Straffläggningen minskar i betydelse i NHL
Nya förlängningsformatet med 3-mot-3 avgör allt fler matcher före 65 minuter
av Janne Bengtsson / NHL.com/sv Senior Writer
Varje måndag under hela säsongen gräver NHL.com/sv djupare i de hetaste ämnena från ligan med vår serie NHL-pulsen. Vi snappar upp allt som skapat rubriker under veckan och ser till att ni inte missar något.
Den här veckan tittar vi närmare på hur förlängningsformatet tre-mot-tre minskat betydelsen av straffläggningen.
Det är straffduellen alla hockeyälskande svenskar minns med glädje: finalen i VM i Köln tidigare i år. Sverige mot Kanada. 1-1 efter full tid. Matchen till straffar: Nicklas Bäckström och Oliver Ekman-Larsson lägger in två av de svenska straffarna. New York Rangers publikfavorit Henrik Lundqvist räddar i tur och ordning straffarna från Mitch Marner, Ryan O'Reilly, Brayden Point och Nathan MacKinnon. Tre Kronor vinner VM-guldet.
Flera kanadensiska spelare uttryckte efter matchen åsikten att straffar inte är rätt sätt att avgöra en VM-final på.
Och nu diskuteras straffskyttet även i NHL. Straffskyttet var en av frågorna på agendan när NHL-lagens förgrundsfigurer, Board of Governors, möttes i mars tidigare i år. Straffarna efter de fem minuternas förlängning av ordinarie speltid har varit en aktuell fråga ända sedan straffläggningen infördes.
Video: ARI-OTT: Erik Karlsson avgör för Senators
Men nu kan straffarna, som varit en del av NHL-hockeyn sedan säsongen 2005-06, vara på väg ut. Det nya övertidsformatet, med spel i tre mot tre i fem minuter som gjort att fler matcher avgjorts redan under ordinarie tid, minskar i alla fall betydelsen av straffläggningen som avgörande moment i matcherna.
Övertidsformatet med tre spelare mot tre infördes till säsongen 2015-16 efter att ligan under ett par år testat formatet fyra mot fyra. Det nya formatet har gjort att allt fler matcher avgjorts under förlängningen, och att lagen därmed sluppit undan det mer hasardbetonade straffskyttet.
- Hur spännande en straffläggning än kan vara, så skulle i alla fall jag föredra om matcherna avgjordes under förlängningen. Och det är väl bevisat att om man går från fyra-mot-fyra till tre-mot-tre så ökar det möjligheterna att det blir mål, sade Jarmo Kekäläinen, general manager för Columbus Blue Jackets till NHL.com. Vi har sett det i American Hockey League (AHL), vi har sett det i svenska ligan. Det finns en god chans att antalet mål ökar i förlängningen med den här ändringen, och jag anser att det är en förbättring.
Jarmo Kekäläinen fick rätt. Året innan spelformatet tre-mot-tre infördes (2014-15) avgjordes 170 matcher först efter straffläggning. När det nya förlängningsspelet infördes sjönk den siffran till 107 och förra säsongen (2016-17) var antalet straffläggningar nere på 99. Tll och med den här tidpunkten förra året hade sex matcher avgjorts på straffar - så här långt är det fem matcher.
Trenden är tydlig: antalet straffläggningar går ner.
Och publiken gillar att matcherna avgörs redan i förlängningen.
- Det blir ju massor av yta på isen och missar det ena laget en målchans så böljar spelet snabbt tillbaka till den andra änden av isen. Det är spännande, snabbt och visar med all önskvärd tydlighet hur skickliga spelarna är, anser Philadelphia Flyers general manager Ron Hextall. Det är ´riskhockey´ på hög nivå och det är just det som gör allt så spännande. Jag har sett det i AHL och det är väldigt spännande.
Video: BOS@WSH: Bäckström blir matchhjälte
David Poile, Nashville Predators general manager, förklarade beslutet om tre-mot-tre så är:
- Det här innebär med säkerhet att det blir färre straffläggningar. Det kommer att bli mycket spännande. Fansen kommer att gilla det.
Reglerna om att avgöra matcherna med straffar kommer från det internationella ishockeyförbundet som införde dem för många år sedan. Många svenskar minns ju ännu hur Peter Forsberg avgjorde OS-finalen i Lillehammer i februari 1994 med sin backhandstraff mot Corey Hirsch i det kanadensiska målet. 1998 minskade IIHF antalet straffrundor från fem till tre.
Men kritikerna har hela tiden varit eniga om att straffskyttet är en hasardbetonad företeelse som inte ger ett helt rättvist slut på matcherna efter 65 minuters hårt slit på isen - efter att alla spelare gett allt slutar det hela med två spelare mot varandra, straffskytten och målvakten.
Kritikerna har funnits överallt, bland publik, bland ledare och bland spelare. Men inte hos alla. Danske NHL-veteranen Frans Nielsen, nu i Detroit Red Wings, är en av ligans bästa straffskyttar. Nielsen har slagit sammanlagt 91 straffar och fått 45 i mål, en straffprocent på 49,5. Dansken är i särklass bland de spelare som slagit 90 eller fler straffar. Han håller inte med kritikerna:
- Det är klart att man vill göra stora och viktiga mål under matcherna, men straffskyttet är roligt, pressen är stor och poängen är lika viktiga när allt räknas samman.