Tampa Bay tryckte Blackhawks mot väggen

Chicago Blackhawks hade inte förlorat två raka matcher på hela slutspelsvåren, och fick dessutom spela den tredje finalmatchen hemma i United Center.

Den här gången kunde dock inget stoppa Tampa Bay Lightning, som vände ett 1-2-läge till 3-2-seger, mycket tack vare Victor Hedman, som låg bakom segermålet när han åkte upp genom hela banan, runt en Chicago-back och passade till Cedric Paquette, som styrde pucken i mål med 3 minuter och 11 sekunder kvar på tredje perioden.

Hedman satte tonen redan i första perioden, när hans långa passning från eget mål hittade Ryan Callahan på den offensiva blålinjen. Callahan tog emot pucken och sköt den i krysset, vilket gav Tampa Bay ledning i matchen.

– Jag ville bara lugna ner spelet efter Chicagos press och tänkte inte att jag skulle passa till Callahan, men jag såg att deras back föll i mittzonen så jag försökte träffa den luckan. Ryan tog emot pucken snyggt, och vilket skott han sköt! Vi hade lite tur med att deras back ramlade, sa Hedman.

Hedman kanske försökte låta ödmjuk, men att han snabbt kunde läsa spelet säger allt om vilken spelare han är. Nu pratar man om honom som kandidat till Conn Smythe-priset, som ges till slutspelets mest värdefulle spelare.

Lightnings andra hjälte var mannen som till och med den 198 centimeter långe Hedman måste se upp till: målvakten Ben Bishop, 201 cm.

Förra säsongen skadade sig Ben Bishop precis före slutspelet och hann inte komma tillbaka, och hans Lightning åkte ut tidigt. Alla kan förstå hur svårt det måste ha varit för honom att titta på matcherna från pressläktaren, och då är det lätt att förstå att det skulle kräva mycket för att han skulle stå över en match i en Stanley Cup-final.

I den andra matchen lämnade Bishop isen två gånger och det var den 20-årige Andre Vasilevski som fick avsluta matchen. Lightning ville inte avslöja någonting om Bishops skada, inte ens om det var en skada, och hans spel såg lite tungt ut i början av den tredje matchen – men han spelade, och han spelade bra.

– Vi skulle aldrig låta en spelare spela om det skulle innebära en risk för honom. Vi pratade länge om han skulle kunna spela i den här matchen, och han tvekade inte en sekund. Man ser det på kroppsspråket, och hans sa “jag vill spela”. Jag visste att det inte skulle vara några problem, sa Lightnings tränare Jon Cooper.

Nej, han var allt annat än ett problem.

Chicagos tränare Joel Quenneville såg däremot bekymrad ut efter matchen, särskilt när hans lag har haft ledningen i båda förlustmatcherna.

– Jag gillade vår första period, men vi missade tom bur två gånger. Det var en tung förlust, sa han.

– Vi gjorde misstag, sådant händer. Vi ska försöka att bli bättre. Vi kan inte göra så mycket mer, sa lagkaptenen Jonathan Toews.

Toews har bara en assist i finalens tre matcher, Patrick Kane inga poäng alls. Och nu har Chicago förlorat två raka matcher. På torsdag står de med ryggen mot väggen.