Det växlar snabbt i toppen på NHL.com/sv:s power-ranking. De hittills fyra rankingarna i december - det blir ju en till före nyår - har sett fyra olika topplag. I tur och ordning Montreal Canadiens (2 december), Pittburgh Penguins (9), Philadelphia Flyers (16). Och nu, för första gången: Columbus Blue Jackets.
Det finns gott om motiveringar till det: Blue Jackets storseger med 7-1 över Pittsburgh Penguins natten till lördagen och elva raka segrar är ett besked om styrka som mer än väl motiverar topplaceringen på rankingen. Den bygger ju på lagets aktuella styrka.
Blue Jackets delar nu ledningen i ligan på samma poäng (48) som Chicago Blackhawks - men, märk väl, med fyra (!) matcher mindre spelade. Matchen mot Montreal Canadiens och målvakten Carey Price i natt (läs: julaftonens morgon, svensk tid), blir ännu en värdemätare.
Det känns som om det blåser nya vindar i Columbus och att vi kanske ser en mjukare John Tortorella, den kontroversielle tränaren som ibland beskrivits som en utdöende skrikande och kolerisk relik i tränarfacket.
Columbus hamnade snabbt i underläge i matchen: Sidney Crosby gav gästerna ledningen. I pausen samlade Tortorella sitt lag.
- Vi var riktigt nervösa under första perioden och vi pratade om det i pausen. Vi pratade om hur vi har spelat tidigare i och då tog spelarna ett stort steg: de insåg att vi kunde vinna det här också. Det är en stor process för ett ungt lag, att komma på hur man vänder en match och vinner i de två sista perioderna.
Och John Tortorella, som har ett rykte om sig att vara en väldigt tvär tränare som inte tvekar att skälla ut sina spelare, visade sig ha en annan sida också. Som NHL.com/sv rapporterat tidigare beror Columbus framgångar mycket på att Tortorella låter laget spela hockey, han lägger sig inte i varenda detalj.
När Blue Jackets var illa ute mot Penguins, valde "Torts" enligt uppgift också den mer lågmälda vägen:
- Jag tänker inte säga vad jag sade till spelarna, men man måste ju säga någonting... jag ville bara att de skulle förstå hur bra de spelat tidigare och att de inte behövde vara nervösa. Att de istället skulle må bra och uppskatta det de gjort tidigare under 30 matcher. Tro på sig själva. Så varför inte nu också?