Sundin Salming

Det svenska inflytandet på Toronto Maple Leafs organisation är odiskutabelt.

Börje Salming tände facklan. Mats Sundin bar den vidare. Kanske kommer William Nylander en dag ses som värdig efterträdare.
Men låt oss börja från början.

Maple Leafs kärleksaffär med det blågula landet lagom började, ursäkta ordvitsen, med Börje Salming. Året var 1973 när en då 22-årig Salming, tillsammans med den tre år äldre lagkamraten Inge Hammarström, tog klivet från Brynäs IF i Division 1 (då den högsta ligan inom svensk ishockey) till Toronto i NHL.

Trots brysk fysisk och verbal behandling från motståndare som huserade seglivade fördomar om svenskarna som enkelt byte, berättar Hammarström att duon blev väl omhändertagna i Leafs omklädningsrum:

  • Jag måste säga att killarna tog emot oss otroligt väl och vi var väldigt bra förberedda innan vi åkte över, sade han i en intervju med Hockeysveriges Ronnie Rönnkvist i oktober 2017.
  • Börje var ju sagolik redan från början och jag tror att rutinerade killarna så som Norm Ullman, Ron Ellis, Darryl Sittler och Dave Keon förstod ganska snabbt att Börje och jag kunde tillföra det här laget något och därför såg man till att vi trivdes.

Hammarström gjorde fyra säsonger för klubben och noterade respektabla 167 poäng (85+82) på 292 matcher - fortfarande den femte bästa poängtotalen av en svensk i den klassiskt blå-vita tröjan.

Salming? Ja, han kom som bekant att göra ett ännu större intryck.

Som en sann pionjär inom svensk hockey visade Salming att svenskarna, i motsats till den allmänna uppfattningen bland nordamerikanska spelare, tränare och scouter på den tiden, inte gick att trampa på eller skrämma till lydnad. Salming rev, slet och svarade upp till varje utmaning han ställdes inför.

Minnesvärda ögonblick Mats Sundin

Och gjorde en hel del poäng från sin backplats därtill.

Snart 50 år efter Maple Leafs-debuten yttras hans namn fortfarande med en vördnadens suck i Toronto. För att inte tala om hans tröja nummer 21 som hänger i taket av Scotiabank Arena och aldrig kommer bäras av en annan Maple Leafs-spelare igen.

Totalt blev det 16 säsonger, 1099 matcher (tredje mest i klubbhistorien), 148 mål (30:e mest), 620 assist (mest) och 768 poäng (fjärde mest) för Salming i Toronto.

De omedelbara framgångarna med Salming och Hammarström när de hämtades in 1973 inspirerade Toronto att året därpå, för första gången i organisationens historia, välja en svensk i draften. Per-Arne Alexandersson valdes som 49:e spelare totalt i tredje rundan av draften 1974. Han gjorde dock aldrig en match för klubben. Det dröjde 14 år innan Maple Leafs återigen nyttjade ett draftval till att välja en svensk. Då, 1988, valdes Roger Elvenes som 153:e spelare totalt. Inte heller han drog på sig Toronto-tröjan vid något tillfälle.

Året därpå, 1989, draftades dock en svensk som årtionden senare skulle komma att rivalisera Börje Salmings legendarstatus i Toronto. Dock inte av Maple Leafs.

Nej, det var nämligen Quebec Nordiques som draftade den kraftfulle centern Mats Sundin som förste spelare i draften 1989. Han blev samtidigt förste spelare född i Europa att väljas som nummer ett i NHL-draftens mångåriga historia. Sundin debuterade för Nordiques säsongen därpå, 1990-91, och gjorde fyra säsonger för den kanadensiska klubben innan han trejdades till Toronto Maple Leafs inför säsongen 1994-95. När Sundin väl drog på sig det blå-vita lönnlövet var det början på en lång kärlekshistoria mellan svensken och fansen i Toronto - även om många till en början var skeptiska då favoriten Wendel Clark var en av spelarna som försvann när Sundin tillkom.

Den naturlige ledaren Sundin jobbade sig snabbt upp i hierarkin och blev redan 1997 kapten för Maple Leafs; den förste europeiske spelaren i organisationens historia att bära C:et på tröjan. En roll han behöll fram tills det att han lämnade klubben efter säsongen 2007-08 och kort därefter avslutade karriären.

Sundins 987 poäng är än idag mest av alla Leafs-spelare genom tiderna. Han står dessutom noterad för mest mål (420) och näst mest assist (567, bakom Salmings 620). Likt Salming har han även fått sin tröja nummer 13 pensionerad av klubben och hissad till takbjälkarna i Scotiabank Arena.

Såväl Salming som Sundin har dessutom varsin bronsstaty utanför arenan på den så kallade "Legends Row".

  • Jag ser fortfarande Toronto som mitt hem, sade Sundin i samband med att statyn avtäcktes.
  • Jag spenderade 13 år i den här staden. Vi gick igenom så mycket som lag säsong för säsong och jag fick vara kapten en stor del av tiden. Det är speciellt. Staden finns för alltid i mitt hjärta och det kommer vara en hemstad för hela min familj resten av våra liv.

Sundin och Salming är inte de enda blågula spelarna att sätta sin prägel på Toronto.

Hammarström gjorde som bekant avtryck. Jonas Höglund noterade 184 poäng (78+106) på 325 matcher mellan 1999-2003. Alexander Steen draftades i första rundan av klubben 2002 och gjorde till sist 126 poäng (50+76) poäng på 253 matcher mellan 2005-2009. Mikael Renberg och Fredrik Modin gjorde varsin sejour i klubben. Carl Gunnarsson har spelat över 300 matcher. Jonas Gustavsson vaktade målet över 100 gånger.

ANA-TOR: Nylander överlistar Miller, gör 30:e målet

Närmast att plocka upp facklan och bära den vidare i modern tid är sannolikt Andreas Johnsson (67 poäng på 125 matcher) och framförallt William Nylander som redan är tredje bästa svenska poängplockare i Leafs historia med 221 poäng (86+135) på 307 matcher.

Nej, Sundin och Salming är inte de enda svenskarna att nämna när det gäller Toronto. Men de är de odiskutabla kungarna. Pionjären och hans arvtagare. Den hårdföre backen och den omutlige kaptenen.
Det blågula arvet förblir starkt i Toronto.

Här är de svenska spelarna i Toronto Maple Leafs genom tiderna:

Börje Salming (1099 matcher), Mats Sundin (981), Jonas Höglund (325), William Nylander (307), Carl Gunnarsson (304), Inge Hammarström (292), Alexander Steen (253), Fredrik Modin (217), Mikael Renberg (197), Andreas Johnsson (125), Jonas Gustavsson (107), Kenny Jönsson (89), Anton Stralman (88), Fredrik Sjöström (85), Pär Lindholm (61), Rickard Wallin (60), Staffan Kronwall (52), Andreas Borgman (48), Pierre Engvall (48), Jonas Frögren (41), Viktor Stålberg (40), Mikael Tellqvist (40), Anders Eriksson (38), Rasmus Sandin (28), Per Gustafsson (22), Joakim Lindström (19), Tim Erixon (15), Calle Rosén (12), Timothy Liljegren (11), Petter Granberg (8), Calle Johansson (8), Tobias Lindberg (6), Jhonas Enroth (6), Pontus Åberg (5), Viktor Lööv (4), Pierre Hedin (3).