Tålamodet belönat – äntligen fick Aho lyfta bucklan

Carolina Hurricanes-spelarna vällde över sargen huller om buller.

Laget hade just besegrat Vegas Golden Knights med 3-0 i match 6 av Stanley Cup-finalen och därmed säkrat klubbens första titel sedan 2006. Detta via 4-2 i matcher i finalserien.

Men när det dussintal Hurricanes-spelare som befann sig på bänken i slutsekunderna kastade sig ut på isen, fanns det en spelare som direkt kastade sig i armarna på tränare Rod Brind’Amour.

En spelare som tog sig tid att stanna upp och ta in ögonblicket tillsammans med klubbikonen Brind'Amour. 

Det var 28-årige Sebastian Aho från Raumo i Finland.

Centern som valdes av Hurricanes som 35:e spelare totalt i 2015 års NHL-draft, som är klubbens högst betalde spelare och som jagat Lord Stanleys pokal i de röd-svart-vita färgerna i elva år.

– Det är helt otroligt, sade Aho nere på isen efter triumfen. Vi har väntat så länge på detta. Vi har blivit knockade flera gånger och varit nere för räkning… det är inte alltid så lätt att ta sig upp från det. 

– Det känns så skönt att äntligen få bli mästare.

Aho ledde Hurricanes sett till poäng under grundserien med sina 80 poäng (27+53) på 79 grundseriematcher, men hade det initialt svårt att få igång poängproduktionen under slutspelet – detta trots att Carolina gick som tåget.

I första rundan mot Ottawa Senators blev det visserligen tre mål på fyra matcher för finländaren, men efter att Hurricanes svept även Philadelphia Flyers stod Aho på fyra poäng (3+1) efter åtta matcher. Mot Montreal Canadiens i Eastern Conference-finalen noterade Aho tre poäng (1+2) på fem matcher och visade tecken på att vara på väg att bryta igenom.

I finalen mot Golden Knights fick så till sist Aho ett mått av revansch när han stod för fem poäng (1+4) på sex matcher, inklusive ett matchvinnande mål i match 5. 

Totalen på 12 poäng (5+7) på 19 matcher i slutspelet motsvarar kanske inte de högt ställda förväntningarna på Aho, men vad spelar det för roll när Hurricanes i slutändan fick stå där som herrarna på täppan.

Aho är med sina 756 grundseriematcher i klubben den tredje mest seniora spelaren i Hurricanes; bakom backen Jaccob Slavin (784) och lagkapten Jordan Staal (972), som strax innan Cup-firandet belönades med Conn Smythe Trophy som slutspelets mest värdefulla spelare.

Tillsammans med Andrei Svechnikov (557 matcher) och Jordan Martinook (550) utgjorde Staal, Slavin och Aho limmet i det lagbygge som sakta men säkert formats av tränare Rod Brind’Amour över en period på åtta år; sedan denne tog över inför säsongen 2018-19. 

Sedan dess har Hurricanes tagit sig till slutspel varje säsong och vunnit åtminstone en slutspelsserie varje år (!), men aldrig lyckats ta sig längre än Conference-final.

– Jag kan inte tänka mig en grupp som gjort sig mer förtjänt av detta, sade forwarden Seth Jarvis, som själv bokförts för 375 matcher i Hurricanes-tröjan, om Staal, Slavin, Aho, Svechnikov och Martinook.

– De har varit med om mycket i den här organisationen och de ledde oss ut ur mörkret. De är ryggraden i det här laget och det är bara helt underbart att få vinna med dem nu.

För Aho själv rådde det aldrig några tvivel om att Hurricanes i slutändan skulle bryta igenom och nå hela vägen fram. 

För honom, som alltid haft landsmannen Teemu Selänne som idol och som fick se denne vinna Stanley Cup med Anaheim Ducks mot slutet av sin karriär, var det bara en tidsfråga innan hans lag – hans Hurricanes – skulle lyckas med samma sak. 

Som han själv uttryckte det i artikel för The Players Tribune den 27 februari 2025:

”Jag vill att vi ska vara det hårdast jobbande laget i hela ligan. Laget som inte lämnar något utrymme för tvivel. De första att stämpla in, de sista att stämpla ut. För när vi väl bryter igenom sedan, när vi väl lyfter Cupen, kommer det vara på grund av alla de små ögonblicken. Allt det hårda jobbet. Det är så vi bryter igenom.”

”Alla är förlorare tills de vinner. Och jag vet att vi är vinnare. Jag bara vet det.”

Nu kan ingen längre kalla Sebastian Aho eller hans Carolina Hurricanes för förlorare.
 
Nu är de Stanley Cup-mästare.