051723 SV Champion of Champions

Inför Stanley Cup-finalen 2023 ser NHL.com/sv tillbaka på de största Stanley Cup-vinnande lagen under expansionseran. Från Wayne Gretzkys Edmonton Oilers till Sidney Crosbys Pittsburgh Penguins - här är de bästa av de bästa, mästarnas mästare. Men vi börjar med att titta närmare på de bästa av resten, lagen rankade sex till tio.

6) Boston Bruins 1971-72.119 poäng/76.3 i poängprocent. Fyra Hall of Famers: Bobby Orr (invald 1979), Johnny Bucyk (1981), Phil Esposito (1984) och Gerry Cheevers (1985).

Det mest kända ögonblicket från Bostons säsong 1971-72 är givetvis Bobby Orrs cupvinnande mål och efterföljande flygtur i finalserien mot New York Rangers. Bobby Orr, den då 23-årige och nu 75-årige kanadensaren från Parry Sound i Ontario gjorde 117 poäng, varav 38 mål. Det var Orrs tredje raka i en svit på sex säsonger med över 100 poäng. Phil Esposito från hockeyorten Sault Ste. Marie i Ontario, gjorde 133 poäng varav 66 mål, mitt i en svit på fem spelår på raken med över 60 mål.

Bobby Orr är en av de mest betydelsefulla spelarna genom tiderna. Han revolutionerade rollen som försvarare: med Orr kom det moderna försvarsspelet där en back kunde ansluta sig till offensiven från defensiva blå och ta rollen som spelfördelare i powerplay.

Orr gör mål i avgörande matchen

Det finns de som hävdar att Orrs sex raka 100-poängsår mellan 1969 och 1975, med ett snitt på 122 poäng, var den största epoken i NHL:s historia. Definitivt var den bland de största.

Men Bruins var så mycket mer än bara Orr och Esposito. Laget försvarade sin titel från 1971 med ett lag med ytterligare två spelare som skulle bli invalda i Hockey Hall of Fame: Garry Cheevers och Johnny Bucyk.

I slutspelet avverkades Toronto Maple Leafs med 4-1 i matcher och St. Louis Blues med 4-0. Boston och finalmotståndaren New York Rangers hade slutat etta och tvåa i East Division, men när lagen möttes i finalen var det inget snack: 4-2 till Bruins och en gjuten precis-utanför-topp-5 på den här rankingen från NHL.com/sv.
-

7) Colorado Avalanche 2000-01. 118 poäng/72.0 i poängprocent. Hall of Famers: Ray Bourque (2004), Patrick Roy (2006), Joe Sakic (2012), Peter Forsberg (2014), Rob Blake (2014).

Fram till förra säsongen var 118 poäng klubbrekord för Avalanche. En säsong och ett Stanley Cup-slutspel som såg Joe Sakic och Peter Forsberg dominera: Sakic från Burnaby i British Columbia gjorde 118 poäng, varav 54 mål. Forsberg, som fyller 50 i juli, gjorde 89 poäng (27+62). Säsongen var veteranen Ray Bourques sista chans att vinna Stanley Cup efter 20 säsonger i Bruins och en tidigare i Avalanche dit han kommit för att få chansen att ta en titel. Colorado besegrade New Jersey Devils i sju matcher i finalserien. När Joe Sakic tagit emot bucklan, vände han sig mot den nu 62-årige Bourque och räckte över pokalen till honom. Ett av Stanley Cup-historiens mest klassiska ögonblick.

Bourque lyfter Cupen 2001 i 22:a säsongen

-

8) Philadelphia Flyers 1973-74.112 poäng/71.8 poängprocent. Hall of Famers: Bernie Parent (1984), Bobby Clarke (1988), Bill Barber (1990).

Flyers vann cupen under sin bara sjunde säsong i ligan, efter att ha kommit in i expansionen 1967. När klubben 1975 upprepade Stanley Cup-triumfen från året före, blev Flyers det första expansionslaget att vinna cupen två år på rad.

