Sundin på plats i Toronto för att hylla Matthews

TORONTO – Om bara detta hade hänt i maj, inte januari …

Det var när krigsröken hade lagt sig i Scotiabank Arena i Toronto under natten mot onsdagen, det enda klagomålet Toronto Maple Leafs-fansen rimligtvis kunde haft på matchen och lagets seger med 4-1 över regerande mästarlaget Florida Panthers. Detta under den förmodligen mest speciella kvällen i Maple Leafs hemmaarena under NHL-säsongen 2025-26.

Det blev en välförtjänt seger över rivalen Florida Panthers, som dock skulle ha varit mycket mer uppskattad i våras under Stanley Cup-slutspelet. Naturligtvis särskilt eftersom de nu dubbla regerande mästarna har eliminerat Maple Leafs ur slutspelet under vart och ett av de senaste två åren.

Men det som hände i arenan under natten mot onsdagen, svensk tid, handlade om så mycket mer än slutresultatet på isen.

Det handlade också om att hedra lagets historia, och om man så vill att vara med när facklan och äran att vara lagets målkung genom alla tider, skickades vidare från Mats Sundin till Auston Matthews.

På lördagen gjorde Matthews två mål i Maple Leafs förlust med 3-4 efter förlängning på bortais i Elmont, New York, mot New York Islanders. Matthews, den 28-årige centern från San Ramon i Kalifornien, blev därmed lagets bästa målskytt genom tiderna med 421 mål. Det är ett mål mer än vad Maple Leafs-ikonen Sundin åstadkom.

Tre dagar senare, inför 19 911 personer i en entusiastisk och uppskattande hemmapublik, stod Mats Sundin själv på isen och överlämnade en plakett till Matthews. Plaketten innehöll de två puckarna han skrev klubbhistoria med i matchen mot Islanders, tillsammans med matchprotokollet från det historiska tillfället.

– Det betyder mycket, sade Matthews om det faktum att Sundin hade flugit in från Sverige för att hylla honom. Som jag har sagt, det har varit speciellt. Det är speciellt att bära den här tröjan.

Att Maple Leafs-kaptenen Matthews skulle fortsätta kvällen med att göra sitt 422:a mål i karriären, var så att säga grädden på moset.

– Att ha Mats som kommer hit, och att ha så många spelare före mig som banat väg i den här tröjan, det är väldigt speciellt och jag är väldigt, väldigt tacksam för det, sade Matthews.

Det tyckte även åskådarna, särskilt de bakom målet i arenans västra ände som alla bar en bokstav på sina vita t-shirts. En bopkstavskombination som, i rätt ordning, bildade ordet M-A-T-T-H-E-W-S. Och när Maple Leafs-kaptenen svarade på hyllningen med att ge Toronto ledningen med 2-1 efter 4:01 av den andra perioden, det som i praktiken blev det matchavgörande målet, höll gänget bakom målet upp tre guldballonger som avbildade siffrorna 4-2-2 (för att stryka under att det var Matthews 422:a mål).

På läktaren fanns också Mats Sundin, som tittade på matchen tillsammans med sin vän och tidigare lagkamrat i Maple Leafs, Tie Domi. Ties son Max är Sundins gudson, och han är nu själv forward i Toronto Maple Leafs. Max Domi fick fick publiken att resa sig när han och Panthers back Aaron Ekblad kastade handskarna i mitten av den första perioden.

Sundin fnissade till lite när han funderade över att Matthews satte alla tiders målrekord i klubben med sin 664:e match med Leafs. Mats Sundin behövde 981 matcher i Maple Leafs-dräkten för att göra sina 420 mål.

– Han gjorde det så snabbt, sade Sundin. Jag trodde nog att det skulle ta lite längre tid.

Han gjorde ett kort uppehåll för att skratta:

– Jag tycker att det är viktigt att vara med historia skrivs och rekord slås, sade svensken. Att vara en Maple Leaf är så speciellt för mig, och jag tror att jag kan relatera till exakt var Auston Matthews befinner sig i sin karriär vid det här laget.

– Det var lite ångest att försöka få det överstökat, för han har viktigare saker att tänka på (än att slå rekordet), nämligen att vinna hockeymatcher för Leafs. Men jag ville vara på plats här för rekordet, sade Sundin.

Nästan alla i arenan hyllade Matthews, inklusive de spelare i Panthers som följde festligheterna inför matchen från det gästande lagets bås.

Särskilt betydelsefullt var det för Floridas forward Carter Verhaeghe som skulle komma att göra Panthers enda mål för kvällen. 30-årige Verhaeghe är född i Toronto och han omfamnade varje sekund av att få se en legendar som Mats Sundin på isen.

– Det var riktigt coolt att se, sade Verhaeghe. Jag hade hans tröja när jag spelade när jag växte upp. (Sundin) var min favoritspelare.

– Och han betyder alldeles uppenbarligen mycket för organisationen och för staden. Jag har aldrig träffat honom förut, och det var ganska coolt att se honom gå ut och möta fansen, sade Verhaeghe.

Paul Maurice kände likadant. Florida Panthers tränare hade samma roll i Maple Leafs mellan 2006 och 2008 som i Florida nu: då som tränare för Mats Sundin under dennes två sista säsonger i Toronto. Maurice förstod betydelsen av ett rekord som det Matthews nu äger, i en av NHL:s Original Six-klubbar.

– När man ser tillbaka på det så är det väldigt lätt att verkligen uppskatta det. Tänk bara på alla spelare och de alla namn som vi växte upp med, sade Maurice om Maple Leafs historia.

– Och om vi inte uppskattade det, så gjorde våra pappor det, eller hur? Och att vara en del av den historien, det känns imponerande.

Men när det gällde nuet, så var Paul Maurice inte nöjd med Panthers spel. Han konstaterade att laget ”började långsamt och blev långsammare” ju länge matchen led.

En del av det måste dock tillskrivas det som Maple Leafs (20-15-7) spelare visade upp: de vann sarg- och hörnduellerna om puckarna, de stormade fram hårt och på riktigt allvar mot Floridas mål: de stal helt enkelt den sida ur motståndarnas taktikbok som Panthers använt sig av för att besegra Maple Leafs i slutspelen de senaste två åren.

Om Maple Leafs kan återupprepa en sådan insats när det väl blir slutspel i år, det återstår att se. På senare tid har de oftast inte lyckats med det.

Men naturligtvis handlade den här kvällen inte om framtiden. Det handlade mer om historia och särskilt om den som Auston Matthews skriver just nu.