Tio år sedan guldet i OS-finalen i Turin 2006

Det var, skrev denne NHL-medarbetare själv för tio år sedan, "de stora svenska hockeyelefanternas sista strid tillsammans".

Striden stod i OS-finalen i Palasport Olimpico i italienska Turin, den 26 februari 2006. Idag för tio år sedan och en av de största händelserna någonsin i svensk ishockey. Matchen mellan Sveriges Tre Kronor och Finland avgjordes kort in på tredje perioden, när Nicklas Lidström sköt in 3-2-pucken stenhårt och högt bakom Antero Nittymäki.

Lidström, framspelad av Mats Sundin.

Sundin i sin tur framspelad av Peter Forsberg.

Sveriges tre största ishockeyspelare genom alla tider i samarbete om det kanske största svenska ishockeymålet genom alla tider.

- Väldigt, väldigt speciellt naturligtvis, säger Nicklas Lidström till NHL.com. Just att det var Finland också, med den otroliga

rivaliteten... Att få avgöra en så´n match och så bli assisterad av Mats och Peter. Det var magiskt, jag har inget annat ord för det.

Vi visste ju att vi aldrig mer skulle spela tillsammans i Tre Kronor. Och så att vi avslutade på det viset. Det var helt perfekt. Det är nog svårt att slå det.

- Jag har ju haft så många möten mot Peter och Mats, men det starkaste minnet är ju ändå det vi gjorde tillsammans.

När de tre "hockeyelefanterna" fick ta emot svensk idrotts stora hederspris på Idrottsgalan i Globen nyligen, berättade Peter Forsberg om förspelet till guldmålet:

- Sutuationen när vi gör målet... Sundin tar tekningen och bryter Saku Koivus klubba. Och jag fick bara höra "åååk, ååååk då...".

Jag hade ju inte så mycket val, så vi blev fyra mot tre och Koivu åkte för att hämta en ny klubba. Deras materialare var ju inte riktigt vaken, han stod där och letade efter Koivus klubba. Det tog en sekund och just då hann ju "Lidas" smacka in det där 3-2-målet.

Jag var ju på väg in framför mål för att styra och kan säga att det var helt omöjligt: jag hann inte ens reagera innan pucken var i mål och vi fick jubla. Han skjuter så otroligt hårt, sade Forsberg.

Och lade till, skämtsamt men ändå med en god portion uppriktighet:

- Se'n har jag ju jagat "Lidas" i 100 år och försökt tackla honom i Stanley Cup... men han var ju snabbare än mig när jag åkte framåt och han bakåt även när jag hade en bra fot.

Lidström berättar att han fått tips före matchen om hur han skulle skjuta:

- Före matchen berättade Peter att Finlands målvakt var otroligt skicklig efter isen, att han täckte bra där. Så det var det jag tänkte på; jag sköt högt.

Det goda rådet, Lidströms skott och passningarna från Forsberg och Sundin, gav Sverige det andra OS-guldet på tolv år, efter Forsbergs magiska och klassiska straff som gav guld i Lillehammer 1994.

OS-turneringen fram till finalen hade varit en inte helt självklar hockeyresa för Tre Kronor. Sverige hade vunnit de matcherna laget skulle vinna, 7-2 mot Kazakstan och 6-1 mot Lettland. Men laget hade haft klara problem med USA (2-1) för att nu inte tala om Ryssland (0-5). Inför kvarten valde Tre Kronors ledning en taktisk linje. 0-3 efter en ganska ljummen svensk insats mot Slovakien betydde Schweiz istället för Kanada eller Tjeckien i kvartsfinalen.

Mot Schweiz spelade Tre Kronor ut hela registret och vann med 6-2. I semifinalen spelade Tre Kronor sin kanske bästa hockey i hela turneringen och vann med 7-3. Det betydde finalklart mot Finland som gått fram via 4-3 mot USA och 4-0 mot Ryssland.

I finalen slog Nicklas Lidström till efter 10 sekunder i tredje perioden.

Resten är svensk ishockeyhistoria.

Och Detroit Red Wings-historia. En lite bortglömd detalj i finalmatchen är ju att Detroitspelarna låg bakom det mesta.

Samtliga de tre svenska målskyttarna spelade (eller spelar fortfarande) för Detroit.

* Henrik Zetterberg gjorde 1-1 efter 24.42, framspelad av Mikael Samuelsson (Detroit).

- Jag kom in i power play och såg läget från sidan. Jag såg att "Homer" (Detroits Tomas Holmström) gjorde sitt jobb framför

mål och tänkte att "jag skjuter, går den inte in direkt så slår Holmström in returen", minns Zetterberg om målet som studsade in via Antero Nittymäkis skridsko.

* Niklas Kronwall, backen från Detroit som kommit in bara kort före finalen sedan Mattias Öhlund (Vancouver Canucks) blivit skadad och tvingats lämna turneringen, gjorde 2-1 efter 33.24. Framspelad av Zetterberg.

- Holmström stod framför och skymde och det är inte många målvakter som ser något när 100 kilo "Homer" ställer sig framför målet, berättar Kronwall om målet.

* Och så den tredje Detroit-målgöraren, Detroit Red Wings Nicklas Lidström, 10 sekunder in på slutperioden. Framspelad av Philadelphia Flyers Peter Forsberg och Toronto Maple Leafs Mats Sundin.

Det svenska guldlaget bestod av 19 spelare från NHL och fyra från elitserien (SHL). Samt en från Hockeyallsvenskan. Men inte vem som helst:

Rögles NHL-meriterade Kenny Jönsson utsågs till OS-turneringens bäste back. Och när Jönsson häromdagen intervjuades i Helsingborgs Dagblad mindes han skillnaden på det hockeyliv han levde då, och lagkamraterna. Jönsson svarade på frågan "Hur var det att åka hem till Allsvenskan efter OS?

- Jag minns att NHL-killarna stod där på söndagen och snackade om att de skulle möta New York Rangers och Detroit. Då sa jag "vi har Nybro hemma på onsdag".