Gunnarssons tuffa väg mot viktigaste målet

Vid den här tiden förra säsongen kämpade St. Louis Blues back Carl Gunnarsson med sviterna efter en korsbandsskada i sitt vänstra knä och en höftoperation.

Igår blev han, efter Chicago Blackhawks Cy Wentworth 1931 och Montreal Canadiens Brian Skrudland 1986, den tredje spelaren i NHL-historien att göra sitt första slutspelsmål i en Stanley Cup-final.
Målet innebar dessutom att St. Louis Blues sudden-besegrade Boston Bruins i den andra matchen i finalserien med 3-2 och tog en historisk första seger i en Stanley Cup-final.

• Det är häftigt, säger Carl Gunnarsson till NHL.com/sv. Jag gör inte allt för många mål men det är helt klart det viktigaste målet jag gjort i min karriär. Det var också ett mål som hela staden St. Louis väntat länge på och så blir det jag som får göra det. Jag är superlycklig.
  - Riktigt roligt att det var han som fick sätta den, säger Oskar Sundqvist om Gunnarsson. Han hade ett rungande skott i stolpen tidigare så det var härligt att se den gå in. Han är väldigt nyttig för oss och en toppenkille som alltid är på bra humör. Han har hjälpt mig mycket på många olika sätt både på och vid sidan av isen så jag är väldigt glad för hans skull.
  - Det var ett viktigt mål. Härligt att se pucken gå in och hans firande efteråt, säger Ryan O'Reilly. Det är bara att se på reaktionerna från alla i laget så förstår man vad det betydde för laget. Han har jobbat sig igenom ett par svåra skador vilket gör det extra inspirerande för oss andra att se honom komma tillbaka och hjälpa oss att vinna.
  [Här kan du läsa allt från serien BOS-STL]
  Gunnarsson inledde säsongen med rehab-träning och gjorde inte sin första match förrän den första november mot Vegas Golden Knights. Totalt blev det 25 matcher i grundserien där han också hade problem med en överkroppsskada och tvingades till vila.
  Även i slutspelet har han dragit med krämpor och missade matcher mot såväl Winnipeg Jets i den första rundan och San Jose Sharks i finalen i Western Conference.
  - Det har varit lite annorlunda, säger Gunnarsson. Jag spelade de sista matcherna i grundserien. Sen missade jag de första fyra mot Winnipeg, spelade hela serien mot Dallas Stars och tvingades avstå de tre första mot Sharks. Jag har försökt hålla mig positiv och bara se till att komma tillbaka. Sen är det bara att försöka ta chansen när man får den och göra sitt bästa för laget.
  32-åriga Gunnarson är fostrad i Örebro där han spelade hockey fram till säsongen 2004-05 då det istället blev spel i Linköpings juniorverksamhet.

Säsongen 2005-06 varvades spelet i LHC med SuperElit och SHL (14 matcher) och dessutom tolv framträdanden med Arboga i Allsvenskan.
Också året därpå växlade uppdragen mellan J-20-laget och A-laget i Linköping och på 30 SHL-matcher kom också de första poängen (2+2). Vidare blev det 15 matcher (2+3) med Västerås i Allsvenskan.
Sommaren 2007 draftades han av i den sjunde rundan av Toronto Maple Leafs (nr194) och den efterföljande säsongen Gunnarsson sin första hela säsong i SHL. På 53 matcher blev det nio poäng (2+7) och året därpå blev det åter 53 matcher, 16 poäng (6+10) i SHL, debut i landslaget och spel i VM i Schweiz där Tre Kronor bärgade bronset (det första av tre totalt VM-medaljer två brons, ett silver) efter segrande Ryssland och Kanada.
Säsongen 2009-10 var den första i Nordamerika. Han spelade tolv matcher i AHL med Toronto Marlies innan han kallades upp till NHL. Under sin rookie-säsong spelade Gunnarsson 43 matcher och gjorde 15 poäng (3+12).
Han spelade ytterligare fyra säsonger med Maple Leafs innan han trejdades till St. Louis Blues sommaren 2014.

Totalt har det blivit 581 NHL-matcher och 129 poäng (28+101) för Gunnarsson. Därtill 57 Stanley Cup-matcher där han stått för fyra assist och nu alltså även ett mål.
- Han har haft en del problem med skador den senaste tiden men han har alltid jobbat hårt för att kunna komma tillbaka och vara en viktig del av vårt lag, säger Blues head coach Craig Berube. Det är en spelare som alltid gör sitt jobb och ger oss stabilitet. Han har varit riktigt stabil för oss här under slutspelet och fått mer speltid.
Historien om hur Gunnarsson vid omklädningsrummets toaletter sa till coach Berube att han bara behövde en chans till för att göra mål (efter att ha prickat stolpen i den tredje perioden) är redan legendarisk. Men sudden-målet till trots ät det främst svenskens lojala och uppoffrande spel som gjort honom omtyckt bland lagkamraterna.
- I det tredje backparet (tillsammans med Robert Bortuzzo) får man acceptera sin roll, säger han. De två första backparen får den största speltiden, men jag försöker göra mitt jobb så gott jag kan för laget. Jag tar mig an matchen byte för byte och försöker spela enkelt. Jag försöker ligga tätt på motståndarna, spela fysiskt och inte bjuda på något bakåt.
- Jag har bara bra saker att säga om Carl, säger Colton Parayko. Det kunde inte hända en bättre kille. Han har varit solid för oss under en lång tid och han är viktig för oss med sin rutin. Han är väldigt stabil och gör nästan aldrig några misstag. Han gör kanske inte de där spektakulära sakerna ute på isen men han fattar alltid rätt beslut. Han har kämpat med skador den här säsongen, men nu står han här och pangar in segermål i en Stanley Cup-final.
Gunnarsson själv tar uppståndelsen med ro och har tillsammans med laget redan riktat fokus mot match tre i finalserien, hemma i Enterprise Arena på lördag.
- Stämningen har stegrats för varje match vi spelat i slutspelet och jag är säker på att det kommer vara ett bra tryck i hallen. För egen del kommer jag att fortsätta försöka göra det jag är bra på och göra allt jag kan för att hjälpa laget att vinna. Jag försöker njuta av det här tillfället. Man kanske aldrig får en sån här chans igen så det gäller att ta vara på den.