Fredagspanelen: "De ska in i Hall of Fame"

Välkommen till Fredagspanelen. En artikelserie där NHL/sv's skribenter en gång i veckan bjuder på sina tankar och diskuterar några av de hetaste eller mest aktuella frågeställningarna från världens bästa hockeyliga, NHL. Den här veckan pratar vi om Hall of Fame.

På måndag kommer Hall of Fame's medlemsskara växa med sex namn. Martin Brodeur, Jayna Hefford, Martin St. Louis och Alexander Yakushev kommer då väljas in tillsammans med Gary Bettman och Willie O'Ree.
Bettman för hans arbete med att få ligan att växa. Brodeur för sina tre Stanley Cup-titlar med New Jersey Devils och rekord i antalet segrar av en målvakt (691) samt hållna nollor (125). Och St. Louis, som gick från odraftad spelare till att vinna både Stanley Cup och Hart Trophy 2004. Han har också vunnit Art Ross Trophy två gånger, en Ted Lindsay Award och tre Lady Byng Trophy under sin karriär.
Med anledning av att de här ikonerna väljs in i Hall of Fame har NHL/sv's fredagspanel kikat lite närmare på vilka spelare eller ledare som på sikt bör väljas in i den hedersamma hockeyskaran.
Peter Ekholm - Korrespondent NHL.com/sv
Oj, vilken lista det går att sammanställa på spelare i dagens NHL som någon gång borde bli Hall of Fame-invalda. Att glömma någon är betydligt lättare än det är att namnge minst en handfull världsklass-spelare. Den stora frågan är dock vad som krävs för att blir invald. Ska det till en Stanley Cup-ring? Eller räcker det att år efter år dominera på sin position eller för sin organisation?
Efter Cup-vinsten i våras är Alex Ovechkin given - men med ryssens makalösa målfacit i NHL hade han naturligtvis varit en "Hall of Famer" ändå. För mig är Ovechkin den främste målskytten någonsin, men då ska jag kanske tillägga att jag "bara" är 28 och inte upplevt Gretzky, Howe, Hull med flera på lika nära håll som jag kunnat med Ovechkin.

Däremot är jag är hyfsat övertygad om att ni som är äldre också håller honom tämligen högt upp på era listor?
Som kulturbärare i Washington i över 13 säsonger är det klart Ovechkin ska in i Hall of Fame när han till slut har lagt skridskorna på hyllan.
Ett annat givet exempel är Sidney Crosby. Tre Stanley Cup-ringar, massvis med poäng och utsedd till världens bästa både en och två gånger. Crosby är sin generations bästa spelare, utan tvekan och kommer med stor sannolikhet väljas in så fort han slutar med hockeyn och blir behörig att komma in i HHoF. Men jag hoppas det dröjer en hel del år till innan det händer.
En som ännu inte vunnit Stanley Cup, och kanske inte heller får göra det är Henrik Lundqvist. Han har ändå haft en enastående NHL-karriär och burit New York Rangers på sina axlar under väldigt långt tid.
Uffe, du som varit med något längre i det här än jag … Ska Lundqvist in i Hall of Fame när karriären på Manhattan tar slut? Eller måste det till en Cup-ring för att slå sig in bland namn som Ed Belfour, Grant Fuhr eller Dominik Hasek?

Uffe Bodin - Korrespondent NHL.com/sv
För mig råder det ingen tvekan om det, Peter. Visst, Henke saknar den där Stanley Cup-ringen och hans utsikter att vinna något med New York Rangers innan han lägger av får anses vara extremt små. Men det finns många framstående spelare i Hall of Fame som inte heller gått hela vägen. I Lundqvists fall är det omöjligt att blunda för siffrorna och framför allt jämnheten han visat upp under sin karriär. Många av de främsta målvakterna har haft en eller annan svag säsong i karriären, men Lundqvist har aldrig gått under 91 i räddningsprocent ens under sin tyngre säsonger. Det är outstanding. Av de nuvarande målvakterna i ligan är han den som är kanske mest given för mig.
En annan målvakt som jag tycker hör hemma i en sådan här diskussion är Roberto Luongo, Florida Panthers. I likhet med Lundqvist har han inte heller vunnit Stanley Cup, men längden på karriären och den höga nivån han har hållit ändå upp i 40-årsåldern borgar för att han en dag kommer få sin egen ceremoni i Toronto. Bara Martin Brodeur, Patrick Roy och Ed Belfour - som alla återfinns i HHOF - har fler vinster än Luongo och det finns en god chans att han hinner ikapp Belfour innan säsongen är över.

