Kanadas senaste Cup-triumf, Gretzkys sista final

Här avslutar vi artikelserien här på NHL.com/sv om NHL-säsongen 1992-93. Med Mats Sundin, som då spelade i Quebec Nordiques, som ciceron har vi tagit er med tillbaka till den mycket speciella säsongen för 30 år sedan. I fem tidigare delar har vi berättat om ett spelår med ett målrekord per match som ligan senare inte nått upp till, om Mario Lemieux' 160 poäng på 60 matcher, om super-rookien Teemu Selänne, om hur det var när de nya lagen Ottawa Senators och Tampa Bay Lightning anslöt till ligan och om säsongen då den europeiska invasionen till NHL tog fart.

Idag: Den senaste gången ett kanadensiskt lag vann Stanley Cup och Wayne Gretzkys sista cup-final.
1989 blev Mats Sundin den förste européen att väljas som nummer ett i en draft. Han kom till NHL och Quebec Nordiques efter SM-guldet med Djurgården 1990. Sundin, som guidat läsarna här på NHL.com/sv igenom säsongen 1992-93, minns den med glädje.
- Det var en minnesvärd säsong, på många vis. För min egen del… vi hade ett fantastiskt bra lag i Quebec Nordiques. Det var ett ungt och ganska oerfaret lag, men vi ville mycket. Jag minns träningslägret före säsongen; jag hade Valerij Kamensky på ena sidan och Owen Nolan på den andra. Sedan kom Steve Duchene, en spelande back som var väldigt bra. Och det var bara min femma; sedan hade vi Joe Sakic och Scott Young och andra. Ett mycket bra lag, jag tror att snittåldern var 22-23 år, väldigt många unga spelare.
Quebec Nordiques slutade tvåa efter Boston Bruins i Adams Division (Prince of Wales Conference). Montreal slutade trea med 102 poäng, bara två poäng efter Quebec som i sin tur var fem efter Boston. I Patrick Division, den andra serien i Prince of Wales Conference, spelade Pittsburgh Penguins med Mario Lemieux och Jaromir Jagr in 119 poäng och därmed Presidents Cup som ligans poängmässigt bästa lag; Lemieux gjorde 160 poäng (69+91) på bara 60 matcher innan han drabbades av cancer.
- Vi (i Quebec) spelade en hockey som skulle passat bra i ligan idag. Vi hade bra fart på spelet, skickliga puckförare och passningsspelare, vi var bra offensivt, minns Mats Sundin.
Men slutspelsprogrammet kunde varit bättre. Quebec föll direkt mot Montreal; det blev 4-2 i matcher. Början på ett slutspel som skulle gå till historien.

• Vi gick in som favoriter i första slutspelsrundan, men förlorade mot Montreal. Det var ju ett derby så intresset för matcherna var otroligt stort; vi var "lillebror" i Quebec, konstaterar Mats Sundin.
  I grundserien hade lagen mötts sju gånger: Quebec vann fyra matcher. Den sjunde matchen vann Quebec med 6-2.
  I slutspelet vann Canadiens med 4-2 i matcher efter att Nordiques haft ledningen med 2-0. Slutspelsdramat fortsatte: efter segern över Quebec avancerade Montreal framåt i slutspelet via Buffalo (4-0 i matcher) och New York Islanders (4-1). På den andra halvan inledde Los Angeles Kings med att besegra Calgary med 4-2 i matcher. Därefter Vancouver (4-2) och Toronto (4-3).
  Kings och hela ligans fixstjärna Wayne Gretzky dominerade slutspelet och vann poängligan överlägset: "The Great One" spelade ihop 40 poäng (15+25) efter 24 matcher, fem före Torontos Doug Gilmour (21 matcher) och tio före Kings Tomas Sandström (24).
  Gretzky siktade på sin femte cup-triumf.
  Det blev inte så.
  Patrick Roy hade andra planer.
  Efter att Gretzky dominerat den första finalen och gjort ett mål och tre målgivande passningar i matchen som Kings vann med 4-1, hölls han kort. De resterande fyra förlustmatcherna såg Gretzky göra bara ett mål och spela fram till tre.

Patrick Roy var bättre än någonsin. Den då 28-årige och Quebec-födde målvakten registrerades för ett insläppta mål-snitt (GAA) på 1,8 i finalserien mot Kings, och en räddningsprocent på 92,88 över de fem matcherna. En intressant jämförelse med andra av den tidens målvakter, belönade med Vezina Trophy som ligans bästa: 1988 fick Oilers Grant Fuhr Vezina med 88,1 i räddningsprocent. Ed Belfour, Chicago fick Vezina 1991 och 1993 med 91,0 respektive 90,6. 1987 fick Flyers Ron Hextall Vezina för 90,2 och 1985 hade hans lagkamrat Pelle Lindberg fått utmärkelsen efter 89,9 i räddningsprocent.
När krutröken efter hela slutspelet lagt sig och Montreal Canadiens tagit emot Stanley Cup-pokalen, belönades Patrick Roy med Conn Smythe Trophy som slutspelets MVP.
Mats Sundin minns allt som vore det igår.
- Montreal hade den spelaren som avgjorde både mot oss och sedan hela finalen. Det var Patrick Roy. Han vann cupen åt Canadiens. Roy besegrade Gretzky och alla andra storstjärnor. Det övriga laget var inte särskilt bra, några duktiga backar och framåt några "gnuggare" som gjorde målen åt dem. Det blev väl tre mål per match, eller så (3,2 för att vara exakt), berättar Mats Sundin om finalspelet 1993.