Flyers leddes av målvakten Bernie Parent, en Flyersveteran som återvänt till klubben efter en och en halv säsong i Toronto. Parent vann 47 matcher, ett rekord som stod sig i 33 år. Han delade Vezina Trophy med Chicago Tony Esposito.

Här fanns också lagkaptenen Bobby Clarke från legendariska talangfabriken i lilla gruvarbetarstaden Flin Flon på gränsen mellan Manitoba och Saskatchewan. Clarke gjorde 113 poäng. "Busen" Dave Schultz drog på sig 348 utvisningsminuter; Flyers var ett tufft lag som mer än väl förtjänade det berömda öknamnet Broad Street Bullies.

Clarke avgör match 2 i sudden

I Stanley Cup-slutspelet slog Flyers först ut Atlanta Flames med 4-0 och sedan New York Rangers med 4-3 där Gary Dornhoefer gjorde det avgörande målet i 4-3-segern i den sjunde och avgörande matchen. I finalen blev det 4-2 mot Bruins, med bland andra Orr, Esposito och Bucyk.

  • 9) New Jersey Devils 2002-03.108 poäng/65.9 i poängprocent. Hall of Famers: Scott Stevens (2008), Joe Nieuwendyk (2011), Scott Niedermayer (2014), Martin Brodeur (2019), Devils besegrade Mighty Ducks of Anaheim (som laget hette då) och i den sjunde och avgörande matchen spikade Devils målvakt Martin Brodeur igen. Brodeurs storspel ledde Devils till titeln: han spelade i 73 matcher och vann Vezina Trophy för sin insats. Devils säsongen 2002-03 var ett lag i det ordets bästa betydelse. Inga riktiga superstjärnor, utom möjligtvis Brodeur, bara rakt över väldigt dugliga spelare: elva spelare gjorde över 20 poäng, fyra gjorde över 50 poäng. Cupen var klubbens tredje på nio säsonger. I det Stanley Cup-vinnande laget laget fanns också svenske backen Tommy Albelin.

Elias sätter Devils i ledning

-

10) Pittsburgh Penguins 1990-91. 88 poäng / 55.0 i poängprocent. Hall of Famers:Bryan Trottier (1997), Mario Lemieux (1997), Joe Mullen (2000), Paul Coffey (2004), Larry Murphy (2004), Ron Francis (2007), Mark Recchi (2017). Värt att notera: när Jaromir Jagr lägger av hockeyn kommer han också att väljas in i HHoF.

Mark Recchi ledde laget med 113 poäng varav 40 mål, en av fyra spelare som registrerades för 86 poäng eller mer. Pittsburgh säsongen 1990-91 såg en stor stjärna födas: den 18-årige Jaromir Jagr anslöt till laget där det redan var stjärntätt: gamle Islanderslegendaren Bryan Trottier, Mark Recchi, Paul Coffey och Mario Lemieux för att bara nämna några. Jagr gjorde 57 poäng (27+30) på 80 matcher för laget som också innehöll svenske backen Ulf Samuelsson.

I slutspelet fick Penguins jobba: 4-3 över Devils efter seger med 4-0 i match 7 och två mål av tjeckiske veteranen Jiří Hrdina. Vidare 4-1 över Capitals och 4-2 över Boston Bruins. I finalen ställdes Pittsburgh mot Minnesota North Stars som ledde med 2-1 i matcher, innan Penguins kopplade på en våldsam offensiv: 19 mål på de tre avslutande matcherna och 8-0 i match 6. Mario Lemieux, som opererat ryggen under sommaren 1990, spelade bara 26 matcher i grundserien men kom ändå upp i 45 poäng (19+26). I slutspelet var Lemieux tillbaka på allvar: i de avslutande tre matcherna registrerades han för nio poäng varav tre mål.

Lemieux gör ett otroligt mål

Cupsegern 1991 var den första för Lemieux och Jagr som upprepade triumfen året efter.
-
Nästa avsnitt:Lag 5 på rankingen över de bästa mästarna under expansionseran.