Mats Sundin spelade 18 säsonger i NHL, för Quebec, Toronto Maple Leafs och Vancouver Canucks. Före det gjorde han en enda säsong med Djurgården i SHL, eller elitserien som det hette då. Rasmus Dahlin, född i Trollhättan och hockeyfostrad i HC Lidköping, har gjort det inhemskt dubbla: två säsonger med Frölunda i SHL. Dessutom har uppmärksamheten kring honom vida överträffat den som omgav Mats Sundin för 29 år sedan.
- Rasmus är redo för större uppgifter, det har han visat både i SHL, i juniorlandslaget och i Tre Kronor. Den nivå han redan spelar på visar att han är det. Han har allt det som krävs: han har ett spelsinne som få, är en väldigt bra skridskoåkare och har ett bra skott. Och utanför isen är han absolut mer förberedd på allt som händer runt omkring, till exempel med hela mediadelen, än vad jag var när jag valdes först, säger Mats Sundin.
Men att bli vald sent behöver inte vara någon nackdel. Bara kvaliteten finns: Henrik Zetterberg och Henrik Lundqvist draftades först i sjunde rundan, Patric Hörnqvist absolut sist i samma draft (2005) som valde Hörnqvists blivande kedjekamrat Sidney Crosby absolut först. Och Nicklas Lidström, världsbacken som Rasmus Dahlin ofta blir jämförd med, gick i tredje rundan i draften 1989.
- Visst är det så, men samtidigt är det stort att veta om att man är årskullens bäste spelare, och kunna gå ut i spel med det i ryggen. Det ger självförtroende. Det är ju ingen slump att en spelare blir draftad först; man blir placerad där av en hel hockeyvärld. När det gäller de som blir valda först, så tror jag att det passar de spelarna att komma till NHL med lite större förväntningar på sig, plus att det är spelare som kan utvecklas snabbt och bli ännu mycket bättre. Men man får inte glömma att det också innebär ett större ansvar, säger Mats Sundin.