Skip to main content

Sharks hoppas att hemma-is ska ge resultat

av Amalie Benjamin / NHL.com

SAN JOSE – Det finns bara ett sätt att se på den här matchn, på resten av serien, om du är medlem i San Jose Sharks: Vi tar den här.

Det betyder inte att Sharks är stolta över hur man har spelat, och absolut inte att man borde vara nöjda med hur man har spelat. Man vet att man måste vara bättre. Man har sagt att man måste vara bättre. Man påstår att man kommer att vara bättre i match 3 på lördag (8 p.m. ET; NBCSN, CBC, TVA Sports).

”Båda lagen spelar bra,”sade backen Marc-Edouard Vlasic efter match 2. ”Båda lagen är mycket bra. Och bägge matcherna kunde ha slutat annorlunda.”

Tekniskt sett är det sant. De två inledande matcherna avgjordes med ett mål, med Pittsburgh Penguins som fick ett sent mål av Nick Bonino (med 2:33 sekunder kvar) och vann match 1 och ett mål i ”sudden death” av Conor Sheary (2:35) i match 2.

”Jag tycker att vi gav dom en match,”sade Sharks coach Peter DeBoer. ”Och som sagt, båda matcherna avgjordes med ett mål. Båda slutade sent i en och den andra efter förlängning. Vi gav dom en match, vi är där.”

Nå, kanske. Men den uppfattningen och den av Vlasic, är kanske en ganska optimistisk syn på vad som utspelades i matcherna 1 och 2 i Stanley Cup Final, matcher där Penguins till största delen dominerade Sharks.

Men det är vad Sharks behöver just nu. Det är det enda sättet man kan tänka på och agera och tro, medan coach staben gör sitt bästa för att mixtra och rycka och dra bakom kulisserna.

”Vi har inget val,” sade Vlasic när han fick frågan hur han och Sharks kunde vara säkra på sin förmåga att komma upp ur hålet. ”Annars ligger vi under med 3-0.”

Det är en liten tröst att komma tillbaka till SAP Center för den första Cup Final matchen i Sharks historia. Efter en grundserie där man var 18-20-3 i San Jose, har Sharks kommit igen och spelat bra där i slutspelet, där man var 7-2 mot Los Angeles Kings, Nashville Predators och St. Louis Blues i de tre första rundorna.

”Vi ska hem igen,” sade Vlasic. ”Ta hand om match 3 och sen gå vidare. Dom tog hand om hemma-isen. Vi måste göra detsamma.”

Man såg också detta hända när man besegrade Predators i dom två första matcherna i deras Western Conference andra runda för att sen förlora två matcher borta. Predators tog serien till sju matcher innan man till slut föll mot Sharks.

”Självklart kommer vi inte hem under de bästa tänkbara omständigheterna, men vi vet också att vi är tuffa, vi kommer att vara ett tufft lag att slå hemma,”säger DeBoer.

Men är man frustrerade?

”Så här års kan man inte bli frustrerad,”sade backen Justin Braun efter match 2. ”Man måste bara fortsätta att köra på. Ibland studsar pucken din väg, ibland inte. Det är bara att köra på. Det kommer att bli en lång serie.”

Där. Där är det.

Där är den där tillförsikten – antingen stark eller inte – att Sharks kan förlänga det här, kan komma in i serien igen, kan överleva.

Med undandtag, förstås, av Logan Couture, som verkade vara den enda i laget av en annan mening. ”Vi måste vara mycket bättre. Vi vet att vi inte kommer att vinna matcher om vi spelar så här.”

Det var ett sällsynt brott mot protokollet. Iden var att Sharks skulle se på det som var bra, känna tillförsikt, tänka positivt. Det var inte – tyckte man – att erkänna det negativa.

”Budskapet till dom var att stänga ute alla störningar,”sade DeBoer. ”Det finns många störningar. Folk kommer att vilja berätta för dig hur bra Pittsburgh Penguins spelar, hur dåligt du spelar och att du inte har en chans att vinna. Vi måste stänga allt sånt ute, vara säkra på att vi är beredda för match 3.

”Det är det enda av betydelse just nu.”

Man måste tro. Man måste tro på sig själva – att man kan vinna, att man kan komma tillbaka i serien. Om man tillåter minsta tvekan att smyga in, kan den här serien bli väldigt kort.”

Det sades inte mycket i omklädningsrummet efter match 3, åtminstone inte som spelarna avslöjade.

Bara det som Vlasic sade ”Vi måste ta hand om hemma-isen. Det var vad som sades. Låt oss åka hem och göra vad dom gjorde här.”

Se mer