Väntan är över, nu väntar festen
av Risto PakarinenHar man väntat på något i 31 år då spelar väl tio extraminuter inte någon roll, eller hur? Att JVM-finalen gick till förlängning kanske gjorde den långa väntans slut och segern lite roligare. Sverige kanske behövde förlora de där två finalerna i 2008 och 2009 för att lära sig att vinna i år.
Eller så kanske årets lag helt enkelt bara är ett speciellt gäng av spelare.
Lika speciella som killarna i 1981-laget som vann Sveriges första JVM-guld: Lars Eriksson, Peter Åslin, Håkan Nordin, Patrik Sundström, Roger Hägglund, Jan Erixon, Jan Ingman, Peter Sundström, Jens Öhling, Mikael Thelven, Michael Granstedt, Peter Andersson, Martin Pettersson, Anders Björklund, Anders Jonsson, Peter Madach, Peter Nilsson, Robert Nordmark, Ove Pettersson och Dan Nicklasson.
Nu, efter att ha vunnit guldet, är årets lag i alla fall historiskt. Längtan efter guldet har varit enorm och även om vägen dit i efterhand verkar spikrak, så var det inte bara en dans på rosor. Visst, laget förlorade inte en enda match på ordinarie matchtid på hela säsongen som började i Lake Placid i augusti. De förlorade just i Lake Placid i förlängning mot USA och i september även mot Ryssland i förlängning i Rysslands turnering.
De var nära men lyckades alltid hamna på rätta sidan, precis som i JVM.
Sverige slog Schweiz på straffar i sin andra match i turneringen. I deras sista gruppspelsmatch mot Ryssland lyckades de vända 0-3 till 3-3 under ordinarie matchtid för att sedan vinna i förlängningen. I semifinalen hade Finland en 2-1-ledning med bara 1:44 kvar i matchen. Småkronorna kvitterade och vann matchen på straffar.
Och i finalen krävdes det förlängning igen, 70 minuters spel, för Sverige att slå Ryssland. Men de gjorde det.
Mika Zibanejad hade bara gjort tre mål i turneringen före finalen, och av dem kom två redan i turneringens första match mot Lettland, och ett i matchen mot Slovakien, som Sverige vann med 9-1.
– Jag sa till killarna att det inte spelade någon roll vad de hade gjort i turneringen fram till finalen, sa förbundskapten Roger Rönnberg.
– Vem som helst kan bli spelaren som gör målet och blir hjälten. Vi hade många spelare som inte hade nått sin potential före den här matchen. Mika var en av dem. Han sparade sin bästa match till när vi behövde den mest. Han var otroligt bra idag.
I finalen var det den finsk-iraniske svensken som började sin säsong med Ottawa Senators i NHL som bar laget. Liksom Mats Sundin tog han pucken vid sargen, tog några skär mot målet och lyfte pucken med ett backhandsskott förbi Andrei Makarov i det ryska målet.
Men det var inte bara Zibanejad som lyfte i turneringen. Max Fribergs målrekord på en säsong är 14, som han gjorde i Skövdes U18-lag i Division 1 för några år sedan. Förra året gjorde han två mål i sex JVM-matcher. I år har han gjort 1+2=3 poäng för Timrå i Elitserien och har spelat i snitt åtta minuter per match.
Och nu plötsligt gjorde han nio mål på sex matcher och blev dessutom invald i turneringens All-Star-femma.
Målvakten Johan Gustafsson hade ingen lätt turnering när Sverige dominerade stora delar av de flesta matcherna. De 107 skott på mål som han mötte var bara hälften vad Rysslands Andrei Vasilevski var tvungen att möta i sina fem matcher, och före finalen var Gustafssons räddningsprocent blygsamma 86,7.
I finalen vann Sverige skottstatistiken med 58-17 (varav 39-4 i de första två perioderna), men när det verkligen gällde var Gustafssons räddningsprocent perfekta 100.
Oscar Klefbom ledde över alla backar i turneringens plus/minus-statistik (+8) och valdes också till All-Star-femman.
Patrik Nemeth gjorde 0+5=5 poäng i turneringen. En av hans fem assists kom i förlängingen i första matchen mot Ryssland, en annan i finalen när han snodde pucken från en rysk spelare så att Zibanejad kunde plocka upp den på blålinjen och rusa mot det tyska målet.
- Det är en underbar känsla. Det går inte att beskriva, sa Zibanejad till SVT efter matchen.
