"Nu ska vi ta nästa steg"

Berätta om dina höjdpunkter från den gångna sommaren 
Jag var nere i Arizona tre, fyra gånger och njöt av solen. Jag hyrde ett ställe i Vancouver under sommaren också och hade det trevligt där. Jag var i New York för att gå på Matt Martins bröllop - mitt första bröllop - och hade riktigt kul. Sedan har jag varit en vecka på ett reservat i Saskatchewan där jag varit instruktör på en väns hockeyskola. Jag var i Florida i en vecka och tränade med Darryl Belfry, sedan tillbaka till New York. När man har gått till slutspel och haft en lång säsong blir det att man inte träffar sin familj så mycket, så det var skönt att spendera tid med dem.

Skilde sig denna sommar något från hur du hanterat tidigare uppehåll?
Jag utgår alltid ifrån hur kroppen mål. Om jag har ont någonstans har jag inga problem med att ta ledigt några dagar. Men samtidigt, om jag inte har några skador och känner mig frisk och kry, brukar jag försöka träna mycket - fyra dagar i veckan eller mer. Den processen sätter igång någonstans i juni, juli men bara att vara runt en ishockeyrink är njutning för mig. Det blir som dagens aktivitet, att ta sig till rinken och träna med mina vänner. Jag var på is väldigt mycket den här sommaren, förmodligen mer än tidigare sommaruppehåll, just för att kroppen känts bra i över två år nu så det kändes lugnt. Tidigare har jag kanske haft någon liten skada eller något efterhängset som hindrat mig från att gå på is så mycket som jag velat, men den här sommaren har jag kunnat köra så hårt som jag velat.

Hur är dagsformen?
Riktigt bra. Frisk, stark och taggad. Sugen på att sätta igång. Det ska bli kul.

Berätta om den effekt Barry Trotz hade på laget när han kom in förra säsongen
När Barry först kom till oss visste jag inte så mycket om honom. Jag visste att han varit i Washington och i Nashville och att han tränat i NHL länge… och vunnit en Cup förstås. Han tänker sporten på ett annat sätt än jag gör, vilket är precis som det ska vara. Han ser matchsituationer, ställning och hur mycket tid som är kvar på klockan - han är väldigt duktig på att matcha spelare, kedjor och allt sådant. Han är en väldigt noggrann, metodisk coach. Det känns som det är hockey 24/7 för honom och att han hållit på med det så länge att han hittat formeln för att vinna. Som en relativt ung och oerfaren kille var det lite svårt att anpassa sig till en början, men mot slutet av säsongen hade jag verkligen förstått hans system och jag tycker jag spelade min bästa hockey mot slutet av grundserien och i slutspelet. Jag tror han skulle hålla med om det. Jag vill vinna Stanley Cup och för att göra det måste du spela på ett visst sätt. Jag tror han kommer bli väldigt viktig för mig, och oss, för att ta till oss det och göra det som krävs.

Kom det där drivet att vinna inifrån eller var det något som Trotz hjälpte dig att hitta?
När jag spelade juniorhockey (Seattle, WHL) hjälpte min tränare Steve Konowalchuk mig att bli en bra spelare över hela isen, en bra defensiv spelare. När jag kom in som rookie i NHL och fick smak för allt runtomkring fastnade jag väl lite i att jag ville visa upp hela mitt register och hamna på höjdpunktsklipp. Då handlade det inte uteslutande om att vinna. Förra säsongen var det som att ljuset tändes igen. Att nå slutspelet, ta sig förbi en runda. Nu är vinna allt jag vill. Varje bra spelare i ligan vet vad du behöver göra för att spela bra defensivt, men frågan är mest: är du villig att göra jobbet i 82 matcher? Jag är helt inställd på att göra min del och förhoppningsvis hjälpa oss nå slutspel. Alla i laget är hängivna vårt system och om vi kan spela som förra året kan vi ha en bra säsong i år igen.

Video: CAR-NY, M4: Barzal trycker in en retur i powerplay

Var det en förändring ni kände av från dag 1 förra året?
Ja. Det första vi jobbade med då var att jobba med spelet i försvarszon och få ner statistiken för insläppta mål.

Att vinna en runda i slutspelet har varit en tröskel organisationen tidigare haft svårt att kliva över. Hur viktigt var det att lyckas med det?
Ska jag vara ärlig bryr jag mig inte vad som hände för, säg fyra år sedan. Eller om klubben haft en svacka på 20 år. Jag har varit här två säsonger och vi har lyckats vinna åtminstone en slutspelsserie. För tre år sedan gick vi hela vägen i juniorhockeyn. Två år i rad nådde vi finalen och vann ett av åren. Jag vet hur det känns att vinna. Jag tycker inte vi ska hyllas allt för mycket över att ha vunnit en slutspelsserie. Visserligen slog vi Pittsburgh under en säsong som ingen räknade med oss och att få den slutspelserfarenheten i NHL var viktigt för mig. Men i slutändan är det bara en serieseger. När vi når åtminstone Conference-finalerna, då kan vi börja snacka. 

