Nicklas Lidström minns OS-finalen för 20 år sedan

I serien Catching Up With presenterar NHL.com/sv varannan vecka under säsongen en svensk före detta NHL-spelare, tar rätt på vad han gör idag och ser tillbaka på hans karriär i världens bästa hockeyliga. Med anledning av att den olympiska hockeyn drar igång om bara några dagar, träffar vi den här gången Nicklas Lidström, som avgjorde finalen när Tre Kronor vann OS-guldet i Turin 2006.

Peter Forsbergs straff i OS 1994.
Tommy Salos räddning i samma OS.
Och Nicklas Lidströms mål i OS 2006.

Händelser som sitter evigt etsade i de svenska hockeyfansens allra innersta. Det även fast det gått 32 år sedan Forsbergs och Salos olympiska insatser i Lillehammer, och 20 år sedan Lidström guldmål i OS i Turin.

När NHL.com/sv når Lidström har han just genomfört ett av de tre (eller två…) veckovisa passen på gymmet. ”Lidas”, som fyller 56 om drygt två månader (28 april) håller kroppen i trim med padel och gym.

Har du flåset uppe? Skulle du kunna spela en hockeymatch?

– Haha… nej, det skulle nog inte gå så bra. Orken är en sak, men det är väl värre med tempot; jag skulle inte hänga med, det går alldeles för fort nu. Det är det som är problemet…

Nicklas Lidström som i samband med svensk hockeys 100-årsjubileum 2022 utsågs till Sveriges bäste spelare genom alla tider, skrattar gott.

Det har gått 20 år sedan Lidström med sitt 3-2-mål i OS-finalen mot Finland skrev in sig i The Triple Gold Club, för den exklusiva samling spelare som vunnit både VM (Lidström gjorde det 1991), Stanley Cup (1997, 1998 och 2002 plus också ett 2008, efter OS) samt OS.

Det med ett avgörande mål som han, och resten av hockey-Sverige, aldrig glömmer.

– Jag är väldigt stolt över OS-guldet. OS är en speciell turnering, det är kul att spela i ett OS. Och så på det sättet vi vann, mot Finland i en final där det står 2-2 inför sista perioden.…

Det var ett avgörande, många skulle nog använda uttrycket befriande, mål med de tre stora svenska hockeyelefanterna inblandade: de skulle aldrig mer spela ihop i Tre Kronor. Nicklas Lidström sköt från några skär in från blå, sedan Mats Sundin vunnit en tekning och Peter Forsberg tagit in pucken i anfallszon, spelat tillbaka till Sundin som elegant lade pucken bakåt för Lidström att ladda skottet. Allt i spel fyra mot tre: Saku Koivu hade knäckt klubban i tekningen mot Sundin, och åkt till båset för att hämta en ny.

Nicklas Lidström har inga problem att exakt redogöra för hela händelseförloppet som det gick till där i Torino Palasport Olimpico på Corso Unione Sovietica i Turin.

– Saku Koivus klubba gick av i tekningen, Mats lade ut pucken till ”Foppa” på vänsterkanten och Mats skrek åt honom ”gå, gå…”. Peter fick ner pucken till ”Sudden” och jag visste ju att vi var fyra mot tre, att Koivu inte skulle hinna tillbaka. Det förstod Mats också, så vi insåg att vi hade några extra sekunder på oss. Och jag visste att jag inte ens behövde ropa efter pucken, jag såg på Mats att han skulle lägga tillbaka den till mig. Jag hade bestämt mig för att skjuta direkt när passningen kom, berättar "Lidas".

Ärligt nu, Nicklas: siktade du?

– Ja, visst siktade jag. Det gjorde jag faktiskt. Peter (Forsberg) hade scoutat finske målvakten (Antero Niittymäki), de hade spelat ihop i Flyers. Före matchen berättade han för mig att Niittymäki var väldigt bra utmed isen; han gick ner i butterfly-stilen och täppte till där. Så Peter tyckte jag skulle skjuta högt. Och det fanns en liten fyrkant där uppe i hörnet som jag siktade på. Och fast det gick så fort, så såg jag ju puckbanan hela vägen mot den där öppna ytan. Det var en otrolig känsla när pucken gick i mål, säger Lidström till NHL.com/sv.

