Henrik Sedin

VANCOUVER -- Henrik Sedin är för fokuserad på de tre poängen som skiljer hans Vancouver Canucks och Calgary Flames inför deras dubbelmöte i helgen för att tänka på att han bara är fyra poäng ifrån att nå 1000 poäng i NHL.
"Han har inte sagt mycket om det alls. Han gillar inte att prata om sådana saker och just nu är hans fokus på laget och att vinna matcher", säger tvillingbrorsan Daniel.

För Sedins är milstolpar något att se tillbaka efter säsongen eller rent av efter karriären, om ens det. Och när de väl reflekterar över vad de presterat statistiskt kommer fokus inte bara ligga på hur långt de tagit sig med de siffrorna utan på de som gjort de möjligt också.
Det inkluderar tidigare general managers och lagkamrater som vägrat att följa fanskaran som tidigt i "Sedinarnas" karriärer sa att de aldrig skulle kunna spela i en toppkedja i NHL.
Om du hade sagt till Henrik då, när många krävde att de skulle trejdats, att han skulle bli den första spelaren att nå 1000 karriär i Vancouver, skulle han aldrig trott på det.
"Omöjligt, speciellt i den här staden med det här laget", säger Henrik.

Som draftval tre, efter brorsan Daniel, 1999 hade Henrik fler utvisningsminuter (112) än poäng (104) under sina första tre säsonger i ligan. Men frågor om deras fart och om deras tillsynes rörliga anfallsspel skulle bli effektiv eller inte i NHL, var det få som hade kunnat förutse att Henrik Sedin skulle vinna Hart Trophy och Art Ross Trophy efter att han gjorde 112 poäng säsongen 2009-10.
"Jag vet att det var mycket snack om att trejda oss, men där fanns folk som trodde på oss och jag tror Brian Burke var den som gjorde det mest och sedan Dave Nonis när han tog över".
"De var GM:s som lätt kunde lyssnat på andra människor och vad fansen och media tyckte. Men de höll oss kvar och när man tittar tillbaka har de varit en nyckel för oss", säger Henrik som spelade sin 1200 NHL-match den 22:e december.
Det inkluderar före detta lagkamrater också.
"Toppspelarna kunde lätt ha sagt att vi inte fungerade och att något annat hade behövts. Men Markus Näslund, Todd Bertuzzi, Mattias Öhlund, Trevor Linden och Brendan Morrison fanns alltid där för oss".
Bertuzzi, Morrison och Näslund fanns alla i Canucks laguppställning när tvillingarna började jobba sig uppåt till Canucks toppkedja.

Mer än ett decennium senare är de fortfarande ankare i Canucks förstakedja, leder vägen offensivt och i samhället. Henrik Sedin vann King Clancy Memorial Trophy 2015-2016 som den spelare som bäst exemplifierar ledarskapskvaliteter på och utanför isen.
"Det säger rätt mycket om deras karaktärer, hur professionella de är och deras arbetsvilja. Folk förstår inte riktigt hur de förbereder sig, vad de gör varje dag för att hand om sig själva och sina kroppar", säger tidigare kedjekamraten Alexandre Burrows.
Det är svårt att nämna den ena utan att nämna den andra. Daniel är 17 matcher från att nå 1200 och 35 poäng från att nå 1000 poäng men även om deras produktion gått ner de senaste två säsongerna har deras insatser inte gjort det.
"De ser fortfarande till att göra sitt bästa varje gång de går ut på isen. Speciellt med de motgångar de hade tidigt i sina karriärer är det kul att de når de här milstolparna", säger Burrows.
Att de fått vara friska har hjälpt till. Henrik har missat 30 matcher medan Daniel missat 53 under sina femton och en halv NHL-säsonger.

Henrik och Washington Capitals Alexander Ovechkin, som också har 996 NHL-poäng, är på väg att bli de 84:e och 85:e spelarna i historien att nå 1000 poäng.
Henrik och Daniel är fyra och femma bland svenskfödda spelare i matcher och poäng bakom Nicklas Lidström (1564 matcher, 1142 poäng), Mats Sundin 1346, 1349) och Daniel Alfredsson 1246, 1157). De är med i diskussionerna om vem som är Sveriges bästa spelare genom tiderna tillsammans med de redan tre nämnda och Peter Forsberg.
"De är stora ikoner men alla vet att Sedinarna är bra också. Det är inte lätt att uppnå vad de gjort i den här ligan. Det är fantastiskt bra, säger lagkamraten Loui Eriksson.
Även om spelarna i fråga gärna inte pratar om det.