I sin krönika berör hockeybasen också de skenande elpriserna som är ett hot mot hockeyn, inte bara på breddnivå utan också på toppnivå. Ett nytt tufft problem att ta itu med för en sport som gick ur coronapandemin relativt oskadad - antalet unga spelare till och med ökade i Sverige under pandemin.
Den nya regeringen lovar "ett högkostnadsskydd till drabbade hushåll och företag så snart det är möjligt".
- Detta är en livsviktig fråga för den svenska ishockeyn: vi behöver fler isytor, inte färre. Vi behöver kunna behålla de isytor som finns, menar Larsson och konstaterar att "svensk hockey är de tiotusentals ideella ledare som gör ett ovärderligt arbete och som vi är beroende av. Svensk hockey är de ännu fler vuxna människorna i olika åldrar, ungdomar, pojkar och flickor som utövar och älskar vår sport. Det är för deras skull vi måste ha låga kommunala istaxor så att vi kan hålla deltagaravgifterna nere och välkomna fler barn och ungdomar in i verksamheten".
Svenska ishockeyförbundet kommer att bevaka frågan.
Exakt vad de nya utfästelserna kring den svenska hockeyn betyder är ännu en fråga för framtiden och för spekulationer. I SvD resonerar krönikören Anders Lindblad kring olika scenarier:
"Blir det en förändring i den så kallade artistskatten? Eller korrigering av 51-procentregeln? Kanske ett riktat ekonomiskt stöd till elitklubbarna i just ishockey och fotboll, en extra pott pengar efter pandemin? Vi får vänta och se, helt enkelt", skriver Lindblad som menar att "idrottsrörelsens 3,2 miljoner medlemmar förtjänar att tas på allvar på ett mer seriöst sätt".
Den nya regeringen gjorde också dem besvikna som hade hoppats på en renodlad idrottsminister. Så blev det inte; idrottsfrågorna lades under socialdepartementet och sköts av kristdemokratiske socialministern Jakob Forssmed.
En av de besvikna är Tre Kronors förre förbundskapten Johan Garpenlöv, en veteran med mer än 650 NHL-matcher för Detroiut, San Jose, Florida och Atlanta, på meritlistan.