Carlsson fortsätter ta för sig i uppstickaren Anaheim

Sju missade slutspel i följd. Men nu är det hit men inte längre. 

Anaheim Ducks toppar Pacific Division och är med snabba skär på väg mot Stanley Cup-slutspelet för första gången sedan 2018. Den gången åkte laget ur direkt efter fyra förluster mot kaliforniska rivalen San Jose Sharks.

Scenförändringen bara från förra säsongen är påtaglig. Då var det mer eller mindre över innan Trade Deadline för Ducks. 

Så vad är det egentligen som har hänt?

– Det är svårt att säga… vårt försvarsspel har blivit bättre. Det är verkligen ett stort steg jämfört med förra säsongen, säger Leo Carlsson i en intervju med NHL.com/sv.

– Jag har spelat slutspel i SHL (med Örebro) men det här blir ju annorlunda. Det blir en kul upplevelse. Och riktigt spännande, det känns väldigt bra.

Carlsson, den 21-årige centern från Karlstad, är en av flera unga spelare som blommat upp i Ducks i år. Han är tvåa i lagets poängstatistik med 24 mål och 37 assist för 61 poäng på 60 matcher. Skytteligan toppas av 22-årige forwarden Cutter Gauthier (född i Skellefteå) på 63 poäng (36+27) efter 71 matcher. Och på tredje plats återfinns forwarden Beckett Sennecke med 55 poäng (21+34) på 72 matcher.

Det är en grupp spelare med ett högt självförtroende. Spelare som vet att inget är omöjligt.

– Det stämmer, säger Carlsson. Vi hade en svit med nio raka förluster (den 22 december till den 10 januari) som vi studsade tillbaka från väldigt bra; det var starkt gjort av laget. Och det är roligare rent mentalt att komma till rinken varje morgon nu, än vad det var vid samma tid förra året.

Det efter en säsong som slutade med en sjätte plats i Pacific Division med matchsviten 35-37-10 och 80 poäng. Att jämföra med 41-27-4 redan nu och 86 poäng med tio matcher kvar att spela.

– Då var det över redan i februari. Vi har mycket roligare nu, konstaterar Carlsson. Men vi tar inget för givet, det finns lag som jagar oss. Men jag är väl rätt dålig på att kolla statistiken och de andra lagens matcher… jag fokuserar på våra matcher. Men vårt självförtroende är väldigt bra.

Leo Carlsson är inne på sitt tredje år i Ducks och i National Hockey League. Han kommer att sätta ett personligt poängrekord: det blev 29 poäng (12+17) på 55 matcher 2022-23 och 45 poäng (20+25) på 76 matcher i fjol.

– Som sagt: bättre självförtroende, mer fart plus att jag är starkare. Jag är bättre på nästan allt… till exempel hur jag transporterar pucken. Och jag skjuter mer nu än tidigare. Och att hela laget är bättre gör det ju mycket enklare att spela, konstaterar Carlsson.

Ducks tränare Joel Quenneville håller med. Han ser en spelare som utvecklats starkt under året:

– Det började redan under campen före säsongen: hans fart över öppen is är värd att notera liksom hans förmåga att hålla pucken vid klubban, det är en stor tillgång, säger Quenneville. Han tar ner motståndaren med sin fart och han har en fantastisk uppsida. Han är en bra kille, en tystlåten kille som gillar att vara en i gänget… och vi har spelare som varit med lite som lär honom att vara ett proffs.

För Carlsson är det också, på sitt sätt, ett slags dröm eller i varje fall väldigt speciellt att få spela inte bara med spelare som han själv såg upp till och idoliserade under sin egen uppväxt, utan också mot dem: som Sidney Crosby i Pittsburgh, eller Alex Ovechkin i Washington:

– Ovechkin… jag är nästan glad över att jag inte behövde spela mot honom när han var som bäst, i hans ”prime time”. Som han åkte skridskor, som han sköt och som han tacklade… Bara att vara 40 år och fortfarande producera som han gör, det är ju otroligt imponerande.

Leo Carlsson missade OS i Milano i februari i år på grund av en skada, men fick ett bra internationellt elddop i 4 Nations Face-Off i februari i fjol där han fick spela en match, och sedan i VM i Stockholm där han gjorde tio poäng (4+6) på tio matcher.

– Det har varit enklare att spela efter de (turneringarna) än jämfört med mina första år, men jag antar att det är ganska normalt. Och OS… det var tufft att missa det, det var något jag sett fram emot länge. Men det var inget alternativ att åka dit och spela på 60 procent, eller något så’nt. Förhoppningsvis får jag fler chanser att spela OS-hockey.

– Det är lättare att spela och tänka på det när jag vet att OS och World Cup kommer tillbaka rätt snart (2030 respektive 2028, NHL.com/sv's anm.). Jag kommer att vara redo.

Aaron Vickers från NHL.com International har bidragit till den här artikeln.