Inför 4 Nations Face-Off: Gruppkemin viktig för Sverige

MONTREAL - - På onsdag smäller det. Första nedsläpp i 4 Nations Face-Off. Sverige möter Kanada i Bell Centre, Montreal. Kanske tuffaste möjliga start på turneringen. Men det är en utmaning som Tre Kronor-spelarna ser fram emot.

– Det lär ju bli ett tryck i alla fall. Det kan vi konstatera från början. Det blir en jätteutmaning för oss. Men det är nog ganska bra för oss att få en sådan utmaning på en gång. Att möta Kanada i Kanada i Bell Centre, det kanske inte kan bli så mycket bättre än så, säger Edmonton Oilers-backen Mattias Ekholm.

Finland och USA är de andra två nationerna som är med i 4 Nations Face-Off, den första turneringen där de bästa NHL-spelarna för varje land deltar sedan World Cup 2016.

– Det är de bästa spelarna från de här länderna så alla matcher kommer bli tuffa. Såklart Kanada och USA har kanske bättre lag på pappret än de andra, men oavsett vilka vi möter så kommer alla matcher bli tajta, tror Los Angeles Kings Adrian Kempe.

Turneringen är kort. Sverige inleder den 12 februari och den 20 spelas finalen mellan de två bästa lagen från gruppspelet. Det gäller att snabbt hitta kemi i lagen för att ta tillräckligt med segrar.

– Vi måste komma ihop och få en bra start. Torskar man två så är man i stort sett ute och vinner man två är man i stort sett i final. Det är två träningar, sen kör vi. Det ska bli intressant att se, men vi svenskar har som tradition att vara bra på att få ihop en grupp. Förhoppningsvis är det en styrka hos oss, säger Ekholm.

Sveriges förbundskapten Sam Hallam tog ut sin trupp till 4 Nations Face-Off den 4 december. Sedan dess har två spelare tvingats lämna återbud: Målvakten Jacob Markström och forwarden William Karlsson som båda är skadade.

Nedan följer en närmare titt på den svenska truppen och lagdelar inför nedsläpp.

Målvakter

Filip Gustavsson (Minnesota Wild), Linus Ullmark (Ottawa Senators), Samuel Ersson (Philadelphia Flyers).

Kommentar: Att tappa Jacob Markström (New Jersey Devils) på grund av en knäskada bara veckor innan premiären mot Kanada var ett bakslag för Tre Kronor. Så som han spelat den här säsongen – 21-0-5, 2,20 GAA, 91,2 räddningsprocent på 36 matcher - var han nog i förarsätet att vara lagets förstamålvakt. Nu lär Gustavsson vara närmast att starta, inte minst med tanke på att Ullmark precis kommit tillbaka (och gjort två matcher) från en skada som höll honom borta i 18 matcher.

I en kort turneringen behövs en matchvinnare, och det kan Gustavsson vara. Han har visat att han kan bära Wild på sina axlar och borde kunna få Vezina Trophy-röster som den bästa målvakten i NHL. Ullmark är frisk igen och får ses som tydlig backup. Ersson gör sin tredje NHL-säsong, och även om han gör det bra i Flyers, lär han få ses som trea.

Backar

Victor Hedman (Tampa Bay Lightning), Rasmus Dahlin (Buffalo Sabres), Gustav Forsling (Florida Panthers), Erik Karlsson (Pittsburgh Penguins), Mattias Ekholm (Edmonton Oilers), Rasmus Andersson (Calgary Flames), Jonas Brodin (Minnesota Wild).

Det är på backsidan som Sverige har mest bredd. Hedman (1) Karlsson (3) har tillsammans fyra Norris Trophy, priset som går till ligans bästa back. Här finns också Stanley Cup-meriter hos Hedman och Forsling. Det finns offensiva spetsar i Hedman, Karlsson och Dahlin och defensiva ankare i Ekholm, Forsling och Brodin. Andersson har kanske sin bästa säsong i NHL och kan bli ett starkt komplement både för sitt offensiva och sitt defensiva spel. Han och Karlsson är de enda högerfattade backarna i laget, vilket är viktigt att ha på den mindre isytan för att snabbt komma ur egen zon. Den största frågan här är – vilka två backar får speltid i en powerplay-uppställning?

Forwards

Jesper Bratt (Devils), Mika Zibanejad (New York Rangers), William Nylander (Toronto Maple Leafs), Filip Forsberg (Nashville Predators), Elias Pettersson (Vancouver Canucks), Lucas Raymond (Detroit Red Wings), Adrian Kempe (Los Angeles Kings), Joel Eriksson Ek (Wild), Elias Lindholm (Boston Bruins), Rickard Rakell (Penguins), Vitkor Arvidsson (Oilers), Leo Carlsson (Anaheim Ducks), Gustav Nyquist (Predators).

Förbundskapten Sam Hallam har väldigt många offensiva alternativ. Och det kryllar av egenskaper som gör det möjligt för väldigt dynamiska kedjor. Det blir ett lyxproblem för Hallam och de andra tränarna att konstruera formationer.

Centrarna kan i alla fall bli Pettersson, Zibanejad, Eriksson Ek och Leo Carlsson, vilket innebär att Lindholm kan få spela på en kant. Här finns både tvåvägscentrar i Zibanejad, Eriksson Ek och Lindholm och offensiva alternativ i Pettersson och Carlsson att laborera med.

Målskyttet ska främst komma från Nylander (33 mål den här säsongen), Kempe (24), Raymond (21) och Forsberg (21). Men också från Rakell, som kallats in som ersättare till William Karlsson (Vegas Golden Knights). Rakell har gjort 25 mål den här säsongen, näst flest av alla svenskar.

Bland forwards finns också grovjobbare som Viktor Arvidsson och erfarenhet i Gustav Nyquist, som de senaste två säsongerna visat kemi med Filip Forsberg i Predators. Det är två spelare som kan spela med vem som helst och som köper sina roller, oavsett speltid.

De första träningarna får utvisa hur ett svenskt premiärlag kan se ut; men här är ett förslag:

Jesper Bratt -- Mika Zibanejad -- William Nylander
Filip Forsberg -- Elias Pettersson -- Lucas Raymond
Adrian Kempe -- Leo Carlsson -- Rickard Rakell
Viktor Arvidsson -- Joel Eriksson Ek -- Elias Lindholm
Gustav Nyquist

Victor Hedman -- Rasmus Dahlin
Gustav Forsling -- Erik Karlsson
Mattias Ekholm -- Rasmus Andersson
Jonas Brodin

Filip Gustavsson
Linus Ullmark
Samuel Ersson