Slutspelet 1993, och Montreal Canadiens Stanley Cup-triumf, var ett slutspel som skiljer ut sig från andra av många skäl:
1. Efter Montreal Canadiens - total titeltorka för Kanada.
Det var den senaste gången ett lag från Kanada spelade hem Lord Stanleys pokal. Efter det har kanadensiska lag varit i final 1994 (Vancouver), 2004 (Calgary), 2006 (Edmonton), 2007 (Ottawa), 2011 (Vancouver) och 2021 (Montreal), men alltid förlorat.
2. Enbart nordamerikaner i det cup-vinnande laget.
Det var senaste (sista?) gången ett lag vann Stanley Cup med enbart spelare från Nordamerika; av de 27 spelare som bytte om för Canadiens säsongen 1992-93 var 23 kanadensare och fyra amerikaner.

3. Första västkustlaget i final på 73 år.
   1993 hade det gått 73 år sedan 1920 då Ottawa Senators från NHL besegrade västkustlaget Seattle Metropolitans från Pacific Coast Hockey Association (PCHA) med 3-2 i matcher i finalspelet i Ottawa och Toronto.
   4. Finalen 1993 firade Stanley Cup 100 år.
   Finalen 1993 var den första av inledas i juni. Den firade också 100-årsminnet av den första utdelningen av Stanley Cup-bucklan 1893. Montreal Hockey Club från Amateur Hockey Association of Canada (AHAC) fick pokalen då efter att ha vunnit en serie med fem lag: Montreal HC, Ottawa Senators, Montreal Crystals, Quebec Hockey Club och Montreal Victorias.
   5. Finalen var Gretzkys sista stora match.
   Den då 32-årige Gretzky lyfte Los Angeles Kings mot hockeyhöjderna efter chock-trejden från Edmonton Oilers 1988. Det var en trejd som skakade hela Hockey-Kanada och som till och med diskuterades i det kanadensiska parlamentet - det fanns ledamöter som ville stoppa trejden via ett parlamentariskt beslut.
   Finalen 1993 var Wayne Gretzkys sista cup-final. Gretzky hade redan vunnit fyra titlar med Oilers. Han hade vunnit Canada Cup tre gånger. Finalen med Kings 1993 var Gretzkys chans att vinna cupen en femte gång. Det misslyckades; Gretzky vann aldrig mer någon stor titel.

Det var, på många sätt, ett historiskt slutspel. Mats Sundin minns det med ett leende. Han gjorde fem poäng i slutspelet, varav tre mål på Roy i matchserien.
- Jag hade ändå en bra karriär mot Patrick Roy, jag gjorde många mål på honom. Men Roy bekräftar verkligen det jag alltid sagt, både när jag spelade och nu efter karriären: du kan aldrig vinna ett mästerskap, en Stanley Cup, ett OS eller ett VM utan en bra målvakt. I NHL är det topp-5 som krävs, säger Mats Sundin.
Och drar en parallell från modern tid och en av den egna karriärens höjdpunkter:
- När vi åkte med Tre Kronor till OS i Turin 2006, då tänkte jag att "nu har vi chansen". Nu har vi Henrik Lundqvist i laget, en av världens bästa målvakter. Och han gjorde de där räddningarna vi behövde, det var väl särskilt en med 30 sekunder kvar av finalen mot Finland som alla minns. Det "Henke" gjorde där, det var det bara han som kunde göra. Hur han sträckte sig över målet då… och lyckas ta pucken på kanten av stöten. Otroligt. Det var några millimeter från en förlängning där, och då hade vi kanske förlorat OS-guldet. "Henkes" största styrka var att han var en fruktansvärt stor tävlingsmänniska.
- Och det, stryker Mats Sundin under, var Patrick Roy också.
Tidigare avsnitt i serien om säsongen 1992-93: 1. Tidernas målfrossa (23 oktober). 2. Mario Lemieux' 160 poäng på 60 matcher (27 november). 3. Teemu Selänne slår ligan med häpnad (26 december). 4. Ligan förändras: Tampa och Ottawa ansluter, Minnesota North Stars spelar sin sista säsong (29 januari). 5. Den europeiska invasionen tar fart och förändrar NHL-hockeyn (26 februari).