Det gick tio sekunder från Sundins tekning till dess att pucken borrade sig in i nättaket ovanför axeln på Antero Nittymäki.
Tio sekunder av svensk hockeyhistoria.

Och sedan följt av 19 minuter och 50 sekunder av ännu mer svensk hockeyhistoria, när Tre Kronor höll emot en våldsam finsk forcering och Henrik Lundqvist i målet gjorde räddningar som bara han kunde göra.

– Ja (haha), jag tänker själv inte så ofta på matchen, inte jättemycket i alla fall. Men jag brukar ofta bli påmind om det när jag träffar folk som gillar hockey och som känner igen mig. Många kommer ihåg målet, och några till och med var de befann sig när de såg det, säger Lidström.

Ett bortglömt faktum är dock att det bara var spelare från Detroit Red Wings som gjorde mål i finalen: Henrik Zetterberg gjorde 1-0, Niklas Kronwall krånglade in 2-0 och Nicklas Lidström pricksköt 3-2.

– Att spela i OS är väldigt speciellt. Att man möter spelare man spelar ihop i klubblagen, det spelar inte någon roll när det kommer till OS, och särskilt en OS-final. En så’n match vill man vinna. Och 2006, allt hängde på en match, och det fanns en otrolig rivalitet mellan lagen. Vi vet ju att finnarna alltid ger allt mot oss, och eftersom det var en OS-final så… det var en jämn och otroligt rolig final att spela, minns Lidström.

Red Wings har följt med Lidström genom hela karriären. Under 20 säsonger som spelare, 1564 matcher och 1142 poäng (264+878) i grundserien och 183 poäng (54+129) på 263 slutspelsmatcher.

Och det är fortfarande Red Wings som gäller. Idag, 20 år efter matchen. är Nicklas Lidström assistent till Red Wings general manager Steve Yzerman.

– På hemmaplan scoutar jag, mest som pro-scout i SHL och HockeyAllsvenskan. Och så reser jag över till Detroit ungefär varannan månad, och är där i en eller två veckor; jag jobbar nära Yzerman och runt laget. Jag är med på coachernas strategimöten, vi snackar powerplay och boxplay, och går igenom hur enskilda spelare presterar. Ibland blir det enskilda möten med spelare också… jag är involverad runt laget när jag är där.

Nicklas Lidströms hockeykarriär började i lilla Skogsbo SK i Avesta, men tog fart i Västerås IK. Idag spelar VIK i Hockeyallsvenskan, och trots onsdagskvällens sensationella storseger med 5-1 mot BIK Karlskoga, ligger Västerås illa till i det hockeyallsvenska bottenträsket. Nyligen fick före detta NHL-spelaren Peter Andersson (en handfull matcher för Rangers och Panthers) sparken som tränare i klubben.

Är det kanske läge för dig att gå in där och styra upp?

– Jag satt i styrelsen i VIK i två år när jag flyttade hem, och jag har varit ungdomsledare där i sex år. Jag går inte på alla matcher, men på en del. Och jag lider med klubben. Men jag har tillräckligt att göra med Detroit och det jobbet jag gör där.

– Jag håller mig ifrån att lägga mig i det som händer i VIK. Det är inte mitt bord att hålla på och peta i det.

Det här är den nionde delen i artikelserien Catching Up With… Tidigare: Per-Erik Eklund, Philadelphia Flyers (16/10), Mikael Samuelsson, Detroit Red Wings (30/10), Pelle Lindbergh, Philadelphia Flyers (11/11), Christer Kellgren, Colorado Rockies (28/11) och Niklas Hjalmarsson, Chicago Blackhawks (11/12), Patric Hörnqvist, Pittsburgh Penguins och Florida Panthers (26/12), Håkan Andersson, Detroit Red Wings (8/1) och Kent Nilsson, Calgary Flames, Edmonton Oilers (22/1).