Preds dåliga första period leder till sorti
av Shawn P. Roarke
SAN JOSE – Nashville Predators dröm om match 7, så positiv och hoppfull timmarna innan nedsläpp på torsdag, blev negativa och dystra i första perioden.
San Jose Sharks dominerade de första 20 minuterna av match 7 i semifinalen i Western Conference i SAP Center, med att göra två mål på 17 skott och breda väg för en 5-0 seger som gör att man är i conference final mot St. Louis Blues.
”Självklart inte den match 7 man vill ha,”sade Nashvilles målvakt Pekka Rinne som släppte in alla fem målen och som byttes ut efter 3:54 av tredje perioden, placerad längst ut på bänken, stirrandes rakt fram med en gyllene keps på huvudet.”Vi fick inte igång någonting. Dom satte fart i första perioden och vi unde inte matcha det.”
Ingen spelare led mer än Shea Weber, Predators bästa back och kapten. Match 7 visade sig bli hans skräckkammare, han var inne på isen på alla fem målen.
”Det var en tuff kväll,”sade Weber. ”Vi förväntas spela många minuter och spela bra hockey och jag tycker inte att vi gjorde vårt bästa. Det är tufft. Det känns som att vi har svikit varandra. Jag vet att jag kunde ha spelat bättre och det är hårt.”
På första målet var Weber felplacerad i numerärt underläge och föll på isen bort från Sharks forward Joe Pavelski som fick en passning från Patrick Marleau och direktsköt pucken förbi Rinne.
Det fanns lite hopp när det var 2-0 i pausen. I match 6 kom Nashville tillbaka från två måls underläge i första perioden och vann efter förlängning och tvingade fram match 7.
Den här kvällen gjorde Logan Couture mål efter 39 sekunder av andra perioden och grusade deras förhoppningar om en ny comeback.
”Det hjälpte inte att de gjorde tredje målet direkt i början av andra perioden, ” säger Rinne.
Weber var delvis ansvarig för det målet också. Han spelade pucken utmed sargen, men den hamnade rätt på Coutures klubba och han kunde kontra.
Rinne var inte intresserad av att prata om de misstag som hans kapten gjorde. Weber, sade Rinne har gott i borgen för alla för många gånger.
”Oh, det är match 7 så det gör det...,”sade Rinne och kom av sig för ett ögonblick, kanske jagad av minnen från de fem målen han släppte in. ”Jag ville göra alla dom räddningarna. Jag ville hjälpa laget. Det är aldrig en kille, man förlorar som ett lag. Han är vår ledare och vår kapten. Det är ett snabbt spel och puckar studsar och ibland räddar jag (dem) men ikväll kunde jag inte.”
Rinne slog klubban mot målstolpen när han byttes ut, den gick sönder och han kastadeden in i hörnet. Det var ett sällsynt uttryck för ilska från en rutinerad målvakt, en som han kallade ”barnslig” och för vilket han uttryckte ånger.
Men det var också ärligt.
Det var en begrundan på ännu en missad chans att ta Predators till en ny nivå, att spela i en conference final för första gången i deras historia.
Det var också insikten att han inte var bra nog i den största matchen under säsongen och att han hade gott sällskap i den mardrömmen.
”Vi kommer att se tillbaka och vi kommer inte att tycka om den match vi spelade,”säger Nashvilles coach Peter Laviolette. ”Det har inget att göra med våra topp par, topp kedjor eller tredjelinan. Vi vet att vi är kapabla till mer som grupp och kapabla att spela bättre an vad vi gjorde.”