97 poäng ingen övre gräns för MacKinnon

NHL.com/sv satte sig nyligen ner med några av de största namnen i ligan för att få deras syn på en rad vitt skilda ämnen.Idag möter vi Colorado Avalanche's Nathan MacKinnon.

För den som turistar i Cole Harbour, i Halifax på Nova Scotia, finns det gott om skyltar som både glatt och stolt meddelar att han eller hon minsann kommit till "Cole Harbour, Home of Sidney Crosby".
Få de senaste nyheterna från NHL på Twitter via [@NHLsv]
Men lilla Cole Harbour, med bara knappt 20.000 invånare mer än 100 mil från den kanadensiska huvudstaden Ottawa, har fostrat inte bara en, utan två hockeyspelare av rang.
Förutom Pittsburgh Penguins Sidney Crosby också Colorado Avalanche's Nathan MacKinnon.
Den senare har dock seglat lite under offentlighetsradarn, och definitivt i skuggan av Crosby, de senaste åren. Men det har mer med Colorados prestationer att göra än med den 23-årige centerns egna kvalifikationer. Förra året var MacKinnon ändå en av kandidaterna till Hart Trophy, som till slut dock gick till Devils Taylor Hall.
I konkurrens med spelare som varit inblandade i de senaste årens hetaste Stanley Cup-strider, eller uppmärksammade draftval, klarade sig MacKinnon också bra i den ranking av ligans centrar som NHL.com genomförde nyligen. MacKinnon tog en hedrande femte plats, efter Edmonton Oilers och ligans stora superstjärna Connor McDavid, Pittsburghs Stanley Cup-duo Sidney Crosby och Evgeni Malkin och draftettan Auston Matthews från Toronto Maple Leafs.

Nathan MacKinnon producerade 97 poäng (39+58) på bara 74 matcher förra säsongen, karriärsbästa med råge och en av de bästa poängnoteringarna i hela ligan.
- Jag kände att jag hade mer att ge än vad jag producerat tidigare. Jag ville inte vara en 50-poängsspelare, så var det bara. Jag visste att jag hade mer att plocka ut, både i matcherna och i karriären som helhet, säger MacKinnon till NHL.com/sv. Men ska jag vara ärlig så tänkte jag nog aldrig att jag skulle kunna komma över 90 poäng. Jag försökte bara spela så avslappnat som möjligt, och det var en skön känsla att få en så bra säsong som jag bara haft en gång tidigare, under mitt rookieår i ligan.
- Jag var alltid bäst när jag växte upp och jag gick först i draften (2013), så på ett sätt känns det bara normalt att vara en toppspelare.
MacKinnon växte med uppgiften. Han gick mållös från nio av de tio första matcherna förra säsongen, men efter det exploderade mål- och poängproduktionen med tre poäng (2+1) mot Chicago den 28 oktober, en match som inledde en svit med 20 poäng (6+14) på tio matcher.
- Jag blev bekvämare desto längre säsongen gick. Det var lite tajt de första tio, men se'n lossnade det och började stämma. Allt klickade bara in, och jag hittade den där pålitligheten som jag inte lyckats hitta dittills i min karriär, berättar Nathan MacKinnon. Jag utvecklades, helt enkelt.
Nu när den nya säsongen står för dörren, lyser naturligtvis noteringen på 97 poäng i eldskrift framför MacKinnon. En tuff siffra att nå upp till igen.

• Jag ska försöka vara en bättre version av mig själv, och kanske räcker det till 80 poäng eller till 110, jag vet inte vad det kan bli. Det kanske blir 50, säger MacKinnon och skrattar. Nej, 50 blir det inte. Men jag vet inte om man kan bedöma en spelare enbart efter hur många poäng han gör. Jag vill vara en allround-spelare av toppklass, och om jag måste offra en eller några poäng här eller där för att nå dit, så får det bli så. Men visst, på papperet blir det tufft att förbättra de poängen.
  Tillsammans med personlige coachen Andy O'Brien har Colorados förstecenter ändrat en del på träningen. Inget ovanligt för MacKinnon.
  - Jag ändrar alltid på upplägget. Jag litar på O'Brien och gör som han säger. Han förklarar varför och det finns alltid en anledning till allt, han är en intelligent människa. Vi försöker bli bättre och jag tror att om man bara gör samma saker hela tiden, så fastnar man och stannar eller ännu värre, blir sämre. Och vi försöker ju bli bättre.
  Hur långt MacKinnons personliga utveckling räcker, återstår att se. Colorado har missat slutspelet sex av de senaste åtta gångerna, och åkt ut i första rundan två gånger: mot Minnesota Wild 2014 och mot Nashville Predators förra säsongen. Men efter tre raka missar var förra säsongen ändå ett framsteg. Att nå slutspelet var bra för självförtroendet:
  - Det kanske låter tokigt, men vi kämpade bra. Vi saknade Varlamov och Erik Johnson. (Jonathan) Bernier blev skadad, vi saknade massor av spelare och det var tufft. EJ spelar ju 20 minuter varje match och 'Varly" är vår förstemålvakt. Det hade varit kul att se vad vi kunnat göra om vi hade haft ett friskt och fullt lag. Visst, skador händer och jag vet ju att Nashville också hade spelare skadade. Men vi har självförtroende nu. Kan vi spela med dem, så kan vi spela mot vilket lag som helst.
  Relaterat material: [Kuznetsov: Jag tror vi kommer att vinna]
  - Winnipeg mot Nashville var en otrolig serie i andra rundan. Det var tufft för Winnipeg att få möta ett utvilat Golden Knights bara två dagar efter att de avslutat Nashville. Men det är Central Division - den är ett krig.
  Colorado inleder säsongen 2018-19 på hemmais den fjärde oktober, mot Minnesota Wild. Nathan McKinnon är fylld av tillförsikt.
  - Våra unga spelare blir bara bättre, det är ju som att förstärka laget: (Alexander) Kerfoot, (Tyson) Jost, (J.T.) Compher, de kommer att bli ännu bättre och producera ännu mer. Nu har vi fått in (Philipp) Grubauer från Washington och med (Semyon) Varlamov så är det en stark målvaktsduo. Ian Cole och (Matt) Calvert har gjort laget djupare. Vi kommer att överraska många den här säsongen.
  - Vi kommer att ha högre förväntningar på oss, och det är bra. Har man inte det, så är man sannolikt inget bra lag. Jag gillar höga förväntningar, det gör alla i laget. Nu vill jag spela slutspel vartenda år under resten av min karriär, säger Nathan MacKinnon. Jag är trött på att förlora.