Kan du tänka dig att en spelare som Nicklas Lidström komma hem till Sverige på 90-talet, din idol, och att du hade varit på den matchen. Hade det varit en livsförändrande upplevelse?
Absolut. Det hade varit en galen upplevelse. Det är en sak med träningsmatcher och välgörenhetsmatcher där du får se dina idoler, men att se dem spela en riktigt NHL match är en helt annan grej. Det gör att jag vill pusha mig själv än mer för det känns roligt att få komma hem och spela inför en ny generation svenskar och att de får se en massa världsspelare live. Alla har inte möjlighet att åka över hit och se oss spela, så det ska bli coolt för oss att åka över dit och spela.
Du vet om att du kommer vara Nicklas Lidström för många av dessa kidsen?
Det är svårt att se mig själv på det sättet. Jag försöker att vara en bra förebild för ungarna och har min hockeyskola hemma, och vi firar 10 år denna sommaren. Jag älskar att vara där, och inte lära dem så värst mycket för de yngsta är runt 7-8 år, men kärleken för sporten. Dem gillar att jag är där och jag brukar bjuda in spelare som Linus Omark och Sedinarna så att de får träffa spelarna som uppnått mycket och får dem att pusha sig själva. Jag gillar att vara en förebild och jag sätter mig själv i deras skor och när jag var i deras ålder och att se spelare som Peter (Forsberg) och (Markus) Näslund och de killarna, det var överväldigande och man ville bli dem. Det är den typen av spelare och person som jag vill vara.
På tal om den yngre generationen, hur ser du på att Rasmus kommer stå på andra sidan av isen i ert möte?
Att gå som etta i draften kommer med en hel del press, och sättet som han spelar på är imponerande. Kylan i hans spel, han tror på sina instinkter och offrar inte defensiv för offensiv. Han spelar väldigt moget. Vi spelar ju i samma division så jag får ju se honom en hel del, och han kommer bara fortsätta att bli bättre och bättre. Förhoppningsvis så har jag ett par år kvar där jag kan pusha honom och spela mitt bästa spel.
Vad har du fått för intryck av honom som person?
Han är lite blygsam av sig, men en kille som har båda fötterna på jorden. Jag snackade med ett par av killarna i Buffalo om honom och alla säger att han är riktigt ödmjuk och han är ruggigt bra. Han är en typisk svensk, väldigt ödmjuk och det är inte en dålig grej. När du ser honom spela så ser du att han tror på sig själv. Han gick igenom en liknande situation som jag gjorde innan draften, och med sociala medier och så nu så är det ännu större. Man kan inte annat än att bli imponerad på sättet som han har hanterat allt.