"Tumba" en av Sveriges stora OS-legendarer

I februari nästa år spelas OS i Peking med alla de bästa hockeyspelarna från hela världen. Under fem lördagar räknar NHL.com/sv ner mot OS, med en serie om svensk hockeys fem största olympiska legendarer. På femte plats: Sven "Tumba" Johansson.

Det går inte att skriva en historia om svenska olympiska legendarer utan att nämna Sven Johansson.
Den snabbe och tekniske forwarden från Djurgården spelade fyra olympiska turneringar, han tog brons i Oslo 1952 och silver i Innsbruck 1964. Han vann VM-guld i Zürich 1953, i Moskva 1957 och i Colorado Springs 1962. "Tumba" spelade 245 landskamper och gjorde ännu Sverigebästa 186 mål. Han vann dessutom åtta SM-guld med Djurgården. Det var Tumba som 1955 konstruerade Spaps-hjälmen, det första huvudskyddet för hockeyspelare.
Sven Johansson populariserade den svenska hockeyn: han var en av dem som lade grunden för det som senare givit dubbla OS-guld och massor av svenska spelare i världseliten.
Sven Johansson var också den förste svensk, efter Ottawas 30-talsforward Gus Forslund, som prövade på NHL-hockey när han 1957 spelade några träningsmatcher med Boston Bruins.
I det här avsnittet i den olympiska nedräkningen på NHL.com/sv presenterar vi en av de stora svenska OS-legendarerna. På plats fem: Sven "Tumba" Johansson.

Men först en tillbakablick på den svenska olympiska hockeyhistorien. Erik Burman (1897-1985), den då 23-årige forwarden från IK Göta i Stockholm skrev det allra första kapitlet i det som är den svenska olympiska hockeyhistorien när han gjorde mål mot Belgien den 23 april 1920. Matchen var svenska landslagets allra första och den spelades i OS i Antwerpen.
Ett klassiskt hockeymål; Burman tog köksvägen:
- Jag tyckte att den belgiske backen var lite fumlig, så jag flög på honom och tog trissan ifrån honom. Skottvinkeln var för liten, så jag åkte runt kassen och puttade in pucken vid närmaste stolpen. Målvakten stod på fel sida och glodde, berättade "Jerka" Burman långt senare.
Sverige - laget hette ännu inte Tre Kronor - vann mot de stora favoriterna från Belgien, The Red Devils, med hela 8-0. Det svenska laget var ett gäng bandyspelare från i huvudsak IK Göta där sex av sju spelare gjorde sin allra första hockeymatch. Ledare var den amerikanske film-mogulen Raoul Le Mat som införde hockeyn i Sverige och vars namn än idag pryder den buckla som varje år delas ut till svenska mästaren i hockey.
Efter landslagspremiären i början av 20-talet var den svenska hockeyn i stort sett centrerad till Stockholm fram till mitten av 1960-talet. Endast en gång mellan den första SM-serien 1922 och 1963 kunde ett lag utanför Stockholm vinna SM-guldet: Gävle Godtemplare, "Saftpiraterna", 1957.
I början av 1950-talet hade Sven Johansson, Tumba kallad, gjort entré i svensk hockey. Han är en av de största svenska OS-legendarerna. OS i österrikiska Innsbruck 1964 blev hans sista riktigt stora föreställning.
Tumba hade varit en av de tongivande spelarna redan i guld-VM i Colorado Springs 1962, och de flesta svenskar som är intresserade av hockey känner naturligtvis till TV-kommentatorn Lennart Hylands "den glider in i mål, den glider in i måååååål", när Nisse Nilsson gjorde 5-3 mot Kanada, den första svenska segern någonsin mot hockeys moderland.

Det är inte fel att säga att det allmänna hockeyintresset i Sverige, som börjat växa till sig på riktigt allvar efter VM-guldet i Colorado Springs, exploderade efter silvret i OS i Innsbruck 1964. Tre Kronor förlorade visserligen med 2-4 mot Sovjet och 1-3 mot Kanada som för första gången tvingades ställa upp med ett riktigt landslag - inte ett klubblag likt Trail Smoke Eaters eller Galt Terriers, som tidigare i VM och OS. Men 8-3 mot Tjeckoslovakien, efter mål av bland andra Tumba, räckte för att klara silvret efter Sovjet.
Ishockeyns utveckling hade pyrt länge i Sverige. Nu exploderade och utvecklades den starkt även utanför Stockholm och traditionella hockeyorter som Gävle, och Leksand. Den började märkas också utanför Sverige: svenskar fick träna med nordamerikanska proffslag för första gången när målvakten Kjell Svensson och forwarden "Lill-Stöveln" Öberg bjöds in till Toronto Maple Leafs och Ulf Sterner spelade matcher för New York Rangers.
Sven "Tumba" Johansson hade redan 1957 provspelat för Boston Bruins och erbjudits ett kontrakt med för den tiden enorma pengar för en hockeyspelare i Sverige. Men han vantrivdes med den betydligt tuffare nordamerikanska hockeyn och valde att åka hem.
- Jag debuterade med Boston i en träningsmatch mot New York Rangers. Visst var man lite darrig inför matchen. Skulle de slå halvt ihjäl mig eller hur skulle det gå? Vi spelade 1-1 och jag gjorde målet, berättar Tumba i boken Old School Hockey. Efter min andra match skulle jag lira med deras farmarklubb Québec Aces och det var succé. Jag erbjöds ett kontrakt på 50 000 dollar, men ishockeyn där över passade inte mig eller rättare sagt jag var inte mogen för den sortens ishockey, så jag vände hemåt.
I Innsbruck gjorde "Tumba" Johansson sitt fjärde OS, och han var ledaren för laget med en ständigt positiv inställning, ett aldrig sviktande gott humör och en fantastisk förmåga på isen: den då 33-årige djurgårdsspelaren vann den olympiska skytteligan med elva poäng, varav åtta mål.
Framgången i Innsbruck lyfte den svenska hockeyn: i december 1964 besegrade Sverige för första gången Sovjet i Moskva. Det blev 4-2 till Sverige och ett avstamp ut bland de riktigt stora hockeynationerna.
Sven Tumba Johansson avled den 1 oktober 2011, 80 år gammal. Han var den störste av alla i den 50- och 60-talsgeneration som byggde svensk hockey. Och därmed också den förste legendaren i vår serie.