Vägen till final: Vegas Golden Knights

Vegas Golden Knights är något av ett unikum inom professionell idrott. Organisationen gjorde entré i NHL som expansionslag säsongen 2017-18 med en tydlig målbild: de ville vinna Stanley Cup. Sedan dess har Vegas mer eller mindre gjort allt de bara kunnat för att ta hem pokalen. 

Med goda resultat.

Säsongen 2025-26 är Golden Knights framme i klubbens tredje Stanley Cup-final på bara nio säsonger i ligan. 2018 blev det förlust med 1-4 i matcher mot Washington Capitals. 2023 blev det titelvinst efter 4-1 i matcher mot Florida Panthers.

Hur det slutar 2026 återstår att se – men så här gick det till när Golden Knights nådde Stanley Cup-final. 

Igen.

Startskottet gick redan förra sommaren när Golden Knights bytte till sig Mitch Marner från Toronto Maple Leafs och omedelbart säkrade upp forwarden på ett åttaårskontrakt värt 12 miljoner dollar per säsong. General manager Kelly McCrimmon såg behovet av att addera offensiv kraft och stjärnstatus till ett lag som redan hade såväl bredd som tuffhet och gjorde som Golden Knights brukar göra: agerade direkt.

– Det är en playmaker av elitklass, en otrolig framspelare, sade McCrimmon. Dynamisk. Våra fans kommer älska den här spelaren. Han adderar verkligen till det här laget. Han adderar till vår offensiv. Det ger oss ännu en stjärna på forwardsposition, vilket vi verkligen tycker är viktigt.

Golden Knights tuffade på under grundseriens första halva och var hela tiden med i toppstriden i Pacific Division, trots att man saknade något: stabilt målvaktsspel. Insatserna från Akira Schmid, Adin Hill och Carl Lindbom var inte tillräckliga för Vegas, som valde att skriva kontrakt med Carter Hart. 
En värvning som skulle komma att få betydelse senare under säsongen.
Lyftet kom dock aldrig riktigt för Golden Knights, som i januari hittade nästa problemområde man ville åtgärda: försvaret. Med Alex Pietrangelo uppsatt på skadelistan mer eller mindre permanent – backen har inte spelat sedan den 15 maj 2025 – var man i behov av en ny minutätande tvåvägsback.

Det hittade man i Rasmus Andersson. Bytesaffären med Calgary Flames kostade såväl draftval som talanger och spelare, men det var det värt i Vegas ögon.

– Jag är väldigt glad över att vara här, sade Andersson. När du tittar på den här laguppställningen så ser du att det är en riktig utmanare (till Stanley Cup) och det var den typen av flytt som jag ville göra.

Men Anderssons ankomst till trots lät lyftet vänta på sig. Golden Knights halkade inte efter, men man ryckte heller aldrig i en Pacific Division som den här säsongen var betydligt svagare än systerdivisionen Central i Western Conference. 

I mars bytte Golden Knights sedan till sig centern Nic Dowd från Washington Capitals och med åtta matcher kvar att spela kom så McCrimmons sista – och kanske viktigaste – aktion för årets grundserie: general managern gav huvudtränare Bruce Cassidy sparken och ersatte honom med John Tortorella.

Då kom äntligen det lyft McCrimmon och Golden Knights väntat på. Plötsligt såg de ut som det topplag och den Stanley Cup-utmanare de själva hade haft som målbild. 

Under Tortorellas ledning avslutade Golden Knights grundserien 7-0-1, tog hem Pacific Division med ett totalt facit på 39-26-17 (95 poäng) och fick en flygande start på slutspelet när man vann match 1 mot Utah Mammoth med 4-2. 

Mammoth skulle dock visa sig vara en svår nöt att knäcka. Unga, snabba Mammoth tog hem match 2 och 3 och ledde sedan i såväl match 4 och 5 i den tredje perioden. Men Vegas rutin och förmåga att hitta sätt att vinna lyste igenom; laget kvitterade båda matcherna och fick övertidsmål från Shea Theodore (match 4) och Brett Howden (match 5), varpå serien kunde spelas hem i match 6.

Golden Knights andra runda påminde om den första; mycket tack vare att Anaheim Ducks påminde om Mammoth. Ett ungt, begåvat lag med energi att bränna och entusiasm så det räckte och blev över. Här var dock aldrig Golden Knights lika illa ute. Vegas vann match 1, 3, 5 och 6 och låg aldrig under i serien. Endast en match i serien gick till övertid: match 5, där Pavel Dorofeyev var den som stod för avgörandet.

Noterbart är att William Karlsson gjorde entré i slutspelet i samband med andra rundan mot Ducks. Svensken klev in på isen efter en sex månader lång skadefrånvaro och axlade omedelbart sin vanliga roll som en av Golden Knights mest pålitliga tvåvägscentrar.

I tredje rundan skulle så den stora utmaningen komma: Presidents’ Trophy-vinnarna Colorado Avalanche, som endast förlorat en enda match i slutspelet på sin väg genom de två första rundorna. Verkligheten blev en annan. Med Avalanche stjärnor Cale Makar och Nathan MacKinnon båda småskadade om vartannat tog Golden Knights tillfället i akt och svepte (!) Avalanche på dominant manér. 

4-0 i matcher, Clarence S. Campbell Bowl som Western Conference-mästare införskaffad och en plats i Stanley Cup-finalen säkrad. 

Mycket den här slutspelsresan har handlat om övertidshjältarna Dorofeyev och Howden. För där spelare som Marner (21 poäng på 16 matcher) och Jack Eichel (18 poäng på 16 matcher) har producerat i ungefär samma takt som under grundserien, har Dorofeyev och Howden höjt sig sedan grundserien slog om till slutspel. Särskilt Howden, som under grundserien noterade 22 poäng (12+10) på 58 matcher men som under slutspelet stått för 12 poäng (10+2) på 16 matcher.

Eichel visade vägen i runda 1 med sina nio poäng (1+8) på sex matcher. I runda 2 hette Vegas bästa poängplockare Marner, med elva poäng (5+6) på sex matcher som facit. I Western Conference-finalen var det den från skada återvändande lagkaptenen Mark Stone, som sköt tre poäng (2+1) på två matcher. 

På backplats har Golden Knights lutat sig tungt mot Shea Theodore (25:29 i istid per match, elva poäng), Noah Hanifin (23:52 per match, sex poäng), Rasmus Andersson (23:37 per match, fem poäng) och Brayden McNabb (20:52 per match, fyra poäng)

Och sist men inte minst: vi talade tidigare i texten om en värvning som skulle komma att få betydelse. 

Carter Hart har spelat 16 av 16 matcher för Golden Knights i slutspelet och noterat ett facit på 12-4-0, med en räddningsprocent på 92,4 och ett snitt på 2,22 insläppta mål per match. Tillsammans med insatserna från Dorofeyev, Howden, Eichel, Marner och Stone är Hart en av de stora anledningarna till att Golden Knights om bara några dagar spelar Stanley Cup-final.

Igen.