Tippade finallaget Anaheims genomklappning

4-2 mot Philadelphia Flyers. En match med tunga tacklingar och mycket känslor. Var det vändningen för Anaheim Ducks?

- Det är så här vi måste spela. Med känsla. Gör vi inte det lägger vi oss platt. Vi måste spela den här snabba hockeyn och vara upp i motståndarnas ansikten hela tiden, sade tvåmålskytten Corey Perry till NHL.com efter matchen.

Anaheim Ducks var laget som skulle leka hem Pacific Division och sedan utmana Tampa Bay Lightning om Stanley Cup. "En het final i solen", spekulerade bland många, många andra också NHL.com.

Men något hände.

Och Anaheim Ducks gick in i jul-uppehållet som ligans poängmässigt nästa sämsta lag: 12 segrar på 33 matcher och 30 poäng var bara en bättre än jumbon Columbus Blue Jackets 29 poäng. En position som poängmässigt men inte placeringsmässigt förbättrades efter segern mot Flyers.

Kritikerna, och de är nu lika många som de som inför säsongen lyfte Anaheim till Stanley Cup-skyarna, talar redan om en förlorad säsong. Och om Cup-utmanaren som kraschlandade i verkligheten.

Ducks general manager Bob Murray är en hårt prövad, för att inte säga jagad man. Efter den tunga inledningen med en seger på de tio första matcherna, höll Murray masken och tillbakavisade energiskt alla spekulationer om trader för att stärka upp laget.

En bit in i november uppträdde Murray mer eftertänksamt och uteslöt inte förändringar. Nu, på tröskeln till de nya året och med snart halva serien spelad efter tre aktiva hockeymånader, är Murray desto mer rättfram.

Det blåser förändringens vindar genom Anaheim Ducks. Och de kan börja att blåsa ännu hårdare om inte Ducks lyfter ordentligt i tabellen.

- Det är ju så att det bara är vid speciella tillfällen man kan göra genomgripande förändringar i laget. Det är i samband med draften och free-agenttiden, och det är vid deadline för traderna, sade Murray nyligen till tidningen Orange County Register.

Och fortsatte, nästan lite ödesmättat:

- När jag säger det, så tror jag att just nu skulle ingen spelare vara överraskad eller chockad om han blev tradad.

Hårda bud från Murray inför en trade deadline som nu bara är två månader bort.

Vad var det då som hände? Anaheim satsade stort och plockade in flera meriterade spelare. Murray gav sig in i flera uppmärksammade affärer. Knappast någon annan klubb har förändrat så mycket i rostern som Anaheim Ducks gjort de senaste åren.

Till den här säsongen hämtade Murray in den snabbe svensken Carl Hagelin från New York Rangers. Från en säsong delad mellan Nashville Predators och Toronto Maple Leafs kom Mike Santorelli.

Tidigare under säsongen, i februari, hade Murray plockat in anfallarna Jiri Sekac (från Montreal Canadiens) och Tomas Fleischmann (från Florida Panthers) samt backen Simon Despres (från Pittsburgh Penguins) i utbyte mot Ben Lovejoy. James Wisniewski kom från Columbus Blue Jackets. Wisniewski fick dock bara 13 matcher i Ducks, innan Murray tradade honom till Carolina Hurricanes. Och Fleischmann skeppades iväg till Montreal efter 14 matcher.

Anfallarna Kyle Palmieri (till New Jersey Devils) och Emerson Etem (till New York Rangers) försvann också - Etem en populär hemmaspelare, född och uppfostrad i Long Beach, Kalifornien. Också Matt Beleskey fick gå, till Boston Bruins.

Sedan försvann också backklippan och 35-årige nio-säsongsveteranen Francois Beauchemin, med stadiga pluspoäng de senaste åren, till Colorado Avalanche och ersattes av Kevin Bieksa från Vancouver Canucks.

En köp- och säljhysteri som Ducks bara såg som positiv.

- Det gäller att ligga före i utvecklingen. Om man stannar till så går andra lag förbi. Man måste ha en kärna och bygga vidare runt den, sade Murray då.

Och Ducks nådde som bekant konferensfinalen där laget tog blivande Stanley Cup-mästaren Chicago Blackhawks till sju matcher.

Den här säsongen skulle laget gå hela vägen.

Men det gick inte som Murray tänkt sig.

Långt därifrån.

Enkelt uttryckt har nyförvärven inte svarat upp mot förväntningarna, medan spelarna som fick gå har visat god kvalitet i sina nya klubbar.

Beleskey spelar i Bostons förstaline, Kyle Palmieri har gjort 15 mål (plus 13 assister) för New Jersey Devils, är bäste målgöraren i laget och har noterat sin bästa målsiffra någonsin i NHL. Francois Beauchemin spelar stabilt i ett ungt Colorado Avalanche och Emerson Etem börjar finna sig tillrätta i New York Rangers.

De som kom in då? Statistiken ljuger ju inte. Carl Hagelin gjorde 35 poäng (17/18) i Rangers förra säsongen. Hittills 8 (3/5) på 34 matcher i Ducks. Jiri Sekac, som skulle ersätta Devante Pelly-Smith som skickades till Montreal, har noterats för tre poäng (1/2).

Mike Santorelli, 33 poäng (12/21) i Preds och Maple Leafs förra säsongen, står på 6 poäng (4/2) nu.

Bieksa är långt ifrån den ledargestalt som Beauchemin var. Och Despres har missat merparten av säsongen efter en hjärnskakning i fjärde matchen, 0-3 mot Colorado.

Den matchen var för övrigt inte enda gången laget med normalt mål- och poängstarka kvalitetsspelare som Ryan Getzlaf, Corey Perry, Jakob Silfverberg och Ryan Kesler gått mållöst från en match.

Getzlaf, ja..: 70 poäng (25/45) förra säsongen plus 20 poäng (2/18) på 16 playoff-matcher. I år har Getzlaf gjort två mål - ett mot Flyers på söndagskvällen och ett i tom kasse...

Totalt har Anaheim bokförts för sju nollor, därav fem på de åtta (!) första matcherna, talar sitt tydliga språk. Anaheim har gjort rekordsvaga 66 mål, tio sämre än just söndagsmotståndaren Philadelphia Flyers, näst sämst med 76.

Som sagt: det blåser hårt i Anaheim.

Och när Bob Murray får frågan om alla trader var nödvändiga, svarar han så här:

- Det värsta som kan hända när man byter så mycket folk är att kemin i gruppen förändras, på isen och utanför den. Hittills finns det ingen sammanhållning i laget, det verkar inte som om vi tänker och tävlar på samma sätt.

Det såg bättre ut mot Flyers.

Var det kanske vändningen?