Teräväinen har vunnit Quennevilles förtroende

Alla lag hoppas att de ska kunna hitta ett hemligt vapen till slutspelet, en het spelare som skulle kunna avgöra matcher om lagets största stjärnor skuggas bort. Förra året hade Los Angeles Kings Marian Gaborik och Justin Williams, och året före det klev Bryan Bickell fram hos Chicago.

Nu hoppas Blackhawks att deras finske forward Teuvo Teräväinen ska bli spelaren som hjälper Patrick Kane och Jonathan Toews i anfallet.

Kedjan med Teräväinen, Patrick Sharp och Antoine Vermette har varit i farten i de två senaste matcherna. [Konstigt nog betyder ”terävä” och ”sharp” samma sak: vass]. Det var Vermette som avgjorde den fjärde matchen i konferensfinalserien mot Anaheim Ducks och i den femte matchen gjorde Teräväinen ett mål och passade till ett. Chicago förlorade dock matchen i förlängningen.

– Jag trivs bra i den här kedjan och vi har kul på matcherna. Vi försöker hålla farten uppe, flytta på pucken mycket och spela smart hockey. Ibland måste vi bara dumpa pucken och sedan försöka forechecka tillbaka, men ibland blir det snyggare passningsspel. Jag tycker vi spelar bra, sa Teräväinen efter den femte matchen, som Ducks vann med 5-4 i förlängningen.

– Någon var tvungen att göra något, jag fick ett bra läge och pucken gick in. Vi kunde göra ett till mål när Sharp passade till mig [bakom buren] och jag fick den till [Brent] Seabrook. Det var ett viktigt mål och höll oss kvar i matchen, men det spelar ingen roll nu när vi förlorade.

Tränaren Joel Quenneville var också nöjd med kedjans spel.

– [Teuvo] visade tålamod och läste läget bra. Det var kul att se honom göra ett viktigt mål, han har ett bra skott. Kedjan väckte laget i andra perioden, sa Quenneville.

Av någon anledning petade han dock både Teräväinen och Vermette inför den tredje matchen, men nu kommer han förmodligen att hålla ihop trion resten av säsongen, oavsett om det blir en match till, eller två eller nio.

Teräväinen, 20, har spelat tio slutspelsmatcher och gjort sex poäng, varav två är mål. Han gjorde sitt första mål i den tredje matchen, och blev den yngste Chicago-spelaren som gjort slutspelsmål sedan april 1990, då en 20-årig Jeremy Roenick gjorde mål i matchen mot Minnesota North Stars.

I grundseriens 34 matcher gjorde Teräväinen nio poäng, men under våren har Quenneville börjat lita på honom mer, och i den femte matchen var Patrick Kane den enda forwarden som fick spela mer än honom i fem-mot-fem.

Teräväinen hade stora förhoppningar för säsongen, men fick lära sig mer om det nordamerikanska spelet den hårda vägen i farmarligan. Det har varit nyttigt.

– Jag tycker han bara blir starkare och starkare hela tiden. Han är en smart och skicklig spelare, och tack vare erfarenheten från tuffa [slutspelsmatcher] blir han ännu bättre, sa Marian Hossa till USA Today för ett par veckor sedan.

– Han kan göra otroliga saker med pucken. Jag är ganska avundsjuk, sa Niklas Hjalmarsson.

Teräväinen börjar känna sig hemma i de tuffaste matcherna i världens bästa liga. Självförtroendet är på topp, på isen i alla fall.

– Jag känner mig nog säkrare ute på isen än här framför media. Och det är väl bra det, sa han.