Känslan när ni åkte ut i nästa runda?
Väldigt tufft. Vi åkte ut mot ett lag, Carolina, som vi lyckades slå tre av fyra gånger i grundserien. Vi kände oss bekväma med att spela mot dem, men vi hade inte studsarna med oss. Så kändes det i alla fall. I serien mot Pittsburgh hade vi studsarna på vår sida och Pittsburgh hade inget flyt alls. Nästa serie var det tvärtom, Carolina hade flytet och vi fick inte igenom något alls. Vi fick ett mål bortdömt i första matchen som kanske kunnat ändra hela seriens utgång. Men jag ska hylla Carolina också. De spelade fantastisk hockey och ibland är det precis vad som krävs i slutspelet: hitta formtoppen vid rätt tillfälle. De spelade bra.

Vad lärde ni er av det?
Även i serien mot Carolina när vi inte hade flytet med oss var känslan i omklädningsrummet att "vi kan lyckas med detta". Tyvärr blev det inte så men hockey är så ibland. Ibland handlar det om studsar och i slutspelet när alla krigar om varje liten puck blir det extra förstärkt. Jag tyckte vi höll oss lugna även i underlägen, det fanns aldrig någon panik. Vi hade förtroende för varandra och för att vi kunde vinna. Men i slutet räckte det inte hela vägen.

Hur viktigt var det att Jordan Eberle, Anders Lee och Brock Nelson alla skrev på nya kontrakt med klubben?
Om vi hade förlorat antingen Ebs, Nelly eller Leezy hade det förändrat dynamiken. Om vi förlorat två av dem hade det blivit riktigt tungt. Att kunna behålla alla tre var otroligt viktigt. Nu vet vi att de killarna kommer spela här ett bra tag. Nu har vi ett fönster för när vi ska vinna. Vi har fem år med Ebs, sex år med Nelson och sju med Lee - det är fem år där alla är samlade och under den tiden ska vi vinna.

Tror ni motståndarlagen kommer vara bättre förberedda mot er denna säsong? 
Absolut. Men de märkte vi att de var redan mot slutet av förra säsongen, i jämförelse med i början. I början verkade det som lag tänkte "vi spelar mot Islanders, det blir seger ikväll". Ungefär halvvägs in på säsongen märkte vi att den attityden förändrades och lag började ta oss på allvar. Killar från Tampa Bay sa att de gärna skulle slippa oss i första rundan, exempelvis. Vi visste att vi kunde göra andra lag frustrerade och vi visste att vi hade ett bra lag.

Den högsta formen av beröm, inte sant?
Verkligen. Jag fick mycket beröm och komplimanger gällande vårt lag vid All Star-matchen. Om hur bra vi spelade och hur jobbiga vi var att möta. Och det kom från toppspelare i ligan. Jag tror inte vi kommer överraska på samma sätt i år, men för egen del gillar jag intensiva och täta matcher så det har jag inte emot.

Vad är rimliga förväntningar att ha kommande säsong? Vad har ni för egna förväntningar?
I stort sett är väl förväntningen att vi fortsätter att bygga på det vi gjorde förra säsongen och hittar den nivån. Vi plockade 103 poäng, vi tävlade mot Washington om divisionstiteln hela säsongen och deras trupp är ju helt otrolig. Vi förväntar oss att leverera samma sak. Allt kan hända när du väl är i slutspel sedan. Det är svårt att ha Stanley Cup framför ögonen när du är i september. Då är det bättre att sätta upp delmål gällande de första 10-15 matcherna och ta det därifrån. Om vi utgår ifrån att vi kommer nå slutspel och ser det som en enkel sak kommer vi inte lyckas, så enkelt är det. Vi har ett bra lag, men vi är inte Tampa Bay Lightning. Varje match är viktig för oss och det är den inställningen vi måste ha.

Video: NYI-CAR, M2: Barzal får in pucken via Slavin

Hur ser den bästa versionen av Mat Barzal ut på isen?
När jag rör på fötterna över hela isen, jagar puck, vaskar fram pucktapp. Ibland när jag har en liten formsvacka kan det bero på att jag inte jobbar tillräckligt hårt utan pucken. Använder jag min snabbhet kan jag tvinga fram pucktapp bland backar och när jag gör det är jag som bäst. Jag är inte direkt som bäst när jag fuskar lite offensivt. Det kan funka ibland, men i det långa loppet så har mina bästa matcher alltid varit när jag jobbar över hela isen. 

Planer på en ny arena - hur förändrar det framtiden för New York Islanders?
För egen del tycker jag det ska bli grymt. Jag är taggad, mest för att jag vet att jag uppenbarligen blir kvar här många år framöver. Nya arenan ska tydligen bli helt otrolig. Det är peppande. Jag vill vara en del av framtiden för organisationen här, en organisation som ska vinna titlar. Vi har tagit en slutspelsrunda, nu ska vi ta nästa steg.