Tellqvist minns NHL-tiden med blandade känslor

Varannan onsdag under säsongen presenterar NHL.com/sv en svensk före detta NHL-spelare, tar rätt på vad han gör idag och ser tillbaka på hans karriär i världens bästa hockeyliga. I det här avsnittet möter vi målvakten Mikael Tellqvist, 45, som ser tillbaka på NHL-tiden med blandade känslor, men som också är stolt över att ha spelat där.

Under åtta år spelade Mikael Tellqvist 114 matcher i National Hockey League.

– Jag var tillräckligt bra för NHL, men inte för att bli förstemålvakt, konstaterar den nu 45-årige stockholmaren.

Det har gått åtta år sedan Mikael Tellqvist avslutade den aktiva karriären med tre säsonger i Djurgården, klubben där han utvecklades efter de tidiga tonåren i plantskolan Järfälla Hockey.

Idag har ”Tellan” inte längre någon given klubbanknytning. Men sonen Charlie spelar i Värmdö Hockeys 14-årslag och som vuxen upplever Tellqvist, nu som hockeypappa, återigen de cuper han själv spelade i som ung grabb. När NHL.com/sv träffar Tellqvist har han just kommit hem från cupen Uplandia Trophy.

– Det är helt galet egentligen, vi spelar högt upp i Stockholmshockeyns hierarki, men vi har fortfarande samma lag som från hockeyskolan. Men när vi kommer dit och ställs mot akademilag och distriktslaget från Åbo… då har vi tyvärr inte mycket att hämta, säger Tellqvist.

Mellan uppdragen som hockeypappa jobbar Mikael Tellqvist sedan fyra och ett halvt år på sportagentur Wesport där han sysslar med spelarutveckling.

– Jag tar hand om yngre talanger, och äldre, för att utveckla dem; det handlar mycket om den mentala utvecklingen men också utvecklingen som spelare. Min roll är mest på den mentala sidan: ”Lugna ner er, ni är så bra att ni kommer att få chansen”, berättar Mikael Tellqvist om jobbet.

– Men det är inte lätt, föräldrar och andra stressar på och vill skynda på framåt. Många föräldrar har lagt ner mycket tid på sina barn, skjutsat och ställt upp, och hoppas väl att de ska få ut något av det. Men det är få som lyckas, och det vore väldigt skönt om barnen fick hålla på med sin idrott, bara spela hockey. Det är barnen som ofta är vettigast och lyhörda, och det märker man på dem jag jobbat med som är proffs idag.

Bland Tellqvists tidigare ”klienter” finns forwarden Jonathan Lekkerimäki i Vancouvers organisation och målvakten Jesper Wallstedt i Minnesotas organisation.

– Det går nästan att ta på det där: de som är nyfikna och vill lyssna, de tar sig långt. Det är duktiga inte bara på hockey.

För Mikael Tellqvist, likväl som för de flesta som NHL.com/sv porträtterat i artikelserien Catching Up With… var det ett naturligt steg att fortsätta inom hockeyn.

– När jag lade av så jobbade jag på en rekryteringsfirma, utanför hockeyn. Det var bra, men nå’nstans var det lätt att hamna tillbaka i hockeyn; jag älskar sporten och jag kände att jag hade mycket att ge tillbaka. Det finns så många som gjort samma sak, och jag hoppas att de jag hjälper nu en gång också kommer att göra det.

– Den svenska hockeyn bygger ju väldigt mycket på ideella krafter; alla klubbar har inte råd att ha betalda tränare. Så kan jag ge tillbaka på något sätt, så är jag tacksam och glad att få kunna göra det.

Mikael Tellqvist lade ner den aktiva karriären 2017 efter tre år i Djurgården, klubben han gav sammanlagt åtta av de 21 åren i topphockeyn på olika nivåer. Han spelade också fyra år i ryska ligan KHL, däribland tre fina år i Dinamo Riga.

– Riga är en fantastisk hockeystad, säger ”Tellan”.

Och, som sagt, åtta år och 114 matcher i NHL. Han spelade merparten av de matcherna i Phoenix Coyotes (67 matcher) och sex matcher i Buffalo Sabres innan han avslutade NHL-karriären efter säsongen 2008-09. Då hade han också hunnit med fem och ett halvt år och 41 matcher i Toronto Maple Leafs och 146 matcher i AHL för St. John’s Maple Leafs och Toronto Marlies.

– Det är blandade minnen. Det var väldigt tufft att ta sig in i ligan; det finns ju en anledning till att det är världens bästa liga. Och efter karriären har jag väl landat i att jag var tillräckligt bra för att spela i NHL, men aldrig tillräckligt bra för att bli nummer ett, konstaterar Tellqvist.

Han hade också hyfsad konkurrens under åren i Maple Leafs organisation: Tom Barrasso, Curtis Joseph och Ed Belfour och senare i Coyotes av Ilya Bryzgalov.

– Och det är klart att det var speciellt att få representera Toronto, en av världens största klubbar och det intresse som finns runt klubben. Det är häftigt att kunna säga att jag spelade där.

Men det Mikael Tellqvist är mest känd för i Sverige? Han skrattar lite när VM-matchen mellan Finland och Sverige i Helsingfors 2003 kommer på tal. Naturligtvis ett extra speciellt minne för ”Tellan” som började matchen som båsdörröppnare och backup till Tommy Salo, men som kallades in mellan stolparna vid ställningen 1-5.

Med Tellqvist i mål vände Tre Kronor till seger med 6-5. En av alla tiders klassiska svenska hockeyhändelser.

– Det är väldigt många i vår generation, och till och med yngre, som har koll på den matchen. Vi hade ju ett väldigt bra lag och jag skulle väl se och lära bakom Tommy. Men det gick som det gick och Hardy (förbundskapten Hardy Nilsson) tittade på mig och frågade… eller tittade och tittade, han stirrade på mig och jag ville bara försvinna; det var ju inte det bästa läget att komma in i som målvakt. Väldigt speciellt, minns ”Tellan”.

– Den känslan… det var en av de mest högljudda byggnaderna jag spelat i, men när ”Pebben” (Per-Johan Axelsson) gjorde 6-5 så blev det knäpptyst.

Så var det att få tyst på en publik. Många gånger fler har han fått publiken att jubla. Åtta år efter sista matchen kan Mikael Tellqvist summera en karriär med två SM-guld med Djurgården, ett VM-silver 2003 och OS-guldet 2006.

-----
Det här var sista avsnittet i artikelserien Catching Up With… för säsongen 2024-25.

I serien har NHL.com/sv tidigare presenterat Mats Hallin (9/10), Mats Sundin (23/10), Ulf ”Lill-Pröjsarn” Nilsson (6/11), Peter Popovic (20/11), Tobias Enström (4/12), Marcus Ragnarsson (18/12), Peter Sundström (8/1), Bengt-Åke Gustafsson (22/1), Daniel Tjärnqvist (5/2), Mattias Norström (26/2), Henrik Sedin (12/3), Patrik Sundström (26/3) samt Per-Johan Axelsson (9/4)