På lördag kommer världsmästarna tas emot vid en stor välkomstfest i Kungsträdgården i Stockholm.
Äntligen.
LÄS MER
Eller så kanske årets lag helt enkelt bara är ett speciellt gäng av spelare.
Lika speciella som killarna i 1981-laget som vann Sveriges första JVM-guld: Lars Eriksson, Peter Åslin, Håkan Nordin, Patrik Sundström, Roger Hägglund, Jan Erixon, Jan Ingman, Peter Sundström, Jens Öhling, Mikael Thelven, Michael Granstedt, Peter Andersson, Martin Pettersson, Anders Björklund, Anders Jonsson, Peter Madach, Peter Nilsson, Robert Nordmark, Ove Pettersson och Dan Nicklasson.
Nu, efter att ha vunnit guldet, är årets lag i alla fall historiskt. Längtan efter guldet har varit enorm och även om vägen dit i efterhand verkar spikrak, så var det inte bara en dans på rosor. Visst, laget förlorade inte en enda match på ordinarie matchtid på hela säsongen som började i Lake Placid i augusti. De förlorade just i Lake Placid i förlängning mot USA och i september även mot Ryssland i förlängning i Rysslands turnering.
De var nära men lyckades alltid hamna på rätta sidan, precis som i JVM.
Sverige slog Schweiz på straffar i sin andra match i turneringen. I deras sista gruppspelsmatch mot Ryssland lyckades de vända 0-3 till 3-3 under ordinarie matchtid för att sedan vinna i förlängningen. I semifinalen hade Finland en 2-1-ledning med bara 1:44 kvar i matchen. Småkronorna kvitterade och vann matchen på straffar.
Och i finalen krävdes det förlängning igen, 70 minuters spel, för Sverige att slå Ryssland. Men de gjorde det.
Mika Zibanejad hade bara gjort tre mål i turneringen före finalen, och av dem kom två redan i turneringens första match mot Lettland, och ett i matchen mot Slovakien, som Sverige vann med 9-1.
– Jag sa till killarna att det inte spelade någon roll vad de hade gjort i turneringen fram till finalen, sa förbundskapten Roger Rönnberg.
– Vem som helst kan bli spelaren som gör målet och blir hjälten. Vi hade många spelare som inte hade nått sin potential före den här matchen. Mika var en av dem. Han sparade sin bästa match till när vi behövde den mest. Han var otroligt bra idag.
I finalen var det den finsk-iraniske svensken som började sin säsong med Ottawa Senators i NHL som bar laget. Liksom Mats Sundin tog han pucken vid sargen, tog några skär mot målet och lyfte pucken med ett backhandsskott förbi Andrei Makarov i det ryska målet.
Men det var inte bara Zibanejad som lyfte i turneringen. Max Fribergs målrekord på en säsong är 14, som han gjorde i Skövdes U18-lag i Division 1 för några år sedan. Förra året gjorde han två mål i sex JVM-matcher. I år har han gjort 1+2=3 poäng för Timrå i Elitserien och har spelat i snitt åtta minuter per match.
Och nu plötsligt gjorde han nio mål på sex matcher och blev dessutom invald i turneringens All-Star-femma.
Målvakten Johan Gustafsson hade ingen lätt turnering när Sverige dominerade stora delar av de flesta matcherna. De 107 skott på mål som han mötte var bara hälften vad Rysslands Andrei Vasilevski var tvungen att möta i sina fem matcher, och före finalen var Gustafssons räddningsprocent blygsamma 86,7.
I finalen vann Sverige skottstatistiken med 58-17 (varav 39-4 i de första två perioderna), men när det verkligen gällde var Gustafssons räddningsprocent perfekta 100.
Oscar Klefbom ledde över alla backar i turneringens plus/minus-statistik (+8) och valdes också till All-Star-femman.
Patrik Nemeth gjorde 0+5=5 poäng i turneringen. En av hans fem assists kom i förlängingen i första matchen mot Ryssland, en annan i finalen när han snodde pucken från en rysk spelare så att Zibanejad kunde plocka upp den på blålinjen och rusa mot det tyska målet.
- Det är en underbar känsla. Det går inte att beskriva, sa Zibanejad till SVT efter matchen.
På lördag kommer världsmästarna tas emot vid en stor välkomstfest i Kungsträdgården i Stockholm.
Äntligen.