Pensionären Lidströms schema är fullspäckat
av Cutler Klein
NHL.com’s reportageserie "Vi Minns Tillbaka Med” har mött många av ligans storheter och diskuterat deras karriärer och livet efter hockeyn. Efter att Nicklas Lidström avslutat en fullspäckad karriär, med bland annat fyra raka Stanley Cup-titlar med Detroit Red Wings, sju Norris Trophy-utmärkelser och 12 Allstar-matcher, visste han att han skulle få svårt at anpassa sig till ett liv utanför hockeyn.
Det tog honom en stund.
"Jag tror att alla, under de första månaderna efter att man lagt av, känner en viss lättnad över att inte behöva förbereda sig för en ny säsong och du behöver inte träna så hårt som du gjort under tidigare somrar.” berättade Lidström för NHL.com. "Det var ganska skönt, men när sommaren blir till höst är det något som saknas. Jag tror det kommer av att jag har spelat hockey så länge. Vid den tiden på året är det träningsläger och då börjar säsongen. Under de första åren kände jag att det var något som saknades vid den tiden på året."
Lidström, 46, har sedan karriärens slut 2012 anpassat sig till en ny livsstil. Han bor med sin fru och fyra söner hemma i Sverige. De två äldsta sönerna, Kevin och Adam, spelar hockey på elitnivå, men ingen känner att de vill kopiera sin pappa på isen.
"Jag tror de vill spela sitt eget spel." sa Lidström. "Jag har fyra söner och min äldsta [Kevin] är back, de övriga är forwards. De spelar på olika positioner och jag tror de försöker forma sitt eget spel och inte nödvändigtvis göra som jag gjorde."
Den forne backen benämns ofta som en av de bästa att någonsin inom sporten och han har statistik att backa upp det påståendet. Han är på femte plats bland backarna genom tiderna när det gäller spelade matcher (1 564) och sjätte plats när det gäller poäng (1 142), bakom Ray Bourque, Paul Coffey, Al MacInnis, Phil Housley och Larry Murphy, samtliga invalda i Hall of Fame.
Lidström valdes in i hockeyns Hall of Fame 2015. När han ser tillbaka på sin 20-åriga NHL-karriär, samtliga med Red Wings, är hans bästa minne de fyra Stanley Cup-titlarna.
"Att vinna titlarna är däruppe, speciellt de sista sekunderna i matcherna och firandet." sa han. "Det är några fantastiska minnen och de som sticker ut; att få vara en del av paraderna hemma i Detroit och att se hur glada fansen var när de fick chansen att fira med oss."
Han pekade också på sin första titel, Detroits första på 42 år, 1997. Den sticker ut.
"Jag har varit en del av fyra Stanley Cup-vinnande lag och alla har varit unika på sitt sätt." sa han. "Den första var speciell med tanke på att det var över 40 år sedan de senast vunnit. 2002 var också speciell, då jag vann Conn Smythe Trophy och Norris Trophy samma år. Samma sak med den sista titeln 2008, när jag blev den första europeiska kaptenen att få lyfta bucklan. Alla är de olika men de är samtidigt speciella för mig."
Sedan Lidström lade skridskorna på hyllan har hans position utvecklats i NHL. Under 2011-12, Lidströms sista år, var poängsnittet för de fem bästa backarna 57.4 poäng. Förra året var samma snitt 68.6. Spelare som Nashville Predators’ P.K. Subban och Ottawas Erik Karlsson har fantastiska offensiva kvaliteter och är en boost från blålinjen. I den nya eran med avancerad statistik och högoktanig offensiv måste den moderna backen vara väldigt skicklig, enligt Lidström.
“Jag tror att det idag krävs att en back är bra på att transportera pucken och också kan slå den där förlösande passningen i en spelvändning. Det är också det vi ser hos toppbackarna idag."
Nu, som hockeypensionär, spenderar Lidström sina dagar med sina barn och med sina två jobb; ett managementbolag som han är delägare i och han är även delaktig i en mäklarfirma. I år har han också jobbat som rådgivare åt Tre Kronor inför World Cup of Hockey. Lidström spelade själv i turneringen 1996 och 2004 och är glad över att vara involverad igen.
"Jag ser fram emot det." sa han. "Det kommer att vara lite annorlunda att sitta uppe på pressläktaren istället för att vara på isen. Världens bästa spelare kommer att vara med så det kommer att bli roligt att vara en del av den turneringen."
Den här sommaren avslutade Lidströms forne lagkamrat Pavel Datsyuk sin NHL-karriär för att kunna spela hockey närmare sin familj, i KHL. Lidström respekterar hans beslut och säger att det finns en annan sida av Dastyuk, bortom hans "Magic Man"-kvalitéer.
"Han var fantastisk att spela med." menade Lidström. "Han var en sådan talang och jobbade otroligt hårt. Man glömmer bort det ibland, men han jobbade väldigt hårt där ute samtidigt som han satt på en otrolig talang. Jag är säker på att han kommer att vara fantastisk och nå stora framgångar i Ryssland."
Utöver det är det här Detroit Red Wings’ sista säsong i Joe Louis Arena, där Lidström spelade under hela sin karriär. Han kommer att sakna den gamla arenan men hoppas att den nya, Little Ceasars Arena kommer att förmedla samma intensitet och känslor som "The Joe."
"Det var något speciellt att spela i gamla Joe Louis." sa Lidström. "Jag har spelat i några gamla arenor under min karriär; Chicago, St Louis och Toronto och jag tycker att ’The Joe’ har samma sorts atmosfär. Självklart var det min hemmaarena och det blir ju således min favorit eftersom jag är van vid allt däromkring. Jag gillade verkligen ’The Joe’. Den kommer att bli saknad. Jag vet att den nya arenan kommer att bli en vacker arena och jag hoppas att den kan bjuda på samma elektriska atmosfär som ’The Joe’."
Även om Lidström har med hockey att göra varje dag med sin barn och Tre Kronor är det inte på samma sätt som att klä om och tävla om det ultimata priset.
"Ibland slår det mig fortfarande att jag saknar att vara en del av ett lag eller situationer på isen där det verkligen betyder något." sa han. "Jag minns hur kul det var."
"Jag saknar känslan av att vara en del av något speciellt."