Fem frågetecken för Colorado Avalanche

NHL.com/sv fortsätter blicka mot Stanley Cup Qualifiers genom att lista fem frågetecken för vart och ett av de 24 kvarvarande lagen. I dag kikar vi närmare på Colorado Avalanche, som förra säsongen föll med uddamålet i den sjunde matchen av slutspelets andra runda mot San Jose Sharks.

Colorado Avalanche tuffade på stadigt när grundserien pausades den 12 mars på grund av coronapandemin. Laget låg på andra plats i Central Division med 92 inspelade poäng (42-20-8).

Det kommande gruppspelet i Stanley Cup Qualifiers kommer avgöra de fyra Western-topplagens ranking inför Stanley Cup-slutspelet där de sedan ställs mot något av lagen som kvalificerat sig från utslagsrundan.

Här följer fem frågetecken för Colorado Avalanche att försöka bena ut inför återstarten:

Läs också: [Fem anledningar till varför Avalanche vinner Stanley Cup]

Vem tar förstespaden?

Under året har Colorado Avalanche använt fem olika målvakter; Philipp Grubauer, Pavel Francouz, Adam Werner, Michael Hutchinson och Antoine Bibeau.

Philipp Grubauer missade de sista 13 matcherna av grundserien på grund av skada men bör vara förstavalet när laget återsamlas för slutspelet. Hans säsong landade på 91,6 i räddningsprocent på 36 matcher och en GAA på 2,63. Pavel Francouz visade god potential under sina framträdanden och noterades för imponerande 92,3 i räddningsprocent med en GAA på 2,41 och en hållen nolla på 34 matcher.

Med både Grubauer och Francouz redo för spel kan Jared Bednar välja och vraka, i princip. Laget spelar inte nämnvärt annorlunda oavsett vem som vaktar målet. Francouz har fått i 29,29 skott mot sig per match medan Grubauer har fått 29,63 skott emot sig.

En bra start är viktig i slutspelet. Avalanches målvakter har stundtals visat prov på enastående spel. Vem bär laget?

Hur är det med matchtempot hos stjärnorna?

Okej, alla lag har spelat färre matcher än vanligt och det har gått månader sedan det spelades matcher över huvud taget. Men bara två spelare i Avalanche spelade samtliga 70 matcher under grundserien. Nathan MacKinnon missade visserligen bara det som skulle komma att bli den sista matchen då han skadade sig i mötet mot L.A. Kings den 9 mars. Men bland de tänkta bärande spelarna är det många som missat mycket tid: Cale Makar bommade 13 matcher, Gabriel Landeskog 14, Nazem Kadri 19. Och Mikko Rantanen, som missade hela november på grund av skada, avslutade sin grundserie redan den 17 februari. När spelet återupptas kan det mycket väl ha gått minst ett halvår sedan han spelade en tävlingsmatch.

Läs också: [Video: MTL-COL Francouz stoppar Lekhonen med stöten]

Är laget tillräckligt brett?

Den beryktade stjärnskedjan med Gabriel Landeskog, Mikko Rantanen och Nahan MacKinnon går det att skriva hyllmeter om och det är i mångt och mycket den som kan ses som den avgörande faktorn för lagets framgångar. Men vad händer om den inte producerar? Vad händer om stjärnorna blir bortplockade?

Det var just därför lagledningen plockade in Joonas Donskoi, Nazem Kadri, Piere-Edouad Bellemare och André Burakovsky under förra sommaren. För att ge lite bredd till anfallet. Två av fyra - Burakovsky och Bellemare - gjorde poängmässigt bättre säsonger under sina debutsäsonger med Avs än deras senaste säsong i deras tidigare klubb. Att klubben gick ut och hämtade Vladislav Namestnikov från Ottawa Senators vid deadline signalerar måhända att de inte var helt nöjda med sin "secondary scoring". Oavsett vilket måste samtliga fem hitta sin extra växel för att hjälpa när det behövs som mest.

Kan man balansera skadehantering jämte fysisk påfrestning?

Med de många skadorna under grundserien kommer fler frågetecken än bara matchtempo (och tajming i spelet). Slutspelet betyder tyngre fysiskt spel och det krävs inget mattesnille för att räkna ut att spelarna kommer att kastas rakt in i hetluften tämligen fort. Väl där är det slutspelstempo och slutspelsfysik som gäller. De spelande backarna Samuel Girard och Cale Makar är relativt korta och lätta att flytta på (när man väl får tag på dom) men för att balansera det har Avalanche även bjässen Nikita Zadorov och Erik Johnson i försvaret. Det gör att tränaren Jared Bednar, om han vill, kan matcha en mer spelande back med en fysisk tuffing i varje par. Trion Graves, Zadorov och Johnson har dessutom en diger deluppgift i varje byte: Att skydda stjärnorna. Det må låta som 90-talet har återvänt men riktigt så är inte fallet. Slutspelshockeyn är dock hårdare och tätare och de spelare som ska producera framåt är ofta föremål för fler smällar, tacklingar och närgångna motståndare.

Kan Avs klara av att hålla stjärnorna hela och samtidigt dels sätta viss fysisk skräck i, och press på, motståndarna?

Läs också: [Video: MTL-COL Francouz stoppar Lekhonen med stöten]

Är de redo att ta nästa kliv?

Colorado Avalanches framtid ser ljus ut, inte bara i den nuvarande truppen. Lagets stora stjärnor är i eller är på väg in i sin prime som spelare. Nathan MacKinnon, 24, är laget största stjärna och runtomkring honom finns det eldkraft i mängder. Det är lätt att stirra sig blind på det unga Colorado Avalanche men faktum är att fyra spelare i truppen har 50 slutspelsmatcher eller fler. Sex spelare har gjort mer än 30 slutspelsmatcher. Tre spelare har blivit mästare - Ian Cole har dessutom blivit det två gånger. Nog för att dessa sex spelat majoriteten av sina slutspelsmatcher på annat håll än i Avalanche - de är i truppen av just den anledningen. De har rutinen. Avalanches utväxling de senare åren är resultatet av enastående talangutveckling och med den inhämtade rutinen ska detta nu smälta samman till en vinstmaskin:

• Vårt mål är att vinna Stanley Cup. Allt annat än det är ett misslyckande, sa Ian Cole till The Hockey Writers kort före det att ligan pausades i mars.

Upp till bevis, med andra ord.