"NHL har aldrig varit bättre eller roligare"

Välkommen till Fredagspanelen. En artikelserie där NHL/sv's skribenter en gång i veckan bjuder på sina tankar och diskuterar några av de hetaste eller mest aktuella frågeställningarna från världens bästa hockeyliga, NHL. Den här veckan uppmärksammar vi Thanksgiving.

I USA är Thanksgiving en av de verkligt stora högtiderna. Den firades under torsdagen med kalkon och umgänge med familjer - så även för alla NHL-spelare som fick en spelledigt dag.
Få de senaste nyheterna från NHL på Twitter via [@NHLsv]
Lika stort är Thanksgiving inte här i Sverige, men det är ändå värt för oss att visa vår tacksamhet. Och den här gången gör vi det för NHL. Världens bästa hockeyliga drar alltid intresse, oavsett era. Men det vi ser just nu är en liga med flera stora stjärnor, ett spelsätt som främjar fart och skicklighet samt gynnar den yngre generationen.
NHL/sv har den här veckan satt ihop en panel innehållandes skribenterna Otto Marand, Peter Ekholm, Hampus Duvefelt och Sixten Funqvist.
Så, vad är de egentligen tacksamma över när det gäller NHL-hockeyn?
Otto Marand - Korrespondent NHL.com/sv
Eftersom jag får börja tar jag och dunkar ut det mest självklara upplägget … nämligen att vi får följa så många otroligt skickliga svenska spelare på alla högsta nivå.
Man har på något sätt vant sig med att killar som Nicklas Bäckström, Filip Forsberg, Henrik Lundqvist eller Victor Hedman, match efter match, spelar avgörande roller i sina respektive lag. Det är häftigt att så många svenskar är nyckelspelare i sina lag och det är något svensk hockey ska känna stolthet över.

Dessutom verkar det inte vara någon hejd på leveranstakten från svensk ishockeys talangfabrik.
Att Rasmus Dahlin väljas som nummer ett i draften och sedan direkt visat upp en trygghet och självklarhet i sitt spel har varit häftigt, även om det var kanske inte så överraskande.
Men vem kunde förutse den galna start på NHL-karriären som Elias Pettersson haft? Det är nog det som varit mest häftigt att få följa så här långt på säsongen.
Jag tycker också att det varit spännande att se spelare som, likt William Karlsson förra säsongen i Vegas, i en ny omgivning fått till en härlig nystart på sina karriärer. I år har Calgary Flames Elias Lindholm och Anaheim Ducks Pontus Åberg gjort liknande resor under säsongens första fjärdedel.
Men tar man av sig be blågula glasögonen finns det ju väldigt många andra fantastiska spelare att vara tacksam över att få se, eller vad säger du Sixten?
Sixten Funqvist - Korrespondent NHL.com/sv
Innan jag går vidare på andra saker vill jag bara slå an på en speciell spelare som jag är tacksam för att han har tagit den chans han fått i år. Pontus Åbergs säsong hittills är inget annat än en saga och i hans tredje NHL-klubb har han äntligen funnit sin plats i tillvaron. Att Ducks har andra problem lämnar vi därhän. Bland de svenska framgångarna är Pontus Åbergs den jag är mest tacksam över än så länge.
Blickar vi ut över ligan generellt finns det en mängd saker att diskutera och prata om. Jag har följt många ungdomar och tycker att det är kul att se spelare som Jesper Kotkaniemi, Andre Svechnikov och Elias Pettersson inte bara ta den chans de får utan faktiskt gå in och höja sin omgivning. Om man, som jag, dessutom är intresserad av spelet bakom spelet - det vill säga övergångar och trejder - finner ni kanske också viss tacksamhet över att så många av sommarens stora värvningar producerar i sina nya klubbar?

Ryan O'Reilly är på väg mot en av sina poängmässigt bäst säsonger i karriären. Max Domi briljerar i Montreal och Mike Hoffmans poängsvit i Florida är på väg rakt in i historieböckerna.
Avslutningsvis tycker jag att förstakedjorna har haft en större roll i många lag än så länge och det är kul i sig. Avalanches kedja med Landeskog, MacKinnon och Rantanen. Sabres med Pominville, Eichel och Skinner. Bostons med Pastrnak, Bergeron, Marchand. Dallas med Radulov, Seguin och Benn.
Allt det sammansatt leder till den slutsats jag dragit under flera år i rad. NHL har aldrig varit bättre eller roligare.
Och det är jag tacksam för. Vad säger du, Hampus?
Hampus Duvefelt - Korrespondent NHL.com/sv
Ja du, Sixten. Hade jag varit elak hade jag påpekat hur tacksam jag är för att Edmonton Oilers fortsätter att bjuda på underhållning - om inte på isen så i och med cirkusen runt omkring.
Men ska vi hålla oss till högtidens mer positiva anda är jag tacksam för att Henrik Lundqvist ser ut att få en "sista chans" att vinna Lord Stanleys pokal. New York Rangers ombyggnation såg på förhand ut att vara ett projekt vars färdigställande skulle dröja flera år, men här är vi nu en fjärdedel in på säsongen och laget är med i toppen av Metropolitan Division. Kungen av Manhattan går dessutom mot en av sina bästa säsonger på länge. Kanske kan det bli för Rangers precis som det blev för Washington Capitals förra säsongen - låga förväntningar, hög utdelning?
I övrigt är jag tacksam för att vi den här säsongen får se så mycket mål och sprudlande, offensiv ishockey. Hela 48 spelare som gjort minst 15 matcher den här säsongen snittar ett poäng per match eller mer. Det är sanslöst roligt!
Ur blågult perspektiv ska det bli särskilt spännande att följa Gabriel Landeskog och Filip Forsbergs kamp i den - högst inofficiella - svenska målligan. Med 13 respektive 14 mål har båda rimliga chanser på att nå 40 den här säsongen.
Vem vet?
Kanske är 2018-19 säsongen då vi äntligen får se någon utmana Håkan Loobs "oslagbara" notering på 50 mål.
Läs också: [Hedman och Stamkos slår som blixtar i Tampa]
Peter Ekholm - Korrespondent NHL.com/sv
Som siste man ut sätter ni andra mig i en hyfsat svår position, om jag ska vara ärlig. Det mesta är ju redan sagt. Men som ett fan av spelets detaljer så är det kittlande att varje morgon få studera samtliga matcher och se vem eller vilka spelare som ännu en gång bjudit på det lilla extra.
Har Connor McDavid gjort ännu ett drömmål? Lyckades Alex Ovechkin slå till från sitt kontor (den vänstra tekningscirkeln)? Har Sidney Crosby briljerat ännu en gång? Och vilken målvakt storspelade den här gången?
Det är sådana saker som gör att jag varje dag följer NHL med ett förstoringsglas. Att det sedan många gånger också är svenskar som spelar sådana roller gör det ännu mer roligt.
En annan grej, och kanske den viktigaste, jag är tacksam över när det kommer till NHL är hur spelarna fungerar som förebilder, inte bara på isen utan också utanför.
Ödmjukheten hos de här stjärnorna är skyhög och jag har under mina år som reporter inte träffat en enda spelare som inte tar sig tid för fans, media eller välgörenhet. För mig är det där en väldigt stor grej - som det bara är att lyfta på hatten för.