På backsidan har vi några ärrade hjältar som sakteligen börjar närma sig slutet som jag också tror vi kommer att få se i Hall of Fame något år efter de lagt av. Jag tänker i första hand på Boston Bruins kapten och ålderman Zdeno Chara, som mäktat med det mesta man kan tänka sig under sin NHL-karriär, men även trefaldige Stanley Cup-mästaren Duncan Keith, som under många år tillhörde det absoluta toppskiktet av backar i ligan. Han har en meritlista som trumar det mesta och får ses lite som de senaste tio årens svar på Scott Niedermayer tack vare sin kombination av skicklighet och uthållighet.
Finns det någon mer aktiv back du tycker hör hemma i Hall of Fame, Otto?
Otto Marand - Korrespondent NHL.com/sv
Jodå, nog finns det ett par aktuella namn ytterligare. Är dock helt enig med dig om Chara och Keith, Uffe. De kan nog båda redan nu börja fila på formuleringarna till tacktalen. Om de inte redan har var sitt tal färdigt i skrivbordslådan, redo att plockas till galan då de väljs in, alltså.
En annan som bör kunna börja plita ner en lista på personer att tacka för en fantastisk karriär är Los Angeles Kings Drew Doughty som vid 28 års ålder fyller i de flesta boxar HHoF-checklistan: Tvåfaldig Stanley Cup-mästare, Norris Trophy-vinnare, dubbel olympisk mästare, tio uttagningar till All Star-team osv.

Jag skulle också vilja ha med Erik Karlsson på den här listan.
Årets säsong kanske inte varit någon hejdundrande succé så långt (0+7 på 13 matcher) och också han är fortfarande en mästerskaps-ring kort från att vara helt given för att bli invald. Men sättet han under flera säsonger fullkomligt dominerat i ligan från sin backposition är något utöver det vanliga.
Hans poängsnitt på 0,82 per match är det klart bästa bland de backar som spelat minst 500 matcher sedan hans inträde i ligan 2009 och hans spel har blivit mallen för hur en modern offensiv NHL-back ska se ut idag.
Förhoppningsvis kan 28-åringen klara sig undan ytterligare skador framöver, hitta sitt spel i Sharks och få ytterligare ett par chanser att spela om Lord Stanleys pokal innan karriären är över.
I och med att Henrik och Daniel Sedin lagt skridskorna på hyllan och Henrik Zetterberg tvingades avsluta sin karriär inför den här säsongen, är Karlsson den klart starkaste aktiva svenska kandidaten till att bli invald.
Eller finns det någon ytterligare svensk som du skulle kunna tänka i ett framtida Hall of Fame, Sebastian? Och hur ser det ut bland de aktiva tränarna idag?
Få de senaste nyheterna från NHL på Twitter via [@NHLsv]
Sebastian Norén - Korrespondent NHL.com/sv
Jag håller så klart med dig Otto om att Sedinarna och Zetterberg är givna att bli invalda i Hall of Fame. Frågan är bara ifall Sedinarna kommer att dela plakat, vilket inte känns så långsökt. Erik Karlsson och Henrik Lundqvist känns också givna, även ifall de inte skulle få tag på en Stanley Cup ring innan de lägger av. Som Uffe pekade på angående Lundqvist är han denna generationens i särklass bästa målvakt, medan "EK65" som Otto sa, har satt en ny standard för offensiva backar i ligan.
Om vi kollar runt på övriga svenskar i ligan så finns det ett par namn som sticker ut. Jag tycker att Nicklas Bäckström har ett bra case redan nu, och så länge som han inte åker på en allvarlig skada så har han fina möjligheter att komma upp i över 1000 matcher och 1000 poäng. Även fast jag personligen inte tycker att det ska spela roll ifall en spelare har vunnit Stanley Cup eller inte, för i så fall så skulle ju en spelare som Chris Kunitz (fyra Stanley Cup vinster) in i Hall of Fame, och inget illa om Kunitz, men där hör han inte hemma. Men det hjälper säkerligen "Bäckis" att han nu har en ring på fingret.

En annan aktiv svensk som kan komma att kunna nå Hall of Fame är Victor Hedman. Han fick äntligen vinna Norris Trophy i fjol, och är det fullständiga paketet när det kommer till en back. Han behöver dock vara en av ligans bästa backar under flera år, och gärna plocka en Norris eller två till, för att han på allvar skall vara med i diskussionen om en plats. Och skulle han lyckas vinna med Tampa Bay och ha en framträdande roll så skulle det så klart hjälpa till.
Bland ligans tränare så känns Mike Babcock och Joel Quenneville dundergivna. Även fast Quenneville nyligen fick sparken från Blackhawks så kan man inte blunda för vad han har gjort under sin karriär och tre Stanley Cup segrar med Chicago väger tungt. När det kommer till tränare så är jag mer inne på att vunna titlar ska spela en stor roll i bedömningen. Babcock är den enda tränaren i Tripe Gold Club, med en Stanley Cup seger, OS-guld och VM-guld på sitt CV, så han kommer att väljas in snabbt när han väl väljer att lägga av. Utöver dessa två så känns det mer ovisst, och där får framtiden utvisa ifall någon kan komma upp i liknande siffror som Babcock och Quenneville.