta notering gällande powerplay-poäng i förhållande till poäng är för övrigt den här säsongen, då han än så länge har gjort 15 poäng i den spelformen. Det motsvarar 23,08 procent.
Läs också: [Kan Bäckis toppa Sundin?\]
Av Crosbys 435 mål har 60 (13,79 procent) varit matchvinnande, samma siffra för Lemieux är 74 matchvinnande mål av totalt 690 (10,73 procent). Men när det gäller skottprocent är skillnaden enorm - till Lemieux fördel: Under hela sin karriär gjorde han mål på 18,99 procent av sina skott: De 690 fullträffarna kom på 3633 skott i grundseriesammanhang. Sidney Crosby har i skrivande stund skjutit 3001 skott på mål vilket ger en skottprocent på 14,5.
När man jämför spelare som till stor del spelade, eller spelar, sina karriärer under två vitt skilda epoker i hockeyhistorien är det värt att komma ihåg just det: Att de tillhör olika epoker. Sidney Crosbys poängsnitt på 1,52 poäng per match på 79 matcher från säsongen 2006-07 är det näst högsta snittet i ligan på en säsong - minst 75 spelade matcher - sedan 2005-06 (Joe Thornton, 1,54 på 81 matcher). Ingen har alltså haft ett högre snitt sedan Crosby på samma antal matcher sedan dess. Samtidigt är det inte i närheten av "Super-Marios" 2,62 poäng per match på 76 matcher från 1988-89. Det snittet renderade således en poängtotal på 199 (85-114-199), medan Crosbys snitt gav en poängtotal på 120 (36-84--120).
Till skillnad från Crosby vann Mario Lemieux Calder Trophy - priset som årets rookie, men sedan följer deras troféskåp i NHL-sammanhang snarlika spår. Ett axplock: Under sin andra säsong vann Lemieux Ted Lindsay Award - priset som mest värdefulle spelare, framröstad av spelarfacket - precis som Crosby gjorde 21 år senare, under sin andra säsong. Totalt vann Lemieux den tre gånger, Crosby har än så länge två. Lemieux tog sin första Maurice Richard-trofé under sin fjärde säsong och vann totalt tre, Crosby tog sin första under den femte, och har vunnit två. Lemieux har fem Art Ross - Crosby två. Men Lemieux har två Stanley Cup-titlar - Sidney Crosby har tre. Båda har för övrigt vunnit Conn Smythe Trophy två gånger.

PHI-PIT: Crosby ger Penguins ledningen

Mario Lemieux och Sidney Crosby har en annan gemensam nämnare: Skadefrånvaron. Båda har dragits med skador och i och med att Crosby tog sig in på poängligans topp 50 genom alla tider nyligt är det intressant att titta på vad som kunde ha varit. Under Lemieux första åtta säsonger var grundserien 80 matcher. En säsong, 1992-93, var 84 matcher och därefter spelade Lemieux sju säsonger med 82 matchers grundserie (han deltog inte under säsongen 1994-95, som var 48 matcher lång). Potentiellt hade Lemieux alltså kunnat spela 1298 grundseriematcher. Väldigt få spelare gör alla matcher. Låt säga att en spelare missar tio procent av matcherna på grund olika omständigheter. Om Lemieux bara hade missat en tiondel av sina matcher hade han spelat 1168 matcher. Det är inte orimligt att tro att han, om han varit mer skadefri också hade haft en bättre kontinuitet i poängplockandet men för sakens skull behåller vi hans karriärs poängsnitt på 1,88 poäng per match. På 1038 matcher hade Lemieux således gjort 2196 poäng (1951,44) , vilket med 275 poängs marginal till Jaromir Jagr hade varit näst bäst i NHL. Hade han missat 15 procent av sina matcher hade han spelat 1038 matcher och landat på 1951 poäng, vilket fortfarande hade räckt till en andraplats.
Få de senaste nyheterna från NHL på Twitter via [@NHLsv]
Sidney Crosby, å sin sida, har spelat 917 av 1085 möjliga grundseriematcher (29 återstår i skrivande stund). Det är 84,51 procent av alla matcher. Ytterligare fem matcher skulle göra att han hade spelat 85 procent. Med det snitt han har genom karriären - 1,28 poäng per match - hade han således legat på 1187 poäng just nu. Det hade räckt till den 48:e plats som idag innehas av Alexander Ovechkin (645-541--1146 på 1059 matcher). Hade Crosby missat en tiondel av alla matcher så hade han spelat 1003 (1002,6) matcher vid det här laget. Med samma poängsnitt hade Crosby legat på 1283 poäng just nu. Det hade räckt till 35:e plats genom tiderna.
Med de orden kan vi bara konstatera att Pittsburgh Penguins har varit välsignade med två av hockeyhistoriens största spelare. Det är fakta.
Och om omständigheterna varit annorlunda hade de, om möjligt, varit ännu större.